Negativa attityder gentemot personer med psykisk sjukdom förekommer bland sjukvårdspersonal. Sjuksköterskeutbildningens psykiatriska delkurs är uppbyggd på olika sätt på olika högskolor i landet. Syftet var att studera sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters attityder gentemot patienter med en psykisk sjukdom utifrån två frågeställningar: Vilken betydelse har olika bakomliggande faktorer för sjuksköterskors attityder? Går det att påverka dessa attityder och i så fall på vilka sätt? Metoden var en litteraturstudie, där kvalitativa och kvantitativa artiklar studerades och jämfördes. De teoretiska referensramar, som användes, var Parses omvårdnadsteori och den socialpsykologiska Tripartite Model of Attitude Change. Resultatet visade att rädsla, okunskap och brist på erfarenhet var de främsta faktorerna, som låg bakom de negativa attityderna. Framgångsrika strategier för att förbättra attityderna är enligt resultatet praktisk erfarenhet och utbildning, ökad kontakt med personer med psykisk sjukdom, viss teoretisk utbildning samt ett organisatoriskt stöd på arbetsplatsen. Det organisatoriska stödet kan ges i form av handledning och professionellt stöd i det vardagliga arbetet. Vår rekommendation är att sjuksköterskeutbildningarna borde ha en gemensam linje, där praktik med handledning och reflekterande seminarier överväger. / Negative attitudes towards people with mental illness are found among medical personnel. The nursing psychiatric training module is structured in different ways at different universities in the country. The aim of this study was to investigate nurses´ and nursing students´ attitudes towards patients with a mental illness with two questions: What is the importance of different underlying factors of nurses' attitudes? Is it possible to influence these attitudes and if so in what ways? The method was a literature study, where qualitative and quantitative articles were studied and compared. The theoretical frame of reference, which was used, was Parse´s nursing theory and the social psychological theory The Tripartite Model of Attitude Change. The results showed that fear, ignorance and inexperience were the main factors behind the negative attitudes. Successful strategies for improving attitudes, according to the results, are practical experience and training, increased contact with persons with mental illness, theoretical training and organizational support in the workplace. The organizational support may take the form of mentoring and professional support in their everyday work. Our recommendation is that all universities with nursing education should have a common line, where practice with supervision and reflective seminars are predominant.

Enligt World Health Organization lever ungefär 55 miljoner människor med en kognitiv sjukdom och varje år insjuknar 10 miljoner. Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens förekommer hos nio av tio personer med sjukdomen. Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens medför lidande både för personer med sjukdomen och för de som vårdar. Syftet var att beskriva vårdpersonalens upplevelse av att vårda personer med beteendemässiga och psykiska symtom vid demens på akutsjukhus och omsorgsboende. Metoden som tillämpades för att besvara studiens syfte var en litteraturöversikt med systematisk sökstruktur där Polit och Becks niostegsmodell användes genomgående under datainsamling- och analysprocessen. 15 originalartiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats som svarade mot syftet valdes ut, analyserades och sammanställdes i resultatet. Resultatet utmynnade i tre teman: Upplevda utmaningar i omvårdnaden av BPSD, Strategier vid vård av personer med BPSD och Upplevelsen av organisatoriska faktorer som påverkar omvårdnaden vid BPSD och sju subteman: Känslor som väcktes, Miljöfaktorer i omvårdnaden som påverkar BPSD, Att förstå personen bakom sjukdomen, Bemötande och icke-farmakologiska åtgärder, Önskan om mer formell utbildning, Önskan om fler vårdpersonal och mer tid och Upplevelsen av teamet vid BPSD. Slutsatsen var att vårdpersonalen behöver en stödjande organisation som främjar utbildning, tid och effektivt teamarbete för att personer med beteendemässiga och psykiska symtom vid demens ska få adekvat omvårdnad och god livskvalitet. / According to the World Health Organization, approximately 55 million people live with a cognitive disorder, with 10 million new cases emerging every year. Behavioural and psychological symptoms of dementia (BPSD) are present in nine out of ten individuals with the disease. BPSD leads to suffering for both those afflicted and those who care for them. The aim of this study was to elucidate healthcare professionals' experiences of caring for individuals with BPSD in acute hospitals and care homes. The methodology employed to address the study's objective was a systematic literature review using Polit and Beck's nine-step model consistently throughout the data collection and analysis process. Fifteen original articles, encompassing both qualitative and quantitative approaches and aligning with the study's objective, were selected, analysed, and synthesised in the results. The findings culminated in three overarching themes: Perceived challenges in the care of BPSD, Strategies in caring for individuals with BPSD, and Experiences of organisational factors influencing care for BPSD. Additionally, seven subthemes were identified: Emotions evoked, Environmental factors in care affecting BPSD, Understanding the person behind the disease, Approach and non-pharmacological interventions, Desire for more formal training, Need for more healthcare staff and time, and Experience of teamwork in BPSD. The conclusion drawn was that healthcare professionals require a supportive organisation that promotes education, time, and effective teamwork to ensure individuals with BPSD receive adequate care and maintain a good quality of life.

Syfte: Syftet med det här arbetet är att undersöka sjuksköterskors upplevelser om deras balans mellan arbete och privatliv och om det upplever att det har en effekt på deras välmående och prestation.  Metod: Vi har utfört den här studien med semistrukturerade intervjuer, vilka har transkriberats och analyserats. Det är en kvalitativ studie med en induktiv forskningsansats.  Slutsats: För sjuksköterskor finns det flera utmaningar angående WLB, till exempel mentala påfrestningar, svårigheter att släppa jobbet när de är hemma, ork- och tidsbrist, svårt att varva ner och ibland för lite tid till återhämtning. Stress och för lite sömn kan påverka välmående samt prestation. Vi får också lära oss att bemanningssjuksköterskors situation påverkar positivt samt negativt i olika aspekter av WLB. Regelbundna arbetstider och bemötandet av bemanningsfrågan för att lösa arbetsbördan kan förbättra arbetsförhållandena. / Purpose: The purpose with this paper is to examine nurses' experiences concerning their work-life-balance and their eventual opinion whether it has an effect on their well-being and performance.  Method: We have done this study with semi structured interviews, which we have transcribed in order to anlayse them. The study is of qualitative nature and has an inductive research approach.   Conclusion: Nurses face several challenges regarding their WLB, for example mental strain, difficulties in disconnecting from work at home, energy- and time based deficiencies, challenge to unwind and, sometimes, a time shortage for recovery. Stress and lack of sleep can affect well-being and performance. We have also learned that the staffing nurse situations have both positive and negative effects on different aspects of WLB. Regular work hours and addressing staffing issues to alleviate work-load could enhance the work situation.

Tillit som begrepp blir allt viktigare som organisatoriskt styrmedel desto mer kunskapsintensiv organisationen blir. I studiens undersökta organisation läggs ett större ansvar på tjänstemannens kunskap samtidigt som verksamheten karaktäriseras av regler och riktlinjer som avspeglas i processtyrning och kontroller som upplevs begränsa ansvaret. Syftet med denna studie är att beskriva och analysera handlingar som påverkar den organisatoriska tilliten hos anställda inom den undersökta statliga myndigheten. För att svara mot studiens syfte har vi genomfört en kvalitativ undersökning bestående av sju semistrukturerade intervjuer med respondenter vars arbetsroll är handläggare. Intervjuerna såväl som interna styrdokument har analyserats och tematiserats utifrån teori som berör organisatorisk tillit. I studien har vi identifierat fem områden som har visat sig vara av större betydande faktorer för organisatorisk tillit hos individerna. Dessa områden som även analyserats är arbetsmängd, arbetssätt och kontroll, förståelse, förändring och kommunikation. Det har framkommit att en känsla av självbestämmande finns, även om arbetet ofta beskrivs innefatta regler, riktlinjer och kontroll. Vår uppfattning är att det råder en hög organisatorisk tillit från de intervjuade handläggarna, något som vi främst menar beror på den byråkratiska strukturen och dess bidragande faktor till det upplevda organisatoriska stödet. Konsekvenserna av den organisatoriska tilliten behöver däremot inte alltid vara positiva. Slutsatser som dragits är att styrningen behöver anpassas utifrån rådande organisationskultur och -struktur för att inte bryta med den normativa styrlogiken så pass att det skapar organisationsstrukturell inlåsning. / Trust as a concept is becoming increasingly important as an organizational governance instrument, the more knowledge-intensive the organization becomes. In the organization featured in this study, it appears that greater demands are being placed on the employee's knowledge. At the same time, the organization is often characterized by rules and guidelines that reflect forms of governance and control, which are perceived as limiting individual responsibility. The purpose of this study is to describe and analyze actions that affect the organizational trust of employees in a Swedish public-administration organization. In order to respond to the purpose of the study, a qualitative study consisting of seven semi-structured interviews with administrators has been conducted. The interviews have been analyzed thematically using internal policy documents and a theoretical lens within the concept of organizational trust. In this study, we have identified five areas that have shown to be significant factors in the perception of organizational trust by the administrators: workload, working methods and external controls, understanding, change, and communication. It has become apparent that a sense of self-determination exists, even though the work is often characterized by rules, guidelines and external controls. In the interviews a high level of organizational trust came across, something that appears to be linked to the bureaucratic structure and a perceived organizational support. However, the consequences of organizational trust are not always necessarily positive. Conclusions drawn are that the management needs to be adaptable based on the prevailing organizational culture and structure, so as not to break with the normative control logic, which can create organizational structural lock-in.

Syftet med denna uppsats är att skapa en djupare förståelse för vilket stöd som socialarbetare inom socialtjänsten får vid hot och våldssituationer på arbetsplatsen i relation till de stöd som socialarbetare tycker att de behöver. Det är viktigt att undersöka då kunskapen kan bidra till diskussion om socialarbetare får adekvat stöd i arbetsmiljöer där hot och våld är närvarande. Intresset har varit att undersöka om socialarbetaren får rätt stöd i hot och våldssituationer. Studien baseras på sjukvalitativa, semistrukturerade intervjuer med socialarbetare inom Sveriges socialtjänst. En tematisk analys har genomförts för att bearbeta den insamlade empirin. Empirin har också analyserats utifrån tidigare forskning och två olika teorier, coping och human relations. Studien visar att socialarbetarna någon gång i yrket utsatts för hot och våld och att de subtila hoten förekommer mer frekvent än andra hot och våldshandlingar. Samtliga deltagare beskriver att de idag har ett bra stöd när incidenter om hot och våld inträffar på arbetsplatsen men att det finns en del stöd som kan utvecklas. Stödet de vill se mer av vid hot och våldssituationer är bland annat: förebyggande rutiner, stående punkter om hot och våld på arbetsplatsträffar, handledning, att chef har inblick i ärenden och ger återkoppling, bättre introduktion inför arbetet gällande hot och våld på arbetsplatsen och mer dialog om ämnet då hot och våld inte sällan normaliseras i det sociala arbetet. Gemensamt för socialarbetarna är att de vill se politikerna ta ansvar i frågan om hot och våldsbilden mot socialarbetare. / The purpose of this study is to gain a deeper understanding of the support that social workers in the social services receive in situations involving threats and violence at the workplace in relation to the support that social workers feel they need. It is important to investigate this topic as the knowledge gained can contribute to discussions about whether social workers receive adequate support in work environments where threats and violence are present. The study is based on seven qualitative, semistructured interviews with social workers in Sweden's social services. A thematic analysis has been conducted to process the collected empirical data. The data has also been analyzed based on previous research and two different theories, coping and human relations. The study shows that social workers have been exposed to threats and violence at some point in their careers, where subtle threats occur more frequently than other forms of violence and threats. All participants describe that they currently have good support when incidents of threats and violence occur in the workplace, but that there is room for improvement in some areas of support. The support that they want to see more of in situations involving threats and violence includes: preventive routines, standing items on threats and violence at workplace meetings, guidance, managers having insight into cases and giving feedback, better onboardings to the work regarding threats and violence in the workplace, and more dialogues on the subject since threats and violence are often normalized in social work. Social workers share the desire for politicians to take responsibility for the issue of threats and violence against social workers.

Background: Intensive Care and Anaesthetists Nurses are, through their profession and the COVID-19 pandemic, predisposed to suffering from Compassion Fatigue (CF). CF develops as stressors exceed the ability to cope with the demands of caring and has been associated with organisational factors. When nurses develop CF, healthcare organisations and patients suffer. The individual nurse becomes negatively affected and may develop a turnover intention, which is particularly worrying due to the current shortage of specialist nurses. Motive: In Sweden, there is a lack of knowledge about Intensive Care and Anaesthesia Nurses’ CF with focus on organisational factors and turnover intention.  Aim: to measure Intensive Care and Anaesthesia nurses’ Compassion Fatigue and explore its correlation with organisational support and turnover intention in the context of Swedish healthcare in the aftermath of the COVID-19 pandemic. Methods: This is a cross-sectional correlation study. 79 specialist nurses answered a web-based survey which included, among other instruments, the Professional Quality of Life Scale. Spearman's rank, Kruskal-Wallis and Mann-Whitney U were used in the statistical analysis in jamovi. Result: Specialist nurses had moderate Compassion Satisfaction (CS) while CF, measured as Burnout (BO) and Secondary Traumatic Stress (STS), was low. CS was negatively correlated with BO. Intensive Care Nurses and female nurses had higher STS. Current job turnover intention was associated with CS, BO and Perceived Organizational Support (POS). Nursing profession turnover intention was associated with CS and CF. In addition to current-job turnover, POS was correlated to CS and BO.   Conclusion: The Professional Quality of Life is a useful tool to monitor the trends in specialist nurses’ wellbeing. POS has the potential to improve several issues simultaneously, increasing CS and reducing BO and turnover intention. Future research should therefore focus on POS as well as explore CS potential to minimise BO. / Bakgrund: Intensivvårds- och Anestesisjuksköterskor är, genom deras yrke och COVID-19-pandemin, predisponerade att lida av empatitrötthet. Empatitrötthet utvecklas i takt med att stressfaktorer överstiger förmågan att klara av omvårdnads utmaningar och har förknippats med organisatoriska faktorer. När sjuksköterskor utvecklar empatitrötthet drabbas hälso- och sjukvårdsorganisationer samt patienter. Den individuella sjuksköterskan blir negativt påverkad och intention till egenuppsägning kan utvecklas, vilket är särskilt oroande på grund av den rådande bristen på specialistsjuksköterskor. Motiv: I Sverige, saknas det kunskap om Intensivvårds- och Anestesisjuksköterskors empatitrötthet med fokus på organisatoriska faktorer och intention till egenuppsägning. Syfte: Att mäta Intensivvårds- och Anestesisjuksköterskors empatitrötthet och utforska dess korrelation med organisatoriskt stöd och intention till egenuppsägning i kontexten av svensk hälso- och sjukvård efter COVID-19-pandemin. Metod: En korrelationsstudie har genomförts med tvärsnittsstudiedesign. 79 specialistsjuksköterskor besvarade en webbaserad enkät som bland annat inkluderade skalan Professional Quality of Life (ProQOL). Spearman's rank, Kruskal-Wallis och Mann-Whitney U användes för genomförandet av statistikanalysen i dataprogrammet jamovi. Resultat: Specialistsjuksköterskorna hade måttlig medkänsle-tillfredsställelse medan empatitrötthet, mätt som utbrändhet och sekundär traumatisk stress, var låg. Medkänsletillfredsställelse var negativt korrelerat med utbrändhet. Intensivvårdssjuksköterskor och kvinnliga sjuksköterskor hade högre sekundär traumatisk stress. Egenuppsägningsintention från nuvarande jobbet var associerad med medkänsletillfredsställelse, utbrändhet och upplevt organisatoriskt stöd. Egenuppsägningsintention från sjuksköterskeyrket var associerat med medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet. Utöver egenuppsägningsintention från nuvarande jobbet så var upplevt organisatoriskt stöd korrelerat till medkänsletillfredsställelse och utbrändhet. Slutsats: ProQOL är ett användbart instrument för att bevaka förändringar i specialistsjuksköterskornas välbefinnande. Organisatoriskt stöd har potential att förbättra flera problem samtidigt genom att öka medkänsletillfredsställelse och reducera utbrändhet samt egenuppsägningsintention. Framtida forskning bör därför fokusera på upplevt organisatoriskt stöd samt att utforska potentialet av medkänsletillfredsställelse för att minimera utbrändhet.