Syftet med uppsatsen är att undersöka hur yrkesverksamma inom våldtäktsstöd och brottsutredning jobbar med våldtäktsoffer för att reducera risken för stigmatisering. Inom ramen för syftet inkluderas även att undersöka om de yrkesverksamma identifierar faktorer som kan ses som centrala för att våldtäktsoffer avstår från att söka hjälp och/eller anmäla våldtäkten. Uppsatsen är avgränsad till enbart kvinnliga våldtäktsoffer. Med målsättningen att besvara uppsatsens syfte och frågeställningar har uppsatsförfattarna tillämpat kvalitativ metodologi och genomfört sex semistrukturerade intervjuer. Intervjudeltagarna utgör en civil utredare inom brott i nära relation och våldtäkter, en polis i yttre befäl, två läkare och en forensisk sköterska på gynekologiska akutmottagningar och en samordnare på en tjejjour. De teoretiska begreppen som uppsatsförfattarna applicerat på den empiriska datan är stigmatisering och normalisering/normaliseringsprocess. Resultatet tyder på att de yrkesverksamma var medvetna om att kvinnliga våldtäktsoffer riskerar att uppleva stigmatisering av deras bemötanden. Däremot identifierar uppsatsförfattarna att de yrkesverksamma har byråkratiska strukturer de måste förhålla sig till i sina arbeten. Detta bidrar till en komplex dynamik där eventuell stigmatisering av våldtäktsoffer kan uppfattas oundviklig. Det framgår att tjejjouren som ideell organisation har som målsättning att verka icke-stigmatiserande mot kvinnliga våldtäktsoffer. Resultatet indikerar att det, enligt yrkesverksammas upplevelser, förekommer normalisering av våldtäkter på individ- och till viss del på strukturell nivå. Detta uppmärksammas genom normaliseringsprocessen, normalisering i partnerrelationer och en svårighet att förstå gränsdragningen mellan sex och våldtäkt. Det observeras även en normaliseringsutveckling som snedvrider ansvarsfördelningen inom kontexten för våldtäkter. Ovanstående problematik kan tolkas minska kvinnliga våldtäktsoffers hjälp- och anmälningsbenägenhet vilket påverkar yrkesverksammas förmåga att erbjuda stödåtgärder till våldtäktsoffer.

Uppsatsens syfte var att undersöka hur personer som i yrket möter kvinnor som har varit utsatta för våld i nära relationer upplever att mörkertalet för våldet ser ut, orsaker till anmälningsbenägenhetens låga nivå, samt hur Polisens arbete upplevs fungera mot våld i nära relationer. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med personer i Gävleborgs län, som genom arbetet mött kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Uppsatsen undersökte hur intervjupersonerna som arbetar på myndigheter som Polismyndigheten och Socialtjänsten samt organisationer som kvinnojourer eller brottsofferjourer uppfattar mörkertalet och dess orsaker. I resultatet framkom att den våldsutsatta individens individuella förutsättningar uppfattades styra sökandet efter stöd. Ävenbemötandet från myndigheter och andra organisationer var avgörande. Andra framträdande slutsatser var att intervjupersonerna hade uppfattningen att Polisens arbete behövde förbättrad kompetens för området våld i nära relationer, trots att de flesta var nöjda med Polisens arbete. Mörkertalet upplevdes vara okänt och svårdefinierat. / The aim for this study was to research the perception of hidden statistic according to workers that meet victims of domestic violence and causes for the low level of propensity to report. As well as research how, the policing works against domestic violence. This was implemented through qualitative semi-structured interviews with people in Gävleborg, who works with victims of domestic violence. The study showed the perceptions of the people working at authorities like the Police, Social services, or voluntary organizations like girl- and women’s shelters. It emerged that victims' individual and interpersonal prerequisites perceived as guiding their help-seeking but that reply from the authorities was crucial. Other prominent conclusions were that interviewees inherited the perception that policing had to improve their knowledge and competence in this field, despite the majority were satisfied with the policing. The interviewee’s thought hidden statistics has unknown extent and is difficult to define.

Avfallsbrottslighet är ett växande samhällsproblem och ett aktuellt ämne i den politiska debatten. Media rapporterar om tusentals ton av dumpat skräp och brinnande sophögar på kommunal mark över hela Sverige och avfallsbrottsligheten tillhör en av de mest lukrativa brottstyperna i världen för de organiserade kriminella nätverken. Syftet med aktuell studie är att bidra med ökad kunskap kring arbetet mot illegal dumpning av avfall hos kommuner inom Skåne län. Vidare ämnar studien undersöka utsattheten för illegal dumpning av avfall bland markägare och arrendatorer inom Skåne län. Resultatet indikerar en uppenbar problematik vad gäller den diffusa definition som råder kring vad som kännetecknar avfallsbrottslighet och i synnerhet vad illegal dumpning innebär. Studien fann att kommunerna till viss del bidrar till mörkertalet gällande brottstypen då det verkar saknas rutiner kring polisanmälan vid upptäckt av illegal dumpning. Den illegala dumpningen är ett problem och den drabbar såväl den enskilde markägaren som arrendatorn och samhället i stort i form av otrygghet och kostnader. / Environmental crime is on the rise, and it affects the society as a whole. It is present in the current political debate and media reports on thousands of tons of dumped and burning waste piles on municipal land all over Sweden. Environmental crime is one of the most profitable illicit activities in the world and criminal networks profit greatly. This study aims to contribute with further knowledge regarding the work against illegal dumping of waste focused on municipalities within Skåne county, Sweden. The study also aims to investigate landowners and leaseholders exposure to the illegal dumping of waste. The result indicates that there is an issue regarding what is to be defined as environmental crime. The same goes for illegal dumping. The study finds that the municipality is to some degree contributing to the numbers of unreported crime due to the lack of set routines regarding reporting this type of crime to the police. The illegal dumping of waste is a widespread issue and it affects both the individual as well as society as a whole, both economically as well as psychological due to its ability to cause feelings of uncertainty and vulnerability.

Syftet med studien var att undersöka socialsekreterarnas arbete med våldsutsatta män i nära relation (VNR) genom att undersöka arbetsmoment såsom information, bemötande, rutiner, insatser och samverkan inom socialtjänsten. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer från sex socialsekreterare inom socialtjänsten. Studien har utgått från social rollteori och det pedagogiska perspektivet för att skapa en bättre förståelse av det insamlade materialet. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes för att analysera insamlat material. Resultatet i studien visade att socialsekreterarnas uppfattning var att mäns utsatthet i nära relation har ignorerats av samhället och att den gemensamma bilden var att det även föreligger ett stort mörkertal bland våldsutsatta män. Socialsekreterarna beskrev att normativa föreställningar i samhället låg till grund för bakomliggande orsaker. Studien visade även att organisationernas struktur och resurser påverkar socialsekreterarnas förutsättningar att utveckla sin kompetens och kunskap inom våld i nära relation. Slutsatsen är att våldsutsatta män saknar tillgång till information om hjälpsökande och att det föreligger behov av att fler organisationer arbetar med att utveckla och synliggöra information specifikt riktat till våldsutsatta män. Det föreligger även ett behov av att uppmärksamma våldsutsatta män med hjälp av politiska diskussioner, ökad uppmärksamhet inom media samt att bredda kunskapen om ämnet genom vidare forskning. Detta bör generera i fler utfall där våldsutsatta män i högre utsträckning söker hjälp med utgångspunkt i att ökad kunskap skapar bättre förutsättningar i samhället. / The purpose of the study was to examine the work of social workers with men subjected to violence in close relationships (VNR) by investigating work aspects such as information, approach, procedures, interventions, and collaboration within social services. The study was conducted using a qualitative method, specifically semi-structured interviews with six social workers in a medium-sized municipality. The study drew on social role theory and the pedagogical perspective to gain a better understanding of the collected material. A qualitative content analysis was conducted to analyse the gathered data. The results of the study indicated that social workers perceived that men's vulnerability in close relationships had been ignored by society, and there was a common perception that there is a significant underreporting among men subjected to violence. Social workers described that normative beliefs in society underlie the root causes. The study also revealed that organizational structures and resources affect social workers' conditions to develop their competence and knowledge within intimate partner violence. In conclusion, the study found that men subjected to violence lack access to information about seeking help, highlighting the need for more organizations to work on developing and promoting information specifically targeted at men subjected to violence. There is also a need to draw attention to men subjected to violence through political discussions, increased media attention, and broadening knowledge on the subject through further research. This should result in more instances where men subjected to violence are more likely to seek help, based on the understanding that increased knowledge creates better conditions in society.