Studien syftar till att undersöka hur tidigare våldsutsatta kvinnor med skyddade personuppgifterupplever sitt medborgarskap och om det finns någon kongruens mellan idén om medborgarskap och kvinnornas egna upplevelser. Utifrån medborgarskapsteori har två dimensioner identifierats: deltagande och känslor. Materialet utgörs av sekundärdata baserad påJämställdmyndighetens rapport 86 gömda kvinnor och deras 128 barn samt berättelser publicerade på organisationen Gömda kvinnors Instagramkonto @gomda.kvinnor. Studiedesignen utgörs av en tvärsnittsstudie där fler än ett fall undersöks över tid för att avslöja mönster i verkligheten. Materialet analyseras med hjälp av en kvalitativ textanalys, mer specifikt en kritisk idéanalys. Resultaten visar att kvinnorna ställs inför många problematiska situationer till följd av skyddet och upplever att samtliga medborgerliga dimensioner i någon mån påverkas av att leva med skyddade personuppgifter. Kvinnornas upplevelser tyder därmed på att det inte finns kongruens mellan idén om medborgarskap och deras egen upplevelse.Inkongruensen tolkas däremot vara störst i en i av subdimensionerna.