Vårdkrisen har under det senaste decenniet varit ett faktum. Larm om överbeläggningar, långa vårdköer, ohållbara arbetsvillkor och kompetensbrist gör att vårdsektorn sakta men säkert urholkas. Vårdpersonal söker sig bort från arbete inom regionerna och viss personal lämnar till och med yrket helt och hållet. Detta väcker frågan om hur engagemanget ser ut hos den personal som finns kvar. Antagandet med hänsyn till denna bakgrund är att de problem som finns påverkar upplevelsen av den organisatoriska tilliten hos personal. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka organisatorisk tillit och organisatoriskt engagemang hos vårdpersonal, samt hur variationen i organisatoriskt engagemang kan förklaras genom graden av organisatorisk tillit. Tillit- och engagemangsforskning som sådan är vida spridd och ofta med fokus på vad det är och vad det gör. Det finns flertalet studier som undersöker tillit och engagemang på en bredare front men desto färre som undersöker betydelsen av det i specifikt vårdsektorn i Sverige. Studien utgår från ett deduktivt förhållningssätt och de hypoteser som utvecklas baseras på tidigare forskning och teori vilka sedan testas. Uppsatsen som sådan är kvantitativ och det empiriska materialet har samlats in via enkäter. Den analytiska ansats som används är regressionsanalys, detta för att kunna skapa modeller vilka kan predicera vad som påverkar organisatoriskt engagemang. Resultaten visar att respondenterna i genomsnitt har högre organisatorisk tillit och affektivt engagemang medan det normativa och pågående engagemanget är lägre. Den bivariata analysen visar vidare att när organisatorisk tillit ökar prediceras det affektiva engagemanget att öka. Korrelationen mellan organisatorisk tillit och normativt och pågående engagemang visade ingen statistisk signifikans. Avslutningsvis konstateras inom ramen för denna studie även att kvinnor i genomsnitt har ett högre affektivt engagemang i jämförelse med män samt att det affektiva engagemanget ökar med ålder.

Tillit som begrepp blir allt viktigare som organisatoriskt styrmedel desto mer kunskapsintensiv organisationen blir. I studiens undersökta organisation läggs ett större ansvar på tjänstemannens kunskap samtidigt som verksamheten karaktäriseras av regler och riktlinjer som avspeglas i processtyrning och kontroller som upplevs begränsa ansvaret. Syftet med denna studie är att beskriva och analysera handlingar som påverkar den organisatoriska tilliten hos anställda inom den undersökta statliga myndigheten. För att svara mot studiens syfte har vi genomfört en kvalitativ undersökning bestående av sju semistrukturerade intervjuer med respondenter vars arbetsroll är handläggare. Intervjuerna såväl som interna styrdokument har analyserats och tematiserats utifrån teori som berör organisatorisk tillit. I studien har vi identifierat fem områden som har visat sig vara av större betydande faktorer för organisatorisk tillit hos individerna. Dessa områden som även analyserats är arbetsmängd, arbetssätt och kontroll, förståelse, förändring och kommunikation. Det har framkommit att en känsla av självbestämmande finns, även om arbetet ofta beskrivs innefatta regler, riktlinjer och kontroll. Vår uppfattning är att det råder en hög organisatorisk tillit från de intervjuade handläggarna, något som vi främst menar beror på den byråkratiska strukturen och dess bidragande faktor till det upplevda organisatoriska stödet. Konsekvenserna av den organisatoriska tilliten behöver däremot inte alltid vara positiva. Slutsatser som dragits är att styrningen behöver anpassas utifrån rådande organisationskultur och -struktur för att inte bryta med den normativa styrlogiken så pass att det skapar organisationsstrukturell inlåsning. / Trust as a concept is becoming increasingly important as an organizational governance instrument, the more knowledge-intensive the organization becomes. In the organization featured in this study, it appears that greater demands are being placed on the employee's knowledge. At the same time, the organization is often characterized by rules and guidelines that reflect forms of governance and control, which are perceived as limiting individual responsibility. The purpose of this study is to describe and analyze actions that affect the organizational trust of employees in a Swedish public-administration organization. In order to respond to the purpose of the study, a qualitative study consisting of seven semi-structured interviews with administrators has been conducted. The interviews have been analyzed thematically using internal policy documents and a theoretical lens within the concept of organizational trust. In this study, we have identified five areas that have shown to be significant factors in the perception of organizational trust by the administrators: workload, working methods and external controls, understanding, change, and communication. It has become apparent that a sense of self-determination exists, even though the work is often characterized by rules, guidelines and external controls. In the interviews a high level of organizational trust came across, something that appears to be linked to the bureaucratic structure and a perceived organizational support. However, the consequences of organizational trust are not always necessarily positive. Conclusions drawn are that the management needs to be adaptable based on the prevailing organizational culture and structure, so as not to break with the normative control logic, which can create organizational structural lock-in.