Vårdkrisen har under det senaste decenniet varit ett faktum. Larm om överbeläggningar, långa vårdköer, ohållbara arbetsvillkor och kompetensbrist gör att vårdsektorn sakta men säkert urholkas. Vårdpersonal söker sig bort från arbete inom regionerna och viss personal lämnar till och med yrket helt och hållet. Detta väcker frågan om hur engagemanget ser ut hos den personal som finns kvar. Antagandet med hänsyn till denna bakgrund är att de problem som finns påverkar upplevelsen av den organisatoriska tilliten hos personal. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka organisatorisk tillit och organisatoriskt engagemang hos vårdpersonal, samt hur variationen i organisatoriskt engagemang kan förklaras genom graden av organisatorisk tillit. Tillit- och engagemangsforskning som sådan är vida spridd och ofta med fokus på vad det är och vad det gör. Det finns flertalet studier som undersöker tillit och engagemang på en bredare front men desto färre som undersöker betydelsen av det i specifikt vårdsektorn i Sverige. Studien utgår från ett deduktivt förhållningssätt och de hypoteser som utvecklas baseras på tidigare forskning och teori vilka sedan testas. Uppsatsen som sådan är kvantitativ och det empiriska materialet har samlats in via enkäter. Den analytiska ansats som används är regressionsanalys, detta för att kunna skapa modeller vilka kan predicera vad som påverkar organisatoriskt engagemang. Resultaten visar att respondenterna i genomsnitt har högre organisatorisk tillit och affektivt engagemang medan det normativa och pågående engagemanget är lägre. Den bivariata analysen visar vidare att när organisatorisk tillit ökar prediceras det affektiva engagemanget att öka. Korrelationen mellan organisatorisk tillit och normativt och pågående engagemang visade ingen statistisk signifikans. Avslutningsvis konstateras inom ramen för denna studie även att kvinnor i genomsnitt har ett högre affektivt engagemang i jämförelse med män samt att det affektiva engagemanget ökar med ålder.

Denna studie fokuserar på hur transformativt ledarskap påverkar arbetstillfredsställelsen hos sjuksköterskor. Studien syftar till att ta reda på hur transformativt ledarskap kan öka sjuksköterskors arbetstillfredsställelse i offentlig sektor. Studien undersöker specifikt om transformativt ledarskap har en direkt inverkan på arbetstillfredsställelse och hur motivation och arbetsmiljö påverkar sambandet mellan transformativt ledarskap och arbetstillfredsställelse. För att uppnå syftet använde studien en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Det användes en internetbaserad enkät för att samla in information från sjuksköterskor som arbetar inom den offentliga sjukvården. Den insamlade datan granskades med hjälp av statistiska metoder som multipel medieringsanalys och enkel regressionsanalys. Resultatet visade att det fanns ett positivt samband mellan transformativt ledarskap och arbetstillfredsställelse. Dessutom visade resultaten att motivation och arbetsmiljö spelar en viktig roll i detta samband. En förbättrad arbetsmiljö och ökad motivation bland sjuksköterskor leder till ökad arbetstillfredsställelse. Studien visade även att ett transformativt ledarskap har en positiv inverkan på sjuksköterskors motivation och arbetstillfredsställelse. Det är viktigt att skapa en positiv arbetsmiljö och införa transformativt ledarskap för att främja sjuksköterskors utveckling samt förbättra deras motivation och arbetstillfredsställelse. Studien bidrar till den befintliga litteraturen genom att ge bevis för sambanden mellan motivation, arbetsmiljö och arbetstillfredsställelse bland sjuksköterskor. / This study examines the impact of transformative leadership on nurses' job satisfaction in the public healthcare sector. The purpose of this research is to explore the mediating effects of motivation and work environment on the relationship between transformative leadership and job satisfaction. The study aims to enhance the understanding of how leadership and work environment factors influence job satisfaction among nurses in the public sector. The methodology used in this study was a quantitative approach with a deductive approach to fulfill the purpose of the thesis. The study used a survey-based method to collect data from a sample of nurses working in the public healthcare sector. The collected data were examined using statistical methods such as multiple mediation analysis and simple regression analysis. The results showed a positive relationship between transformative leadership and job satisfaction, with motivation and work environment having a crucial impact on the relationship. A better work environment and higher motivation among nurses contribute to increased job satisfaction. The study emphasizes the importance of transformative leadership and creating a supportive work environment to enhance nurses' motivation and job satisfaction in the public healthcare sector. The study also reveals that transformative leadership has a positive impact on nurses' motivation and job satisfaction within the public healthcare sector. The findings highlight the significance of creating a positive work environment and implementing transformative leadership principles to improve nurses' personal and professional development, promote engagement, and enhance motivation and job satisfaction. The study contributes to the existing literature by providing evidence for the relationships between motivation, work environment, and job satisfaction among nurses. The implications of this study emphasize the importance of effective leadership and management practices in the public healthcare sector to address the issue of low job satisfaction among nurses.