Abstract Author: Michaela Sabina Kling Title: Unga kvinnliga chefers kamp mot utmattning: En kvalitativ studie av bidragande organisatoriska och psykosociala riskfaktorer Course: Master Thesis in Occupational Health Science University: University of Gävle, SwedenAim: The aim of this study was to investigate factors in the organizational and psychosocial work environment that young female managers experienced as contributing to their sick leave due to work-related stress. Method: Eight participants aged 20-40 took part in qualitative semi-structured interviews, where the results were compiled in a content analysis. Main results: This study found that factors in the organizational and psychosocial work environment were related to their work role, work environment culture, organizational support functions, organizational changes, workload, and their own leadership. This led to negative effects on both their mental and physical health, as well as on their work ability and productivity. Conclusion: In systematic work environment management, the work environment of managers must be highlighted, as they are often overlooked today. The organization has an important role to play in creating a supportive and inclusive work environment where everyone, including the manager, can feel comfortable raising problems, demanding better conditions, and asking for help. With access to concrete tools such as mentorship and stress management courses, knowledge can be increased and the conditions for sustainable leadership can be improved, making young managers feel secure in their work roles. Keywords: Exhaustion syndrome, organizational support, workload, work environment, young female leader

Organisationer tycks investera allt mer i anställningsförmåner för att locka och bevara medarbetare i takt med att konkurrensen om kompetens hårdnat. Denna studie syftar till att skapa en förståelse för varför medarbetare uppskattar förmåner, hur detta skiljer sig mellan yngre och äldre medarbetare och förmåners relation till upplevt organisatoriskt stöd. De primära teoretiska utgångspunkter som använts för att kunna förklara respondenternas upplevelser om förmåner är egenintresseteorin, signaleringsteorin, Williams et al:s. tre dimensioner och Eisenbergers et al.:s tankar om upplevt organisatoriskt stöd. För att fånga medarbetarnas upplevelser har vi genomfört tolv djupgående kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att medarbetarnas egna intresse är den viktigaste bakomliggande orsaken till varför de uppskattar förmåner, även om vissa medarbetare också upplever ett signaleringsvärde. Det fanns delade meningar huruvida förmåner ledde till organisatoriskt stöd. Av studien går det att tyda att upplevt organisatoriskt stöd från förmåner påverkas av hur givet medarbetare anser att det bör vara för arbetsgivaren att erbjuda förmåner. Vi fann även vissa tecken på att äldre medarbetare upplevde ett starkare signaleringsvärde från förmåner än de yngre. Slutligen fanns det även indikatorer på att individers livsfaser kan förklara flera skillnader mellan deras upplevelse av förmåner och upplevt organisatoriskt stöd.

Studiens syfte var att undersöka sambandet mellan upplevelsen av hot bland socialsekreterare och självskattad utmattning. Samt påverkan som organisatoriskt stöd och självomsorg har på dessa. Denna studie använde sig av kvantitativ metodologi med deduktiv teoribildning. Genom slumpmässigt urval kontaktades 86 kommuner i Sverige. Urvalet för studien bestod av 294 (N=294) socialsekreterare i Sverige. Det empiriska instrumentet bestod av en elektronisk enkät med likertskalor, uppdelad i: bakgrundsfrågor, upplevelse av hot, organisatoriskt stöd mot hot, självskattning av utmattning, organisatoriskt stöd mot utmattning och självomsorg. Studiens slutsats visade på samband mellan upplevelse av hot på arbetsplatsen och självskattad utmattning. Även visade studiens slutsats på att upplevelsen av starkt organisatoriskt stöd mot utmattning minskar den upplevda utmattningen. Dock visade studien att det inte finns någon betydande påverkan av det organisatoriska stödet mot hot, vid upplevelse av hot. Aktiv självomsorg vid hantering av upplevt hot och utmattning visade sig inte minska den självskattade utmattningen. Studiens slutsats visade även att kön, ålder och yrkeserfarenhet inte hade en större betydelse om en individ upplever sig vara utmattad. / The purpose of the study was to investigate the correlation between the experience of threats among social workers and self-rated burnout. As well as the impact that organizational support and self-care have on these. This study used quantitative methodology with deductive theory building. Through random sampling, 86 municipalities in Sweden were contacted. The sample for the study consisted of 294 (N=294) social workers in Sweden. The empirical instrument consisted of an electronic survey with Likert scales, divided into: background questions, experience of threat, organizational support against threat, self-estimation of burnout, organizational support against burnout and self-care. The study's conclusion showed a correlation between the experience of threats in the workplace and self-rated burnout. Also, the study's conclusion showed that the experience of strong organizational support against burnout reduces the perceived burnout. However, it was shown that there is no significant influence of the organizational support against threats, when experiencing threats. Active self-care in dealing with perceived threat and burnout was not found to reduce self-rated burnout. The study's conclusion also showed that gender, age and professional experience did not have a greater significance for an individual experiencing burnout. / <p>Stavningsvarierad titel på engelska: The correlation between authorithy excercising social workers experiences of threats, self-rated burnout, organizational support and self-care</p>

Vi lever i dag med ett högt tempo i hela samhället vilket visar sig inte minst på våra arbetsplatser. Det höga tempot resulterar därmed också i att många medarbetare mår dåligt på sin arbetsplats och i många fall leder detta till sjukfrånvaro både i kortare och längre perioder. Chefskapet medför stora krav som att medarbetarna ska må bra på sin arbetsplats, fysiskt och inte minst psykiskt. Vad kan då en chef inom vård och omsorg göra för att medarbetarna ska må bra? Vi har valt att titta närmare på det. Närmare bestämt på vilka faktorer som avgör att en chef lyckas med att arbeta hälsofrämjande för att på sikt resultera i att medarbetarna mår bra. Syftet med studien är att komma fram till vilka förutsättningar en chef behöver ha för att ha ett hälsofrämjande ledarskap. Granskningen är en litteraturstudie som grundas på vetenskapliga artiklar, både av kvalitativ och kvantitativ design. Efter att granskat de olika artiklarna så visar resultatet behovet av utbildning, handledning och ett organisatoriskt stöd för att lyckas i rollen som chef. Förutsättningarna har en stor betydelse och positiv effekt på hur cheferna hanterar ledarskapet och på sikt bedriver ett hälsofrämjande arbetsklimat på arbetsplatsen. Resultaten visar även att små förändringar genom stöd eller utbildning har avgörande inverkan på personalens hälsa i form av minskad stress, högre närvaro och lägre personalomsättning.

I detta arbete har uppfattningar beträffande överstyrmans roll i förhållande till däcksmanskapets motivation till arbetet undersökts. Data har samlats in från åtta personer som arbetat som överstyrmän genom ett skriftligt formulär och en intervju som gett kvalitativa utsagor inom tre huvudområden: Motivationshöjande åtgärder från överstyrman, Övriga faktorer som påverkar motivationen samt Organisatoriskt stöd som överstyrman har i sitt arbete med att motivera matroserna. En majoritet av de intervjuade anger att det är viktigt med: Arbetets innehåll och att det känns meningsfullt och sammanhållningen i arbetsgruppen. Särskilt viktigt uppfattar överstyrmän är att ge personalen ansvar och feedback på utfört arbete, skapa delaktighet för verksamheten ombord samt arbeta med mål och resultatuppföljning. Deras uppträdande gentemot sina medarbetare är viktigt för motivationen ombord. Man ska bemöta besättningen respektfullt. Andra faktorer som är viktiga för motivationen är bland annat: anställningsförhållanden, maten, trivselaktiviteter, tillgång till gym och internet. Det organisatoriska stödet till överstyrman har visat sig förhållandevis svagt utvecklat och verkar inte heller saknas i någon större utsträckning. Den faktorn som anses viktigast och som fungerar är tydliga mål och förväntningar från befälhavaren. / In this thesis perceptions of the role of the Chief officer in relation to the crew's motivation for work has been investigated. Data has been collected from eight people who worked as Chief officers through a questionnaire and interviews which has given qualitative statements in three main areas: Motivational measures from Chief officer, Other factors influencing motivation, and Organizational support for the Chief officer. A majority of the interviewees indicate that important for motivation are: The content of the work and that it feels meaningful and the cohesion of the working group. Of particular importance for the respondents are to provide employee responsibilities and to give feedback on accomplished work, create involvement for the operation onboard, as well as using objectives and results follow-up. Their behavior towards the ratings are important. Other factors that are important for the motivation include: Employment conditions, Food, Recreation Activities, Gym and Internet. The organizational support for the Chief officer has been found to be relatively weak and are also not sought after by the Chief officers to any greater extent. The factor considered most important and effective factors are clear objectives and expectations from the Master.

Chefskapet medför ett stort ansvar för att medarbetarna ska må bra. Samtidigt är chefspositionen inom vård och omsorg en svår och utsatt situation att arbeta i. Det är flera olika faktorer som gör rollen som chef inom vård och omsorg mer komplex än inom andra organisationer. Forskning visar att dessa chefer är i behov av både socialt och organisatoriskt stöd för att lyckas i sitt chefskap. Studien utforskar vilken roll det organisatoriska stödet spelar för det hälsofrämjande ledarskapet. Syftet var att undersöka hur det organisatoriska stöd enhetschefer inom vård- och omsorgssektorn får påverkar det stöd de ger sina medarbetare samt resursers inverkan på det stöd chefer ger. Kvantitativ forskningsmetod användes i form av en tvärsnittsstudie där en webb-enkät skickades ut till vård- och enhetschefer i Västra Götalandsregionen. Deltagarna som besvarade enkäten var 52 chefer (45 kvinnor, 6 män) mellan 35 och 65 år. Data har analyserats med hjälp av en serie enkla regressionsanalyser. Resultaten visade att chefer som inte upplevde brist av stöd från specialister (såsom IT- och personalavdelning) upplevde i högre grad att de kunde göra sin medarbetare mer delaktiga. Även att inte uppleva brist på resurser var associerat med att enhetscheferna upplevde sig kunna erbjuda sina medarbetare utvecklingsmöjligheter, som är sammankopplat med arbetsengagemang. Dålig insyn i medarbetargruppen eller anse sig ha otillräcklig tid korrelerade med uppfattningen att anse sig inte kunna strukturera upp sina medarbetares arbete. Således fann författarna fog för att det stöd och resurser chefer inom vård och omsorg har tillgång till, påverkar hur de har möjlighet att arbeta med hälsofrämjande insatser.

Syftet med den här uppsatsen är att belysa det organisatoriska samt kollegiala stödets betydelse i förebyggandet av sekundär traumatisering. Sekundär traumatisering är ett fenomen som drabbar flera yrkesgrupper, däribland socionomer. Följderna av sekundär traumatisering kan påverka den drabbades privat- samt yrkesliv och det kan i vissa fall leda till utbrändhet, PTSD eller PTSD-liknande symtom. Uppsatsen är av kvalitativt slag och använder sig av semistrukturerade intervjuer med socionomer för att för att få en fördjupad förståelse för deras upplevelser av det förebyggande arbetet mot sekundär traumatisering. Tidigare forskning har framförallt fokuserat på individuella copingstrategier för att förebygga sekundär traumatisering och mindre på det kollegiala samt organisatoriska stödets betydelse i frågan. Resultatet från det insamlade materialet analyseras i en tematisk analys genom de teoretiska perspektiven organisationskultur och känsloarbete samt psykosocial arbetsmiljö. Resultaten visar att det organisatoriska och kollegiala stödet uttrycks ha en stor betydelse för det förebyggande arbetet av sekundär traumatisering. Trots detta visar resultaten av vår studie också att mycket av detta ansvar istället hamnar hos individen. Studien visar också att det kollegiala stödet uttrycks ha en stor betydelse men att det också har sina begränsningar då det sällan finns några riktlinjer för hur stödet ska vara utformat. Även ansvaret för detta kan felaktigt tillskrivas till individnivå och leda till stress för individen. Tidigare forskning har inte fokuserat på helheten av problemet utan snarare de individuella strategierna. Vi ser därför att det är av stor vikt att framtida forskning fokuserar på även det organisatoriska och kollegiala stödets betydelse i förebyggande av sekundär traumatisering för att lyfta en del av ansvaret ifrån individen.

Att arbeta som första linjens chef, innebär många gånger att kunna hantera sina känslor och att ha kontroll på situationer med både empati och känsla. Idag är det svårt att hantera sin chefsposition av känslan att känna sig otillräcklig. Situationen kan bli så svårhanterlig så att en sjukskrivning eller en uppsägning, kan bli ett alternativ till att lösa sin känsla. Genom att organisationen ger rätt verktyg ges förutsättningar och möjligheter för chefer att hantera sina känslor till sitt ledarskap som därigenom skapar ett hälsosamt och hållbart ledarskap. Syftet med litteraturstudien är att undersöka vilka faktorer som bidrar till ett hållbart ledarskap. Studien grundar sig på fem vetenskapliga kvalitativa artiklar och en sammansatt artikel av både kvalitativ och kvantitativ empirisk metod. Granskningen av artiklarnas resultat påvisar tre huvudteman, vilka är; Relationer, Stöd och Arbetsmiljö. Under varje huvudtema framkommer det subtema, vilket är Konflikter, Kommunikation, Riktlinjer, Kompetensutveckling, Egenansvar, Krav och förväntningar. Resultatet visar att ledningen har en stor påverkan och betydelse, i arbetet med att strukturera upp och organisera verksamheten till första linjens chefer. Det framkommer även i resultatet att första linjens chefer behöver få förutsättningar genom stöd och verktyg, för att kunna bedriva ledarskap utifrån hållbarhet, hälsofrämjande och möjlighet till utveckling av verksamheten.

Psykisk ohälsa ses som ett folkhälsoproblem bland barn och ungdomar. Psykiska besvär tidigt i livet ökar risken för suicidförsök. I åldersgruppen 10–19 år begår ungefär 50–60 personer suicid per år i Sverige. Psykologer på barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) arbetar bland annat med suicidnära barn och ungdomar. Syftet med studien var att undersöka psykologers upplevelse av att arbeta med suicidnära barn och ungdomar. Studien har även ämnat till att undersöka vilket stöd organisationen erbjuder psykologerna i arbetet med suicidnära barn och ungdomar samt hur stödet upplevs. Sju psykologer på BUP intervjuades med semistrukturerade intervjuer som analyserades med tematisk analys. Majoriteten av deltagarna upplevde arbetet med suicidnära barn och ungdomar som ensamt, utmanande och emotionellt belastande samt att känslorna följde med efter arbetstid. Stödet från organisationen beskrevs som svagt och bestod oftast av handledning, riktlinjer och utbildning. Det kollegiala stödet upplevdes som bra men otillräckligt. Det stöd som psykologerna upplevde som viktigast att få från organisationen var emotionellt stöd. Slutsatsen var att psykologerna upplever en obalans i arbetskrav och arbetsresurser som har resulterat i känslor som stress och oro. Förslag till framtida forskning är att studera patienternas och ledningens perspektiv på BUP samt jämföra arbetet på privatiserade BUP för att undersöka skillnader i upplevelse och stöd från organisationen. / Mental illness is seen as a public health problem among children and adolescents. Mental disorders early in life increase the risk of suicide attempts. In Sweden, approximately 50 to 60 people between the ages of 10 and 19 commit suicide each year. Among other things, psychologists in child and adolescent psychiatry (BUP) work with suicidal children and adolescents. The purpose of this study was to examine psychologists' experiences of working with suicidal children and adolescents. The study also aimed to investigate what organizational support is offered to psychologists working with suicidal children and adolescents and how the support is experienced. Semi-structured interviews of seven psychologists in BUP were conducted and analyzed using thematic analysis. The majority of the participants experienced their work with suicidal children and adolescents as lonely, challenging, and emotionally draining and that these emotions followed them home after working hours. The organizational support was described as weak and usually consisted of supervision, guidelines, and training. The support from colleagues was perceived as good but insufficient. The organizational support that psychologists felt was most important to receive was emotional support. The conclusion was that psychologists experience an imbalance in professional demands and resources that has resulted in emotions such as stress and anxiety. Suggestions for future research are to study patient and management perspectives on BUP and compare existing research with the work in privatized BUP to see if there are differences in experiences and organizational support.

Negativa attityder gentemot personer med psykisk sjukdom förekommer bland sjukvårdspersonal. Sjuksköterskeutbildningens psykiatriska delkurs är uppbyggd på olika sätt på olika högskolor i landet. Syftet var att studera sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters attityder gentemot patienter med en psykisk sjukdom utifrån två frågeställningar: Vilken betydelse har olika bakomliggande faktorer för sjuksköterskors attityder? Går det att påverka dessa attityder och i så fall på vilka sätt? Metoden var en litteraturstudie, där kvalitativa och kvantitativa artiklar studerades och jämfördes. De teoretiska referensramar, som användes, var Parses omvårdnadsteori och den socialpsykologiska Tripartite Model of Attitude Change. Resultatet visade att rädsla, okunskap och brist på erfarenhet var de främsta faktorerna, som låg bakom de negativa attityderna. Framgångsrika strategier för att förbättra attityderna är enligt resultatet praktisk erfarenhet och utbildning, ökad kontakt med personer med psykisk sjukdom, viss teoretisk utbildning samt ett organisatoriskt stöd på arbetsplatsen. Det organisatoriska stödet kan ges i form av handledning och professionellt stöd i det vardagliga arbetet. Vår rekommendation är att sjuksköterskeutbildningarna borde ha en gemensam linje, där praktik med handledning och reflekterande seminarier överväger. / Negative attitudes towards people with mental illness are found among medical personnel. The nursing psychiatric training module is structured in different ways at different universities in the country. The aim of this study was to investigate nurses´ and nursing students´ attitudes towards patients with a mental illness with two questions: What is the importance of different underlying factors of nurses' attitudes? Is it possible to influence these attitudes and if so in what ways? The method was a literature study, where qualitative and quantitative articles were studied and compared. The theoretical frame of reference, which was used, was Parse´s nursing theory and the social psychological theory The Tripartite Model of Attitude Change. The results showed that fear, ignorance and inexperience were the main factors behind the negative attitudes. Successful strategies for improving attitudes, according to the results, are practical experience and training, increased contact with persons with mental illness, theoretical training and organizational support in the workplace. The organizational support may take the form of mentoring and professional support in their everyday work. Our recommendation is that all universities with nursing education should have a common line, where practice with supervision and reflective seminars are predominant.