Denna text behandlar plankning, det vill säga inlärning av musik ifrån inspelningar. Plankningåsyftar för det här arbetet både plankning av sitt eget instruments stämma i en given låt samtinlärning av den stämman. En annan vanlig betydelse – som inte berörs i detta arbete – är attplankning även innefattar transkribering, det vill säga att skriva ned det som plankas inotskrift. Studien har gjorts med en rockensemble med musiker på musikhögskolenivå.Deltagarna har fått planka totalt fem låtar enskilt och sedan spelat dessa låtar tillsammans utannoter eller minnesanteckningar. De plankade bara sina egna stämmor. Sedan har deltagarnaoch jag i grupp diskuterat hur deras plankning gått och hur de ser på resultatet, vilket i det härfallet var en genomspelning av en låt. I själva plankningsmomentet var däremot bådeminnesanteckningar och noter tillåtet att använda. Arbetet tyder på att det inte finns en givenstrategi för plankning som fungerar oavsett vilken låt man plankar eller vilket instrument manspelar. För den som bara plankar sitt eget instrument är fokus på att göra det så enkelt sommöjligt för sig, och bara memorera minsta möjliga mängd informationsmängd för att kunnaspela låten. Alla deltagarna tog hänsyn till låtarnas rytmer, groove, tempo och känsla i sinaplankningar. Utöver det var det flera saker som bara vissa av deltagarna behövde ta hänsyntill, beroende på vilken låt de plankade, såsom låtens form, ackordföljd, melodi, tonart, text,innebörd och dynamik.

Syftet med denna studie är att bidra med nya kunskaper gällande musikundervisningen i grundskolan, sett utifrån personer som arbetar med musik på heltid och som är verksamma inom musikbranschen. Studien syftar även utifrån resultatet kunna bidra till ny kunskap om vilken roll musikundervisningen i grundskolan kan ha haft för de svenska framgångarna inom musikexport. Studien är av kvalitativ form då resultatet utgörs av sex intervjuer med respondenter som är väl insatta i musikbranschen. Resultatet visar att respondenterna tillsammans med tidigare studier som gjorts inom ämnet, är överens om att låta elevernas egna intressen inom musik ligga till grund för hur undervisningen utformas och genomförs. Med detta menas att eleverna själva får ett större inflytande på den undervisning de tar del av. Resultatet visar även hur musiken som fanns under respondenternas uppväxt, idag påverkar respondenternas musikaliska sätt att uttrycka sig. Det är något som kan förklara den svenska musikexportens framgång. Vidare finns det samband mellan de framgångar den svenska musikexporten har och den musik som upplevs under barns uppväxt.

I denna studie har en förståelse för åk 4-6 lärares intentioner med studiebesök inom NO-undervisningen skapats. Genom nio kvalitativa intervjuer med lärare som undervisar eller har undervisat i Malmö har följande frågeställningar undersökts: Varför väljer lärare i åk 4-6 att åka på studiebesök? samt Hur planerar lärare i åk 4-6 in studiebesök som en del av NO-undervisningen? En teori som använts i denna studie är formellt och informellt lärande, det formella är klassrumsundervisningen medan det informella representerar studiebesök. Ytterligare en teori som har använts är Field Trip Pedagogy, vilket innebär hur studiebesök planeras in i undervisningen. Teorin betonar vikten av logistiska och administrativa förberedelser, samt att det finns ett samspel i den undervisning som bed-rivs före, under och efter ett studiebesök. Utifrån en fenomenografisk ansats visar resul-tatet att lärares intentioner med studiebesök i NO-undervisningen avser att skapa en varierad undervisning i klassrummet för att gynna elevernas kunskapsinlärning. Lärare åker på studiebesök för att ge eleverna möjligheten att uppleva och få se att det som tas upp i klassrummet finns på riktigt, ett resultat som styrker den tidigare forskningen. I resultatet lyfts faktorer som påverkar genomförandet av studiebesök där framförallt sko-lans läge, budget samt säkerhet är centrala. Studiebesök och den undervisning som bed-rivs före och efter besöket överensstämmer med läroplanen. Enligt resultatet är under-visningen som sker efter besöket i störst fokus. Gemensamt i både den tidigare forsk-ningen och resultatet i denna studie är att lärarna är överens om att den planering som ett studiebesök kräver leder till någonting positivt. / The purpose of this study has been to develop an understanding of teachers’ intentions regarding field trips within their science education. Through nine qualitative interviews with teachers who work or have been working in Malmö, following research questions have been studied: Why do grade 4-6 teachers choose to go on field trips and How do grade 4-6 teachers incorporate field trips within their science education. One of the theo-ries that have been central throughout this study is Formal and Informal Learning where formal learning is linked to classroom teaching and informal learning represents field trips. The second theory that have been used is Field Trip Pedagogy which relates to how field trips are incorporated in the classroom. When planning a field trip that is con-nected to the classroom it’s essential with logistic and administrative preparations, but also the teaching that is applied to before, during and after the field trip. From a phe-nomenographic approach, the results show that teachers’ intentions with field trips in their science education pertains to create a varied education experience in the classroom to favor the students learning. Teachers take their students on field trips to give them the opportunity to have first-hand experiences, to show them that what is talked about in the classroom exists for real, something that is supported in the literature review. In the result there are prominent factors that affect the implementation of field trips where the school’s location, budget and students’ safety are central. Field trips and the teach-ing that takes place before, during and after the visit is aligned with the curriculum. Ac-cording to the result the teaching that occurs after the field trip is prioritized.

Denna studie handlar om pedagogisk skicklighet inom doktorandhandledning. Den handlar också om vad som stödjer handledare inom ramen för deras organisation, samt om vilka effekter detta stöd får för handledarnas utvecklande av pedagogisk skicklighet. För att besvara studiens forskningsfrågor har tio doktorandhandledare inom vårdvetenskap intervjuats. Aktör-nätverksteori står som teoretisk referensram och har även använts i analysen tillsammans med tematisk analys. I resultatets första del beskrivs pedagogisk skicklighet inom doktorandhandledning utifrån fyra teman: ”Att stödja processen mot självständighet”; ”Att skapa en vårdande relation”; ”Att kombinera kunskaper och färdigheter”; samt ”Att vara flexibel i mötet med unik doktorand”. I resultatets andra del framkommer de aktörer respondenterna tog upp som ett stöd för att utveckla pedagogisk skicklighet, vilka är både formella och informella initiativ. Resultatet beskriver hur de olika stöden är lagt upp enligt studiens respondenter, samt vilka effekter de anser detta får på deras pedagogiska skicklighet.

Syftet med studien är att undersöka hur en elev på estetiska programmet bild och formgivningser på sitt eget lärande inom bild och bildframställning, hur eleven uppfattar och ser på syfte och innehåll i bildämnet på estetiska programmet relevans för dagens samhälle och deras framtid samt hur elever använder digitala resurser på sin fritid. Detta undersöktes genom en intervju med en elev som läste sitt tredje år på gymnasiets estetiska program. Resultaten tolkades sedan utifrån utbildningsvetenskapliga teorier. Elevens informella lärande kan tolkas som att främst bestå av informellt självstyrt lärande och tillfälligt lärande. Man kan också tolka resultatet som att eleven känner ett behov av att använda digitala lärresurser och informellt lärande för att komplettera sin formella utbildning. Man kan tolka svaren som att eleven främst såg ämnet ur ett hantverksbaserat perspektiv och att detta till viss del skilde sig från läraren.

Sociala medier och andra medier har kommit att ta en stor plats i det svenska samhället. I takt med att samhället förändras har också elevernas intressen och vanor gjort det. Vi har under utbildningen till språklärare observerat att kunskapsnivån inom ämnet engelska kan skilja ganska mycket mellan elever i samma klass. Syftet med studien är därför att ta reda på hur elever i årskurs nio anser att de lär sig engelska bäst och hur formellt och informellt lärande påverkar deras språkutveckling. För att få svar på syftet och studiens frågor har vi använt oss både av en kvantitativ metod i form av en enkät med fasta svarsalternativ, och en kvalitativ metod i form av en intervju i fokusgrupp. Resultaten visar att de flesta respondenterna anser sig kunna engelska bra eller mycket bra och att social medier och andra medier har en gynnsam effekt på deras språkutveckling. Även det formella lärandet har visat sig ha positiv inverkan. Det framgår också att hörförståelsen och den skriftliga förmågan är de färdigheter de anser sig utveckla och kunna bäst. Studiens slutsats är att det finns plats och intresse för det informella lärandet i den formella klassrumsundervisningen.

The study investigate the challenges of recruiting managers for public library operations and whether there are any long-term strategies for appointing library managers. The aim of the study is based on examining the public libraries' supply of skills and strategies for employees who want to develop into leaders and future managers within the public libraries' operations. The theory used in the study is based on systems theory and the three phases of the competence supply process. The method for collecting empirical material has been done through semi-structured interviews with six library managers at different public libraries in southern parts of Sweden. The findings in the study are that libraries use strategies such as external and internal recruitment to appoint managers. It also appears that various conditions such as access to education, the manager's leadership and the organizational structure can create opportunities for employees to develop towards leadership as a path to sustainable management.