<p>Ansvaret för djurskyddsfrågor i Sverige flyttades från kommunal nivå till länsstyrelserna i</p><p>januari 2009. Arbetsgrupper av djurskyddsinspektörer från kommunerna sattes samman på</p><p>länsnivå. Omorganiseringen ledde till ett behov av enhetliga rutiner för att underlätta</p><p>samarbetet i och emellan arbetsgrupperna. Djurskydds- och veterinärenheten i Skåne</p><p>dokumenterar sina rutiner i så kallade SGV- dokument, vilket betyder Så Gör Vi –dokument.</p><p>Syftet med detta arbete var att ta fram ett SGV- dokument innehållande handläggningsrutiner</p><p>för ärenden gällande förvildade och/eller hemlösa katter och att ta fram allmänna råd för hur</p><p>man på ett bra sätt arbetar fram välgrundade rutindokument. Rapporten inleds med en</p><p>beskrivning av arbetet med att ta fram SGV –dokumentet för handläggning av ärenden</p><p>gällande förvildade och/eller hemlösa katter.</p><p>Sedan följer en allmän beskrivning av hur man bör arbeta för att ta fram välgrundande</p><p>rutinrekommendationer, Utmaningen med att skriva bra rutiner som skall resultera i enhetligt</p><p>och effektivt arbete är att få med de viktigaste detaljerna utan att för den sakens skull förlora</p><p>helheten. Förutom djuret i sig finns det flera olika faktorer som påverkar handläggningen.</p><p>Djurägarens insikt och handlingsförmåga är en faktor som i många fall avgörande för hur</p><p>ärendet handläggs. Andra faktorer är kostnader, resursåtgång, effektivitet och inspektörens</p><p>yrkesroll som myndighetsutövare. Det färdiga rutindokumentet fokuserar på vikten av att ställa</p><p>rätt frågor till anmälaren vid mottagandet av anmälan, prioriteringar av anmälningar,</p><p>dokumentation av kontrollen och förebyggande åtgärder.</p> / <p>The responsibility for handling matters concerning animal protection in Sweden moved from</p><p>the municipalities to the county administration in January 2009. This reorganization meant that</p><p>many inspectors, whom previously had worked on their own, now found themselves working</p><p>in teams with new colleagues. This situation increased the needs for co-ordinated<em> </em>routines</p><p>describing the handling of cases in order to make the new teamwork run more smoothly.</p><p> </p><p>The purpose of this study was to create a document containing handling routines for cases</p><p>concerning feral and/or homeless cats and to generalize the result to create general advise</p><p>concerning the work process The challenge when developing a useful routine document is to</p><p>capture the most important details without losing a comprehensive view. This report starts with</p><p>a general description of the process for developing a routine document, followed by a</p><p>description of how a routine document for handeling feral and/or homeless cats was developed</p><p>for the county administration in the Skåne region. The finished routine document focuses on</p><p>the importance of gathering information when the cat case is reported in to the county</p><p>administration, prioritization of cases, documentation of control work and preventive work</p><p>methods.</p>

Ansvaret för djurskyddsfrågor i Sverige flyttades från kommunal nivå till länsstyrelserna i januari 2009. Arbetsgrupper av djurskyddsinspektörer från kommunerna sattes samman på länsnivå. Omorganiseringen ledde till ett behov av enhetliga rutiner för att underlätta samarbetet i och emellan arbetsgrupperna. Djurskydds- och veterinärenheten i Skåne dokumenterar sina rutiner i så kallade SGV- dokument, vilket betyder Så Gör Vi –dokument. Syftet med detta arbete var att ta fram ett SGV- dokument innehållande handläggningsrutiner för ärenden gällande förvildade och/eller hemlösa katter och att ta fram allmänna råd för hur man på ett bra sätt arbetar fram välgrundade rutindokument. Rapporten inleds med en beskrivning av arbetet med att ta fram SGV –dokumentet för handläggning av ärenden gällande förvildade och/eller hemlösa katter. Sedan följer en allmän beskrivning av hur man bör arbeta för att ta fram välgrundande rutinrekommendationer, Utmaningen med att skriva bra rutiner som skall resultera i enhetligt och effektivt arbete är att få med de viktigaste detaljerna utan att för den sakens skull förlora helheten. Förutom djuret i sig finns det flera olika faktorer som påverkar handläggningen. Djurägarens insikt och handlingsförmåga är en faktor som i många fall avgörande för hur ärendet handläggs. Andra faktorer är kostnader, resursåtgång, effektivitet och inspektörens yrkesroll som myndighetsutövare. Det färdiga rutindokumentet fokuserar på vikten av att ställa rätt frågor till anmälaren vid mottagandet av anmälan, prioriteringar av anmälningar, dokumentation av kontrollen och förebyggande åtgärder. / The responsibility for handling matters concerning animal protection in Sweden moved from the municipalities to the county administration in January 2009. This reorganization meant that many inspectors, whom previously had worked on their own, now found themselves working in teams with new colleagues. This situation increased the needs for co-ordinated routines describing the handling of cases in order to make the new teamwork run more smoothly.   The purpose of this study was to create a document containing handling routines for cases concerning feral and/or homeless cats and to generalize the result to create general advise concerning the work process The challenge when developing a useful routine document is to capture the most important details without losing a comprehensive view. This report starts with a general description of the process for developing a routine document, followed by a description of how a routine document for handeling feral and/or homeless cats was developed for the county administration in the Skåne region. The finished routine document focuses on the importance of gathering information when the cat case is reported in to the county administration, prioritization of cases, documentation of control work and preventive work methods.

Detta examensarbete av kvalitativ karaktär syftar till att analysera hur socialsekreterare beskriver att organisatoriskt stöd påverkar ärendehandläggningen vid familjehemsplaceringar av barn och unga. Studiens resultat baseras på fem semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare med erfarenhet av utredande- eller verkställande verksamhet av familjehemsvård. Den insamlade empirin förstås utifrån begreppet organisatoriskt stöd, krav-kontroll-och stödmodellen samt copingteori. Genom en kvalitativ innehållsanalys visade resultatet att organisatoriskt stöd upplevs bestå av faktorer som ökar socialsekreterarnas handlingsutrymme. Utmärkande var att de ekonomiska förutsättningarna, socialt stöd från kollegor och chef samt rutiner-och riktlinjer upplevdes ge mest konsekvenser i ärendehandläggningen, oaktat vart socialsekreteraren befinner sig i ärendehandläggningen. Det organisatoriska stödets möjliggör för socialsekreterare att bli mer säkra i sin handläggning och när det organisatoriska stödet fungerar kan socialsekreterare fokusera mer på sitt arbete och klienterna.