The purpose of this study was to measure the influence of teacher preparation experiences, collegial support, and principal support on new teachers' decisions to remain in the teaching profession. Quantitative research was conducted using data from an electronic survey to examine the impact the three predictor variables had on the likelihood of a new teacher remaining in the profession beyond five years. Research explored the precipitating theory based on scholarly literature, that teachers who are well prepared with practical experiences, and who feel supported and valued by their colleagues and principals, reflect the highest level of job satisfaction and potential to remain in the teaching profession. Five findings emerged from this study. Two findings indicated that collegial support and principal support, both had a statistically significant influence on new teacher retention. In addition, the study found that nearly 75% of new teachers showed some level of job satisfaction with the teaching profession. Participants in the survey included one hundred and eighty-four teachers with 0-5 years experience, representing teachers from 21 secondary schools within one school district. Participants were asked to respond to questions based on their personal experiences and feelings related to the teaching profession and their overall satisfaction level. / Ed. D.

This diploma thesis deals with the topic of Mutual collegial support in the Step by Step program. It examines how this support is implemented at a selected innovative school. In the theoretical part describes the professional development of a teacher, mutual collegial support, mentoring in teaching and mentor quality. It focuses on the educational activities of Step by Step Czech Republic. In the case study, the research part describes the realization of collegiate support, especially in the form of mentoring. This research method is based on participating observations, in-depth interviews, questionnaires, material and video analysis. A portrait of a mentor, which depicts her style of work, is created in the form of a metaphorical comparison. And it also describes individual forms of collegial support and its benefits or possible constraints. Key words Collegial support, professional development of teachers, Step by Step program, mentoring in teacher education, mentoring relationship

The purpose of this study was to examine the predictors of teachers&rsquo / sense of efficacy including gender, teaching field, years of teaching experience, satisfaction with performance, support from colleagues, support from parents, and support from administration, and teaching resources. The present study was conducted in the 2006-2007 academic year. The study included a total of 383 science, mathematics, and classroom teachers from 62 elementary schools of &Ccedil / ankaya district in Ankara. Data were collected through Teachers&rsquo / Sense of Efficacy Scale (Tschannen-Moran &amp / Woolfolk Hoy, 2001). In the present study, data were analyzed by utilizing four separate hierarchical regression analyses. Results showed that gender, teaching field, and years of teaching experience variables were not significant predictors for overall teacher efficacy, efficacy in instructional strategies, efficacy in classroom management, and efficacy in student engagement, whereas satisfaction with performance variable made significant contribution to all dependent variables. Parental support and teaching resources predicted only efficacy in student engagement.

This diploma thesis deals with the possibilities of professional development of primary school teachers. The focus is on different forms of peer support for teachers, with an emphasis on inter-school observation as a natural way of practical development. There is also a collegial support project presented through the innovative program Step by step, which has been already implemented in many schools. The peer support project is presented in the empirical section, involving teachers from different types of schools who participated in inter-school observation visits. The pre-research was conducted through semi-structured interviews gathering information about the course expectations, followed by an experiment that was evaluated and analyzed during the recorded interviews. A dedicated website was also created providing a supporting environment for its users. KEYWORDS collegial support, professional development, teacher cooperation, teacher quality standard, supervision, mentoring, learning community, observation

Syftet med den här uppsatsen är att belysa det organisatoriska samt kollegiala stödets betydelse i förebyggandet av sekundär traumatisering. Sekundär traumatisering är ett fenomen som drabbar flera yrkesgrupper, däribland socionomer. Följderna av sekundär traumatisering kan påverka den drabbades privat- samt yrkesliv och det kan i vissa fall leda till utbrändhet, PTSD eller PTSD-liknande symtom. Uppsatsen är av kvalitativt slag och använder sig av semistrukturerade intervjuer med socionomer för att för att få en fördjupad förståelse för deras upplevelser av det förebyggande arbetet mot sekundär traumatisering. Tidigare forskning har framförallt fokuserat på individuella copingstrategier för att förebygga sekundär traumatisering och mindre på det kollegiala samt organisatoriska stödets betydelse i frågan. Resultatet från det insamlade materialet analyseras i en tematisk analys genom de teoretiska perspektiven organisationskultur och känsloarbete samt psykosocial arbetsmiljö. Resultaten visar att det organisatoriska och kollegiala stödet uttrycks ha en stor betydelse för det förebyggande arbetet av sekundär traumatisering. Trots detta visar resultaten av vår studie också att mycket av detta ansvar istället hamnar hos individen. Studien visar också att det kollegiala stödet uttrycks ha en stor betydelse men att det också har sina begränsningar då det sällan finns några riktlinjer för hur stödet ska vara utformat. Även ansvaret för detta kan felaktigt tillskrivas till individnivå och leda till stress för individen. Tidigare forskning har inte fokuserat på helheten av problemet utan snarare de individuella strategierna. Vi ser därför att det är av stor vikt att framtida forskning fokuserar på även det organisatoriska och kollegiala stödets betydelse i förebyggande av sekundär traumatisering för att lyfta en del av ansvaret ifrån individen.

Middle managers have a complex task where it is important to achieve results while at the same time being there for their employees. To succeed in this, a good structure in the work and the right type of support from both management and employees are required. This study aims to investigate how middle managers experience the support that the respective companies provide and how the experiences can be understood based on the JDCS model. Ten semi-structured interviews were conducted with middle managers at two different businesses. The interviews were transcribed orthographically and then analyzed thematically. The results showed that the support function is central when it comes to handling the high demands that are made, as well as how management forums can contribute to increasing community and collegial support among middle managers. The conclusion that could be drawn was that in order to avoid burdensome work and increase satisfaction, a comprehensive support function is required.

This essay is a qualitative interview study that investigates what enables motivation for publicly employed nurses and how this affects their choice to be publicly employed in front of the alternative of becoming staffing nurses. As analysis tools, the sociological concepts of valuerational and rational-purposeful actions, idealization and identity work is use in conjunction with the psychological theoretical model Self-determination theory. The results of the study shows that publicly employed nurses experience a continuity in their work situation, which they imagine that they could not experience to the same extent if they were staffing employees. Continuity enables them, through their competence, to satisfy their intrinsic interests and motivations - to meet people and make something meaningful for others. / Denna uppsats är en kvalitativ intervjustudie som undersöker vad som möjliggör motivation hos sjuksköterskor inom landstinget, och hur detta påverkar deras val att vara landstingsanställda framför alternativet att bli bemanningssjuksköterskor. Som analysverktyg används de sociologiska begreppen värderationellt och målrationellt handlande, idealisering och identitetsarbete i samverkan med den psykologiska teoretiska modellen Self-determination theory. Undersökningens resultat visar att landstingsanställda sjuksköterskor upplever en kontinuitet i sin arbetssituation som landstingsanställda, vilket de föreställer sig att de inte skulle kunna uppleva i samma utsträckning om de vore bemanningsanställda. Kontinuiteten möjliggör för dem att genom sin kompetens tillfredsställa sina inneboende intressen och motivationer - att möta människor och göra något meningsfullt för andra.

Studiens syfte är att undersöka hur yrkesverksamma påverkas känslomässigt av att arbeta med människor som har ett självskadebeteende. Det som undersöks är hur de själva uppfattar att de påverkas samt hur de hanterar sina känslor i möten med dessa människor. Studien är av kvalitativ ansats med en hermeneutisk utgångspunkt. Sammanlagt gjordes sex intervjuer med yrkesprofessionella på tre olika verksamheter. Utbildningsnivån varierade på de olika verksamheterna och bland respondenterna fanns de som var utbildade till psykolog, socionom, skötare och behandlingspedagog där ett antal även hade vidareutbildningar. I resultatet konstaterar samtliga respondenter att arbetet med människor som har ett självskadebeteende leder till en känslomässig påverkan på olika sätt. Det som visat sig vara det mest betydelsefulla sättet att hantera sina känslor i arbetet för respondenter är det kollegiala stödet samt organisatorisk handledning. Studiens slutsatser är att det förekommer skillnader gällande verksamheternas ledning och organisation samt utbildningsnivå. Yrkesprofessionella med högre utbildning var mer medvetna om sina känslomässiga konsekvenser samt hur de skulle hantera dessa i jämförelse med de som hade lägre utbildning och testade sig fram för att hitta tillvägagångsätt att hantera sina känslor.

The main aim of the theoretical part is to introduce difficulties of the teaching profession, such as the problems that are encountered today, when they are available for work and the challenges that they are not prepared for. With the aid of literature, I define the term 'beginning teacher' and I introduce the most common types of problems that arise. Furthermore, I focus on the possible support system for beginning teachers. The empiric part presents the assessment of the results from completed questionnaires and the dialogues with the beginning teachers of primary education. In my prepared and structured questionnaire and dialogue, I focus on the problems, which they might have struggled with or are still struggling with, such as if they feel that university was not able to prepare them adequately for their future job. In addition to this, I aim one's attention to the support system, which was provided to them, if they had an opportunity of a mentor. I am interested in parent's reaction when they found out that the new class teacher of their children is a fresh university graduate. Lastly, if they had a big problem to gain children's authority. KEYWORDS a beginning teacher, primary education, problems of beginning teachers, a mentor, support system for beginning teachers, the teaching...

Syftet med denna uppsats är att skapa en djupare förståelse för vilket stöd som socialarbetare inom socialtjänsten får vid hot och våldssituationer på arbetsplatsen i relation till de stöd som socialarbetare tycker att de behöver. Det är viktigt att undersöka då kunskapen kan bidra till diskussion om socialarbetare får adekvat stöd i arbetsmiljöer där hot och våld är närvarande. Intresset har varit att undersöka om socialarbetaren får rätt stöd i hot och våldssituationer. Studien baseras på sjukvalitativa, semistrukturerade intervjuer med socialarbetare inom Sveriges socialtjänst. En tematisk analys har genomförts för att bearbeta den insamlade empirin. Empirin har också analyserats utifrån tidigare forskning och två olika teorier, coping och human relations. Studien visar att socialarbetarna någon gång i yrket utsatts för hot och våld och att de subtila hoten förekommer mer frekvent än andra hot och våldshandlingar. Samtliga deltagare beskriver att de idag har ett bra stöd när incidenter om hot och våld inträffar på arbetsplatsen men att det finns en del stöd som kan utvecklas. Stödet de vill se mer av vid hot och våldssituationer är bland annat: förebyggande rutiner, stående punkter om hot och våld på arbetsplatsträffar, handledning, att chef har inblick i ärenden och ger återkoppling, bättre introduktion inför arbetet gällande hot och våld på arbetsplatsen och mer dialog om ämnet då hot och våld inte sällan normaliseras i det sociala arbetet. Gemensamt för socialarbetarna är att de vill se politikerna ta ansvar i frågan om hot och våldsbilden mot socialarbetare. / The purpose of this study is to gain a deeper understanding of the support that social workers in the social services receive in situations involving threats and violence at the workplace in relation to the support that social workers feel they need. It is important to investigate this topic as the knowledge gained can contribute to discussions about whether social workers receive adequate support in work environments where threats and violence are present. The study is based on seven qualitative, semistructured interviews with social workers in Sweden's social services. A thematic analysis has been conducted to process the collected empirical data. The data has also been analyzed based on previous research and two different theories, coping and human relations. The study shows that social workers have been exposed to threats and violence at some point in their careers, where subtle threats occur more frequently than other forms of violence and threats. All participants describe that they currently have good support when incidents of threats and violence occur in the workplace, but that there is room for improvement in some areas of support. The support that they want to see more of in situations involving threats and violence includes: preventive routines, standing items on threats and violence at workplace meetings, guidance, managers having insight into cases and giving feedback, better onboardings to the work regarding threats and violence in the workplace, and more dialogues on the subject since threats and violence are often normalized in social work. Social workers share the desire for politicians to take responsibility for the issue of threats and violence against social workers.