How does motherhood affect the experience of Swedish citizenship among foreign-born mothers in Järva? Using a theoretical model that combines Ruth Lister and Kallios et al.'s theories of lived citizenship, the paper aims to explore this question. Since motherhood has never been added as a dimension of lived citizenship, the paper aims to contribute to previous research on citizenship in the hope of sowing a seed for further research on the significance of motherhood. Through qualitative semi-structured interviews, eight foreign-born mothers in Järva were asked to talk about their experience of their Swedish citizenship. The study concludes that motherhood seems to have an impact on lived citizenship, as motherhood is strongly present in the mothers’ narratives of their citizenship rights and responsibilities, sense of belonging, and opportunities to participate in the society.  The experience of citizenship rights and obligations is stated through the mothers’ appreciation for their extended rights. Several of the mothers express that the appreciation is sometimes projected onto the children in the form of a debt of gratitude. It also emerges that the mothers’ perception of their rights is influenced by their perceived ability to fulfill their children's rights. Furthermore, the mothers’ experience of belonging to Swedish society seems to be reflected in the mothers’ children, who are not always accepted by society, and it is also clear that the mothers think that implementing a sense of Swedish belonging is an important part of their children's upbringing. The sense of belonging can also be linked to the mothers’ feeling of being excluded from “good Swedish motherhood”, where they feel that they have more demands on them as mothers born abroad. Finally, on the one hand, motherhood seems to increase social and political participation by fostering civic qualities. On the other hand, motherhood may appear to limit participation because it means less time for the mother’s interests.

I Sverige har jämställdhetsdebatten varit central sedan 1970-talet, men i och med det ökande antalet flyktingar befinner sig många utländska personer i Sverige, varav många är kvinnor. Jämställdhetspolitiken utgår från en generell beskrivning av skillnader mellan män och kvinnor och därmed nämns inte mycket om andra kvinnogruppers ställning i samhället. Därtill döljs kvinnor med utländsk bakgrund från jämställdhetsdebatten och deras ställning i samhället blir inte belyst på samma sätt. Dessutom har begreppet invandrare blivit ett sätt att skilja på människors ställning i samhället, vilket gör att det blir nödvändigt att lyfta information om genus och etnicitet. Därför valde vi att undersöka hur syriska kvinnor själva ser på inkludering och exkludering i det svenska samhället utifrån levt medborgarskap. För att uppnå syftet valde vi att använda oss av intervjuer som metod för att låta kvinnorna berätta om sin livsvärld. Vi intervjuade tio kvinnor från Syrien som är mellan 35–50 år gamla och alla har svenskt medborgarskap. Resultaten och slutsatserna är att det svenska medborgarskapet inte gav dem någon nytta till att känna sig tillhörande i det svenska samhället. De flesta kvinnorna kände inte sig inkluderade trots att de jobbar, samt att de utstår exkludering på grund av sin etnicitet mer än på grund av sitt kön.

Child safety is a well investigated field of research, as is the field of children’s citizenship. This study explores the intersection between these two areas. The aim of the study is to explore children’s lived citizenship from their everyday knowledge about injury risks and safety. The idea of "lived citizenship" refers to how children understand and negotiate rights and responsibilities, and to how they actually practice their citizenship in their daily lives. In the study, a concept of citizenship is used, defining it as composed of the following dimensions: rights, responsibilities, participation, identity, membership, equal status, respect, and recognition. In the study children in grades 2, 5 and 8 participated in focus group interviews. The results of the study suggest that, although the children had good awareness of risk and safety, they regarded risk as something largely positive, connecting it with opportunities for challenges and exciting adventures. School rules and also traffic rules were frequently called into question by the children, even though they were very well aware of the potential physical or legal consequences. The rules at the children’s sports clubs, in contrast, were not challenged. Talk of injury risks and safety may be understood as individual and collective identity work. When children told stories about injuries and accidents, they were also telling stories about themselves, who they were, and where they belonged. Being adventurous and daring gave status in the groups for both girls and boys.  Drawing on the results an “action zone,” as an analytical concept is suggested. The action zone is about the physical and symbolic dynamic space where children can move and act independently. Some features of the action zone are proposed in terms of boundaries, boundary guards, (rules, norms and authorities), negotiation, boundary crossing, identity, self-management and situated agency. I argue that the concept puts focus on children’s lived citizenship as a whole and that the physical aspect of citizenship is emphasized. / Barnsäkerhet och barns medborgarskap är två områden som var för sig är väl undersökta. Den här avhandlingen tar sitt avstamp i gränssnittet mellan dem, ett inte lika utforskat område. I studien samtalar barn mellan åtta och femton år i fokusgrupper om olycksrisker och säkerhet. Utifrån deras vardagskunskaper om dessa ämnen dras slutsatser om gemensamma föreställningar om levt medborgarskap. Studien visar att risker och olyckor enligt barnen är en del av livet, något som gör det roligare. Tal om säkerhet har således liten relevans i barnens tillvaro. Säkerhetsregler i skolan men också i trafiken ifrågasätts av barnen, trots att de är väl medvetna om såväl risker som tänkbara påföljder. I de idrottsföre­ningar som barnen tillhör, ifrågasätts regler däremot över huvud taget inte. Resultaten visar vidare att barn och föräldrar ofta har nått ett samförstånd runt regler och att barnen i stor utsträckning tar ett eget ansvar. När det gäller delaktighet i skolan, så finns möjligheter för barnen att göra sig hörda i råd av olika slag, även om inflytandet i realiteten tycks vara begränsat. Barnens tal om olycksrisker och säkerhet kan förstås som ett uttryck för identitetsskapande, visar studien. Att vara någon som tar risker ger status i kamratgruppen, för såväl flickor som pojkar. Utifrån resultaten föreslås aktionszon som ett begrepp för att studera barns levda medborgarskap. Aktionszonen avser det dynamiska, fysiska och symboliska utrymme barn har, i tid och rum, att fritt röra sig i och agera självständigt.

Studien syftar till att undersöka hur tidigare våldsutsatta kvinnor med skyddade personuppgifterupplever sitt medborgarskap och om det finns någon kongruens mellan idén om medborgarskap och kvinnornas egna upplevelser. Utifrån medborgarskapsteori har två dimensioner identifierats: deltagande och känslor. Materialet utgörs av sekundärdata baserad påJämställdmyndighetens rapport 86 gömda kvinnor och deras 128 barn samt berättelser publicerade på organisationen Gömda kvinnors Instagramkonto @gomda.kvinnor. Studiedesignen utgörs av en tvärsnittsstudie där fler än ett fall undersöks över tid för att avslöja mönster i verkligheten. Materialet analyseras med hjälp av en kvalitativ textanalys, mer specifikt en kritisk idéanalys. Resultaten visar att kvinnorna ställs inför många problematiska situationer till följd av skyddet och upplever att samtliga medborgerliga dimensioner i någon mån påverkas av att leva med skyddade personuppgifter. Kvinnornas upplevelser tyder därmed på att det inte finns kongruens mellan idén om medborgarskap och deras egen upplevelse.Inkongruensen tolkas däremot vara störst i en i av subdimensionerna.