Asserts that competitive pressures make careful applications of marketing management tools imperative for the survival of time-dependent non-profit organizations. Illustrates a pragmatic tool which a volunteer-dependent organization can use to determine its strengths and weaknesses vis-à-vis the competition. This tool is used to assess the competitive weaknesses and strengths of Big Brothers/Big Sisters vis-à-vis Special Olympics. Concludes by offering constructive advice as to how Big Brothers/Big Sisters can turn a “latent competitive advantage” into a “solid competitive advantage”.

<p>Syftet med vår studie var att undersöka på vilket sätt ideellt arbete upplevs av arbetslösa personer. Vi valde att göra studien på den ideella musikföreningen Pipeline. En kvalitativ metod användes för att kunna ta del av intervjupersonernas upplevelser gällande ideellt arbete. Studien bestod av fem intervjuer med personer som hade eller haft praktik på Pipeline. Praktiken var arbetspraktik för arbetslösa eller praktik för ungdomar på individuella programmet. Resultatet visade att personerna upplevde gemenskap, bra ledarskap, motivation och en känsla av sammanhang i det ideella arbetet.</p> / <p>The purpose of our study was to see in which way unemployed person´s life was affected by working in a voluntary organization. The study was made on the music organization Pipeline. We choose to make the study in a quality method, to be able to take part in the people´s own experiences with voluntary work. The study was made by interviewing five persons who had work related practice for unemployed or for youths at the individual program. The results showed that the people experienced fellowship, good leadership, motivation, a sense of coherence in voluntary work.</p>

Syftet med vår studie var att undersöka på vilket sätt ideellt arbete upplevs av arbetslösa personer. Vi valde att göra studien på den ideella musikföreningen Pipeline. En kvalitativ metod användes för att kunna ta del av intervjupersonernas upplevelser gällande ideellt arbete. Studien bestod av fem intervjuer med personer som hade eller haft praktik på Pipeline. Praktiken var arbetspraktik för arbetslösa eller praktik för ungdomar på individuella programmet. Resultatet visade att personerna upplevde gemenskap, bra ledarskap, motivation och en känsla av sammanhang i det ideella arbetet. / The purpose of our study was to see in which way unemployed person´s life was affected by working in a voluntary organization. The study was made on the music organization Pipeline. We choose to make the study in a quality method, to be able to take part in the people´s own experiences with voluntary work. The study was made by interviewing five persons who had work related practice for unemployed or for youths at the individual program. The results showed that the people experienced fellowship, good leadership, motivation, a sense of coherence in voluntary work.

Where do people go to meet friends in the digital age? How do people understand with whom they want to be friends? Drawing from qualitative interviews, participant observation, and content analysis, I examine the website Meetup.com, which allows people to search for common interests on the Internet and meet up with groups of people face-to-face. My study offers new insights into why people turn to the Internet to meet new people; how voluntary organizations determine who they want as their members; and how gender and sexuality shape people's friendships and participation in these groups. This thesis has larger implications for the study of friendship, voluntary organizations, social capital, and Internet studies. / text

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2004.

The responsibility of the homeless has for a long time been a gray area. Voluntary organizations were founded because no one else was helping the homeless. Today the responsibility to take care of the homeless lies with the public sector and the respective municipalities. So why is it that new voluntary organizations keep appearing? The purpose of the study is to find out what role voluntary organizations play in the work against homelessness and whether they have an impact on the social work of today. Analysis of the results was done with theories of street-level bureaucrats and social citizenship.  The results of this study show how much responsibility voluntary organizations take in the work against homelessness. A responsibility that many of the interviewees know should lie with the public sector instead. The voluntary organizations fulfills the participants' basic needs and provides them a sense of security. The results draw attention to the fact that the work that the voluntary organizations do is often taken for granted.

This investigation examines the management concept of corporate vision in organisations. The study includes an investigation of the etymology and definitions of vision, and considers existing views of its application in management theory. Research was carried out into the foundation of independent voluntary hospices in Britain, using case studies, interviews, hospice histories, and a questionnaire survey. Information was obtained from 11 case studies and from questionnaires responses of 140 founders of seventy-two separate hospices. The principal finding is that corporate vision is a valid concept in organisations, and a definition of successful corporate vision is derived from the evidence obtained. The content of successful vision was shown to admit detailed analysis, and a feasibility test was devised which was then applied to a number of projects. The feasibility test showed a clear correlation between feasibility scoring and project time to completion. It is also shown that there are several common elements between hospice visions and the activity of a small number of successful visionary individuals both in business and charitable work. A relationship is demonstrated between leadership and corporate vision which shows that the leader is subordinate to the vision. Team structure and behaviour in hospice founding groups is shown to be at variance with those commonly found in business organisations. Hospice founders do not appear to use relative measures either for progress or success, and accept substantial changes to financial targets largely without concern. The only common factor related to failure of hospice projects is shown to be visions that were defective at the outset, in that they were not shared. The context of corporate vision is considered, and it is concluded that corporate vision as a concept is not necessarily applicable to all types of organisation.

Moment 22 är skriven av Lilian Gillegård och Alexandra Adler. Uppsatsens syfte är att utveckla och fördjupa förståelsen för hur samverkan mellan ideella organisationer och offentlig verksamhet kan se ut kring hemlöshet. Vidare består syftet av att undersöka dessa verksamheters olika metoder och arbetssätt i deras arbete med hemlöshet. Utifrån ett governance-perspektiv och en organisationsteori formades ett antal analytiska frågor för att undersöka detta. Studien bygger på tio intervjutillfällen med individer som arbetar inom frivilliga organisationer i Stockholm och stadsdelsförvaltningar inom Stockholms stad. Resultatet visar att stadsdelsförvaltningar och frivilliga organisationer har fokus på förebyggande arbete och konsekvenser av hemlöshet. Vidare visar resultatet att samarbeten mellan dessa kan se olika ut och det råder även vissa brister. När det gäller nära samarbeten mellan stadsdelsförvaltningarna och frivilliga organisationer är det ibland svårt att urskilja vem som faktiskt är ansvarig och vem som styr verksamheten. När det handlar om samarbete  med övriga myndigheter som exempelvis vårdenheter kan det förekomma oenighet om vem som har ansvaret för klienten i fråga. Våra respondenter påstår att det uppstår ett så kallat ”moment 22” läge och klienten kan då inte få den rätta hjälpen. / The aim of this essay is to develop and deepen the understanding on how voluntary organizations and public sector cooperate when working with homelessness. Furthermore, to investigate these organizations different methods and approaches used in their work with homelessness. A number of analytical questions were formed based on a governance perspective and an organizational theory. The study is based on ten interviews carried out on individuals that work in voluntary organizations in Stockholm and district administrations in Stockholms stad.  The results show that the district administrations and voluntary organizations focus on the preventions and the consequences of homelessness. Furthermore, the result shows that the cooperation has several appearances which have some flaws. As for the close co-operation between the district administrations and the voluntary organizations, it is sometime difficult to ascertain who is responsible and who controls the organization. When it comes to collaboration with other agencies such as health care units, there may be disagreements regarding who takes the responsibility of the client. Our respondents describe this act as a ”catch 22” situation where the client does not get the right help.

Följande C-uppsats inom företagsekonomi behandlar ämnet ledarskap med inriktningen ledarskap inom volontärorganisationer. Studien är kvalitativ och är baserad på teorier och praktiska exempel. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur en ledare inom en volontärorganisation bör tillämpa sitt ledarskap jämfört med en ledare över betald arbetskraft.Inledningsvis presenteras synpunkter och teorier kring ledarskap i allmänhet. Sedan följer en djupare inriktning kring ledarskap inom volontärorganisationer samt motivation. Dessa teorier är av stor vikt för analysen och resultatet i uppsatsen. Utifrån teorierna har en mall för intervjuer samt enkäter utformats, vilket datainsamlingen skett genom. Totalt genomfördes sju intervjuer där respondenterna var eventstudenter med erfarenhet inom volontäryrken. Enkäterna skickades ut till respondenter som tidigare arbetat som volontärer varav vi erhöll 50 svar. Intervjuerna samt enkäterna transkriberades och tolkades och i uppsatsen undersöks likheter och olikheter då vi drar kopplingar till teoriavsnittet. I den sammanfattande diskussionen av analys och resultat diskuteras olika ståndpunkter och samband. Uppsatsens slutsats är att de mest eftersökta egenskaperna hos en ledare är att kunna delegera, leda och kommunicera. Den mest markanta skillnaden mellan att leda frivillig och betald arbetskraft är att ledaren måste skapa en större förståelse för volontärerna och dess bakomliggande motiv till arbete, eftersom det resulterar i de rätta motivationspreferenserna. Det går även att fastställa att belöningar är ett bra medel för att motivera volontärer. Trots att motivationsfaktorerna skiljer sig åt från person till person kan vi konstatera att den viktigaste motivationsfaktorn till att arbeta som volontär är meriter. Under arbetets gång är det uppskattning och ett bra arbetsklimat som motiverar och de belöningar som kan rekommenderas är positiv respons då det skapar en bra arbetsmiljö.

Uppsatsens syfte var att undersöka hur personer som i yrket möter kvinnor som har varit utsatta för våld i nära relationer upplever att mörkertalet för våldet ser ut, orsaker till anmälningsbenägenhetens låga nivå, samt hur Polisens arbete upplevs fungera mot våld i nära relationer. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med personer i Gävleborgs län, som genom arbetet mött kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Uppsatsen undersökte hur intervjupersonerna som arbetar på myndigheter som Polismyndigheten och Socialtjänsten samt organisationer som kvinnojourer eller brottsofferjourer uppfattar mörkertalet och dess orsaker. I resultatet framkom att den våldsutsatta individens individuella förutsättningar uppfattades styra sökandet efter stöd. Ävenbemötandet från myndigheter och andra organisationer var avgörande. Andra framträdande slutsatser var att intervjupersonerna hade uppfattningen att Polisens arbete behövde förbättrad kompetens för området våld i nära relationer, trots att de flesta var nöjda med Polisens arbete. Mörkertalet upplevdes vara okänt och svårdefinierat. / The aim for this study was to research the perception of hidden statistic according to workers that meet victims of domestic violence and causes for the low level of propensity to report. As well as research how, the policing works against domestic violence. This was implemented through qualitative semi-structured interviews with people in Gävleborg, who works with victims of domestic violence. The study showed the perceptions of the people working at authorities like the Police, Social services, or voluntary organizations like girl- and women’s shelters. It emerged that victims' individual and interpersonal prerequisites perceived as guiding their help-seeking but that reply from the authorities was crucial. Other prominent conclusions were that interviewees inherited the perception that policing had to improve their knowledge and competence in this field, despite the majority were satisfied with the policing. The interviewee’s thought hidden statistics has unknown extent and is difficult to define.