Våld i nära relationer är ett allvarligt globalt problem som drabbar främst kvinnor i relation till en man. Våldet innefattar främst psykiskt, fysiskt och sexuellt våld. Våldets omfattning uppfyller samma kriterier som för tortyr och den farligaste platsen för en kvinna idag är det egna hemmet. I Sverige dödas omkring 19 kvinnor varje år till följd av partnerrelaterat våld. Då sjuksköterskan oftast har den första kontakten med våldsutsatta kvinnor är det av stor vikt att utforska hur sjuksköterskor upplever möten med kvinnorna. Bemötandet från sjuksköterskan har en central roll och är avgörande i huruvida kvinnan känner trygghet i att öppna upp sig och berätta om våldet. Syftet med studien är att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda kvinnor utsatta för mäns våld i nära relation. Denna studie är en allmän litteraturöversikt som innefattar en sammanställning av tidigare forskning. Åtta artiklar valdes ut för att svara på studiens syfte. Utifrån dessa artiklar kunde tre huvudteman och åtta subteman identifieras till resultatet. Huvudfynden visar att sjuksköterskor upplever bristande kunskaper kring handläggning av utsatta kvinnor, vilket skapar osäkerhet i vårdandet. Sjuksköterskor upplevde maktlöshet och bristande stöd från arbetsgivare och kollegor. Arbetet med våldsutsatta kvinnor upplevdes som något komplext och kräver därför goda kunskaper. Sjuksköterskor är i behov av utbildning i att identifiera och vårda våldsutsatta kvinnor, men behöver även motiveras till att inta ett vårdvetenskapligt förhållningssätt där respekt för kvinnan och bibehållandet av hennes värdighet är i fokus. / Intimate partner violence is a serious global problem that mainly affects women in a relationship with a man. The violence mainly includes psychological, physical and sexual violence. The extent of the violence meets the same criteria as for torture and the most dangerous place for a woman today is her own home. In Sweden, around 19 women are killed each year as a result of partner-related violence. As nurses usually have the first contact with women exposed to violence, it is of great importance to explore how nurses experience these meetings. The treatment from nurses has a central role and is decisive in whether the woman feels secure in opening up and talking about the violence. The purpose of the study is to shed light on nurses' experiences of caring for women exposed to men's violence in an intimate relationship. This study is a general literature review that includes a compilation of previous research. Eight articles were selected to answer the purpose of the study. Based on these articles, three main themes and eight subthemes could be identified for the result. The main findings show that nurses experience a lack of knowledge regarding care for vulnerable women, which creates uncertainty. Nurses experienced powerlessness and a lack of support from employers and colleagues. The work with abused women was perceived as somewhat complex and therefore requires good knowledge. Nurses are in need of training in identifying and caring for women exposed to violence, but also need to be motivated to adopt a nursing scientific approach where respect for the woman and maintaining her dignity is the focus.

Mäns våld mot kvinnor i nära relationer är ett ökande samhällsproblem, i samband med coronapandemin har våldet ökat drastiskt. Till följd av det ökande våldet möter sjuksköterskor idag våldsutsatta kvinnor inom hälso- och sjukvården i större utsträckning än tidigare. Resultatet visar att sjuksköterskor upplever att de inte har tillräcklig kunskap för att möta och vårda våldsutsatta kvinnor, vilket resulterar i känslor som osäkerhet och otillräcklighet. Förutom brist på kunskap upplever sjuksköterskor brister i resurser såsom tid, privata utrymmen, rutiner och screeningverktyg. Sjuksköterskor uttrycker en vilja att vårda, skydda och skapa en förtroendefull relation till våldsutsatta kvinnor men önskar att dela på ansvaret och få stöttning från arbetsgivare, lärosäten och samhället och få de rätta förutsättningarna för att vårda. I mötet med våldsutsatta kvinnor uppstår känslomässiga barriärer som för sjuksköterskor innebär att närma sig ett tabubelagt område, att bli medveten om förutfattade meningar och att känna ambivalens i sitt engagemang. Barriärerna påverka sjuksköterskor i mötet och i vården av våldsutsatta. I bakgrunden styrks forskning som visar att våldsutsatta kvinnor upplever brister i bemötandet från sjukvården, vilket leder till att kvinnor sluter sig i mötet och inte får den vård som krävs. Slutsatsen blir att hälsoproblemen förskjuts till framtiden och ökar ohälsa, lidande och samhällskostnader. Studien syftar till att belysa sjuksköterskans upplevelse av att möta kvinnor som utsätts för våld i nära relationer. Med hjälp av Fribergs analysmodell har sju kvalitativa och en kvantitativ artikel granskats för att synliggöra sjuksköterskans upplevelse av att möta våldsutsatta kvinnor.

Bakgrund Våld mot kvinnor är ett globalt folkhälsoproblem som drabbar alla åldrar och samhällsklasser och strider mot mänskliga rättigheter. Våld i nära relationer är centralt för våldsutsatta kvinnor. Sjukvården och vårdarbetarna har en betydande roll för våldsutsatta kvinnor kring stöttning, vård och identifiering av kvinnors våldsutsatthet. Dock kan mötet med våldsutsatta kvinnor vara tufft för sjuksköterskor och vårdarbetare då det är lätt att ta med arbetet hem till privatlivet. Syfte Syftet var att beskriva våldsutsatta kvinnors erfarenheter och upplevelser av bemötandet från hälso- och sjukvårdpersonal.  Metod En litteraturöversikt vars resultat bygger på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Vid datainsamling användes databaserna PubMed, Cinahl Complete och Nursing & Allied Health Premium. Resultat Resultatet visade att två huvudteman med nio tillhörande underteman låg till grund för våldsutsatta kvinnors erfarenheter och upplevelser av bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonal. Tema 1. Vikten av ett empatiskt bemötande; Att känna sig omhändertagen; Att bli tillfrågad om våld; Känslor av skam; Att känna rädsla; Att känna sig förminskad; Vikten av en förtroendefull relation. Tema 2. Vårdmiljöns betydelse av mötet; Tidsbrist; Brist på kontinuitet; Brist på integritet. Slutsats Våldsutsatta kvinnors erfarenheter och upplevelser av bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonal beskrevs som en dualitet mellan lidande och omhändertagande. Sambanden mellan kvinnornas berättelser låg i vårdens empatiska bemötande och vårdmiljön. / Background Violence against women is a global public health issue that affects all ages and social classes and violates human rights. Domestic violence is an essential form of violence against women. Healthcare and caregivers play a significant role for women exposed to violence in providing support, care, and identifying women's vulnerability to violence. However, the encounter with abused women can be challenging for nurses and healthcare workers, as it is easy to carry the work home into their personal lives. Aim The aim was to describe abused women’s experiences of being cared for by healthcare professionals. Method A literature review whose results are based on ten qualitative scientific articles. The databases PubMed, Cinahl Complete and Nursing & Allied Health Premium were used for data collection. Results The results indicated that two main themes with nine associated sub-themes formed the basis for abused women’s experiences of being cared for by healthcare professionals. Theme 1: The importance of empathetic treatment; Feeling cared for; Being asked about violence; Feelings of shame; Feeling fear; Feeling diminished; The importance of a trusting relationship. Theme 2: The importance of the care environment for the meeting; Lack of time; Lack of continuity; Lack of integrity. Conclusions Abused women’s experiences of being cared for by healthcare professionals were described as a duality between suffering and care. The connections between women's narratives lay in the empathetic approach of the healthcare and the care environment.

Bakgrund Våld i nära relation är ett globalt problem och i Sverige utsätts ungefär var fjärde kvinna för våld i nära relation. Våldet som utövas skadar kvinnans hälsa både psykiskt och fysiskt därmed bär hälso-och sjukvården ett stort ansvar i att stödja och identifiera pågående våld. Syfte Syftet var att beskriva hur kvinnor i våldsnära relation upplevt vårdpersonalens bemötande inom hälso- och sjukvården. Metod ​​En strukturerad litteraturöversikt gjordes med sökningar i databaserna Pubmed och Cinahl complete. Tio vetenskapliga granskade artiklar sammanfattades och analyserades med inspiration från Fribergs mall därefter tematiserades resultaten. Resultat ​​Tre huvudteman anträffades; Att bli sedd och bli tagen på allvar, vårdrelationens betydelse och hälso-och sjukvårdens tillgänglighet samt två tillhörande subkategorier. Fynden visade bland annat på att kvinnor vill bli tillfrågade om våld, i en ostörd miljö där vårdpersonalen visar på empati, engagemang och kunskap. En brist på kunskap om våld i nära relation föreligger ofta hos vårdpersonal vilket bidrar till att kvinnorna inte uppmärksammas och bemöts på ett lämpligt sätt. Slutsats ​​Att uppleva våld innefattar flera dimensioner av känslor. Att bli tillfrågad och få stöd från vårdpersonal i denna situation kan bidra till en känsla av hoppfullhet och trygghet i att våga lämna relationen. Stödet och bemötandet av vårdpersonal är grundläggande för att kvinnor i våldsutsatta relationer ska våga öppna upp och söka hjälp för sin situation.​ / Background Domestic violence is a global problem and in Sweden about one in four women are subjected to domestic violence. This violence damages a woman's health both mentally and physically, so the healthcare system has a significant responsibility to support and recognize ongoing violence. Aim ​​The aim was to describe how women in a violent relationship experienced the behavior of healthcare professionals in the healthcare system.​ Method A structured literature review was conducted with searches in the databases Pubmed and Cinahl complete. Ten peer-reviewed articles were summarised and analysed using Friberg's template, and the results were then thematised. Results ​​Three main themes were found: being seen and taken seriously, the importance of the care relationship and the accessibility of health care, as well as two associated subcategories. The findings showed, among other things, that women want to be asked about violence, in an undisturbed environment where healthcare staff show empathy, commitment and knowledge. There is often a lack of knowledge about domestic violence among health professionals, which contributes to women not being recognized and treated appropriately. Conclusions Experiencing violence involves multiple dimensions of emotion. Being asked and receiving support from healthcare professionals in this situation can contribute to a sense of hope and security in daring to leave the relationship. The support and response of healthcare professionals is fundamental for women in abusive relationships to have the courage to seek help for their situation.

Syftet med denna studie är att undersöka hur socialsekreterare beaktar barnets bästa när ett våldsutsatt barn placeras i familjehem. Därmed har socialsekreterares uppfattning av barnets bästa, hur det tillämpas vid placering av våldsutsatt barn samt huruvida handlingsutrymmet är tillräckligt stort för att kunna beakta barnets bästa undersökts. De teoretiska utgångspunkterna för arbetet är empowerment samt Michael Lipskys definition av gräsrotsbyråkratens handlingsutrymme. Studien utgår ifrån ett kvalitativt angreppssätt i form av semistrukturerade intervjuer mot bakgrund av ett målinriktat urval. Resultatet från intervjuerna har analyserats tematiskt och utgör således grunden för vidare diskussion. Resultatet i studien visar främst på att socialsekreterare tolkar barnets bästa genom att se till barnets skydd och trygghet. Detta tillämpas genom att göra barnet mer delaktig i beslutsprocessen genom att ta hänsyn till barnets önskemål vid placering. Samt ständigt se till barnets specifika situation och därmed ta beslut och överväga faktorer som säkerställer barnets trygghet. Resultatet visade även olika uppfattningar kring socialsekreterarnas handlingsutrymme där en del ansåg sig ha tillräckligt med handlingsutrymme för att kunna ta beslut för barnets bästa, medan övriga upplevde det motsatta. Samtliga intervjupersoner stod dock eniga i att det främsta som hindrar deras handlingsutrymme är bristen på familjehem. / The aim of this study is to examine how social workers consider the child’s best interest when an abused child is placed in a foster home. Thus, the social workers’ perception of the child’s best interest, how it is considered when placing an abused child in foster care and whether the social worker discretion is large enough to be able to take the child's best interest into consideration has been investigated. The theoretical framework from which the study is based upon is empowerment and Michael Lipsky's definition of the discretion of street-level bureaucrats. The study is assessed using a qualitative approach in the form of semi-structured interviews with a purposive sample. The results from the interviews have been thematically analyzed and thus form the basis for further discussion. The results of the study mainly show that social workers perceive the best interest of the child by ensuring their protection and safety. This is applied by making the child more involved in the decision-making by taking the child’s desires into consideration when placing the child. Also, by constantly looking at the child’s specific situation and thus making decisions that ensures the child’s safety. The results also showed different perceptions regarding the social worker discretion where some participants felt they had enough discretion to make decisions in the best interest of the child, whereas some participants felt the contrary. However, all participants agreed upon the fact that the main difficulty with their discretion is the lack of foster homes.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare och elevhälsoteam på grundskolor arbetar med att identifiera barn som är eller har blivit utsatta för fysiskt eller psykiskt våld i hemmet. Studien utgår från två frågeställningar som berör lärare och elevhälsoteamets möjligheter att identifiera våldsutsatta barn, utmaningar i arbetet och strategierna de använder sig av. Studien utgick från en kvalitativ metod i form av tio semistrukturerade intervjuer med en lärare, två elevcoacher, tre skolkuratorer och fyra skolsköterskor på grundskolor i Halland. De teorier som tillämpas för att analysera det empiriska materialet är relationsteorin, rollteorin och begreppet tillit. Resultatet påvisade vikten av att lärare och elevhälsoteamet arbetar med att skapa relationer präglade av stark tillit till eleverna. Dessutom är det av relevans att ha en god samarbetsförmåga mellan de olika professionerna samt att visa engagemang och vara lyhörd gentemot barnen. Intervjupersonerna belyste även de utmaningar som de står inför. Dessa är bland annat kopplade till resurser, socialtjänstens hantering av anmälningarna och barnens lojalitet till föräldrarna. Genom att vara ute hos eleverna och skapa starka relationer med tillit, underlättas arbetet med att uppmärksamma och identifiera våldsutsatta barn. / The purpose of this study is to examine how teachers and student health teams in elementary schools work to identify children who are or have been subjected to physical or psychological violence at home. The study has answered two questions about the ability of teachers and student health teams to identify children exposed to violence at home, the challenges they face, and the strategies they employ. We used a qualitative method based on ten semi-structured interviews with one teacher, two student coaches, three school counselors, and four school nurses at elementary schools in Halland. The theories we applied to analyze the empirical material are relationship theory, role theory, and the concept trust. The results indicated the importance of teachers and student health teams working to build strong, trusting relationships with students. Additionally, it is relevant to have good collaboration between the different professions and to show engagement and be perceptive to the children. The interviews also showed the challenges they face, including resources, the Social Services handling of reports, and the children's loyalty to their parents. By being present among the students and creating strong, trusting relationships, the work of identifying and recognizing children exposed to violence was facilitated.

Statistik visade att få män kontaktar någon form av samhällsinstans när de blivit utsatta för våld i en nära relation. Våldet anses likvärdigt i heterosexuella relationer som samkönade relationer, trots detta brister kunskapen om våld i samkönade relationer. Syftet med denna studie har varit att undersöka kring vilka eventuella föreställningar som råder i samband med samkönade relationer inom stödgivande samhällsinstanser. Vi valde att fokusera på våldsutsatta män. Studien innefattar åtta kvalitativa intervjuer med respondenter som arbetar inom stödgivande samhällsinstanser. Studiens teoretiska utgångspunkter utgick från ett genusperspektiv och queerteori. Resultatet har presenterats under avsnitt 5 under fyra teman vilka är “stödgivande samhällsinstansers bemötande”, “heteronormativa föreställningar kring våldsutsatta män”, “möjlighet till stöd och skydd” samt “outing och skam”. Resultatet visade att heteronormativa föreställningar kring våld i samkönade relationer kan påverka vilket stöd och skydd våldsutsatta män erbjuds. Avslutningsvis diskuterades det framtagna resultatet kring den bristande kunskap som föreligger kring våld i samkönade relationer och studiens slutsatser. Slutsatserna för studien var att det fanns ett heteronormativt synsätt hos vissa av de stödgivande samhällsinstanser vi intervjuat. Det har även framförts förslag till framtida forskning där vi vill att ämnet ska studeras mer utförligt. / Statistics show that very few men exposed to domestic violence, either in heterosexual or same-sex relationships, contact any social service. Although domestic violence is often restricted to being defined the same as heterosexual relationships as same-sex relationships, knowledge about violence in same-sex relationships is inadequate. The purpose of this study was to examine if any perception and understanding of violence in same-sex relationships exist within supporting community instances, focusing on male victims of domestic violence. The study containing eight qualitative interviews with respondents within supporting community instances. The result is presented under the themes “stödgivande samhällsinstansers bemötande”, “heteronormativa föreställningar kring våldsutsatta män”, “möjlighet till stöd och skydd” and “outing och skam”. To notice is that the result showed that perceptions about heteronormativity can affect which type of support and protection male victims of domestic violence is given. Lastly, a discussion about the developed result around the inadequate knowledge about violence in same-sex relationships will be held. The conclusions of the study were that there is a heteronormative approach within some of the supporting community instances we interviewed. There are also suggestions for future research and therefore needs to be studied at length.

Våld mot kvinnor i nära relation är ett globalt folkhälsoproblem vilket kränker de mänskliga rättigheterna hos den våldsutsatta kvinnan. Det är av stor vikt att hälso- och sjukvårdspersonal inom primärvården upptäcker dessa kvinnor för att tidigt kunna ingripa, omhänderta och stödja dem. Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelse av mötet med hälso- och sjukvårdspersonal i primärvården efter att ha blivit utsatt för våld i nära relation. Denna studie är en kvalitativ deskriptiv studie där data samlats in med semistrukturerade intervjuer med totalt nio stycken kvinnor. Analysen utfördes med en kvalitativ innehållsanalys och resulterade i fyra stycken kategorier. Resultatet visade att hälso- och sjukvårdspersonal måste våga ställa frågan om våld och ta sig tid för kvinnorna samt ge vidare stöd och uppföljning. Det framkom hur avgörande relationen och förtroendet är till hälso- och sjukvårdspersonalen för om kvinnor ska våga berätta och söka hjälp.

There are few studies done on the work of social services on women exposed to violence. The work of social services with women exposed to violence has been a hot topic in the social policy debate. There have also been legislative changes to strengthen the work and help around women who are exposed to violent. The overall issues of the study focus on investigating the importance of social workers experiences in the work around the womens exposed to violence with the different types of policies, guidelines, action plan and regulations? We also wanted to explore how we can understand the importance of policies, guidelines, action plan and regulations and how it works when social workers use these in their work around women exposed to violence?                                                                   The empirical study has mainly been gathered through qualitative semistructured interviews with professional social workers in the Swedish municipalities social services. We have interviewed six different social workers in four different municipalities all in the southern part of Sweden. Previous research has also been studied, national and international. The collected empiricism has been analyzed using the theory developed by Michael Lipsky, and we have also used Roine Johansson's interpretation of grassroots bureaucracy to gain a deeper understanding of our data material. We received data showing that the social worker decides on actions motivated by the policies, guidelines, action plans and regulations they relate to. We saw that the policies, guidelines, action plan and regulations that the social workers worked with were very different in their design, which meant that there were different structured structures within the organizations in the different municipalities, which resulted in differences in how to work. We also saw that the social worker had different experiences of how far and wide the use of these documents was, and that we could see the significance of social workers who experienced the documents in their work. The study depicts how social workers perceive that policies, guidelines, action plans and regulations affect their work around women exposed to violence, and how we can understand the importance of policies, guidelines, action plan and regulations and how it works when social workers use them in their work around women exposed to violence. The main conclusion in this study is that the social worker provides assistance, support and assistance to the woman as she fits into what the social worker's policies, guidelines, action plans and regulations describe. If the woman exposed to violence does not comply with the criteria such as policies, guidelines, action plans and regulations, then there are reasons for granting the victim of violence to receive support and assistance. The study also shows how clients are categorized to fit into the organization, they are interpreted renegotiated and adapted to fit the social services organization. The study also shows that some of the social workers use and follow the policies, guidelines, action plan and regulations more than others and it is also clear that they can be used in order to give more specialized efforts to the victim of violence. / Det finns få studier kring socialtjänstens arbete med våldsutsatta kvinnor. Socialtjänstens arbete med våldsutsatta kvinnor har utgjort ett hett ämne i den socialpolitiska debatten. Det har även skett lagförändringar för att stärka arbetet och hjälpen kring de våldsutsatta kvinnorna. Studiens övergripande frågeställningar fokuserar på att undersöka vilken betydelse socialarbetaren upplever att olika typer av policy, riktlinjer, handlingsplan och föreskrifter har i sitt arbete kring de våldsutsatta kvinnorna. Vi ville även undersöka hur vi kan förstå betydelsen av policy, riktlinjer, handlingsplan och föreskrifter och hur det går till när socialarbetaren använder sig av dessa i sitt arbete kring våldsutsatta kvinnor. Studiens empiri har huvudsakligen samlats in genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma och professionella socialarbetare inom Sveriges kommuners socialtjänster. Vi har intervjuat sex olika socialarbetare inom fyra olika kommuner alla inom området södra Sverige. Tidigare forskning har även studerats, nationell och internationell. Den insamlade empirin har analyserats med hjälp av teori som har utvecklats av Michael Lipsky och vi har även använt oss av Roine Johanssons tolkning av gräsrotsbyråkrati för att få en djupare förståelse för vårt datamaterial. Vi fick fram data som visar att socialarbetaren beslutar om insatser begrundat i den policy, riktlinjer, handlingsplaner och föreskrifter som finns att förhålla sig till. Vi såg att de policys, riktlinjer, handlingsplan och föreskrifter som socialarbetarna arbetade utefter var väldigt olika i sin utformning och det gjorde att det blev olika uppbyggda strukturer inom organisationerna i de olika kommunerna vilket resulterat i att det är skillnader i hur man arbetar. Vi kunde även se att socialarbetaren hade olika upplevelser av hur stor och bred användning dessa dokument har samt att vi kunde se vilken betydelse socialarbetarna upplevde att dokumenten hade i sitt arbete. Studien skildrar hur socialarbetare upplever att policy, riktlinjer, handlingsplaner och föreskrifter påverkar deras arbete kring våldsutsatta kvinnor. Studien skildrar även hur vi kan förstå betydelsen av policy, riktlinjer, handlingsplan och föreskrifter och hur det går till när socialarbetaren använder sig av dessa i arbetet kring våldsutsatta kvinnor. Den huvudsakliga slutsatsen i den här studien är att socialarbetaren ger insatser, stöd och hjälp till kvinnan när hon passar in i det som socialarbetarens policy, riktlinjer, handlingsplaner och föreskrifter beskriver. Om den våldsutsatta kvinnan inte stämmer överens med de kriterier som policy, riktlinjer, handlingsplaner och föreskrifter har så krävs det motiveringar för att bevilja att den våldsutsatta kvinnan ska få stöd och hjälp. Studien visar även hur klienterna kategoriseras för att passa in i organisationen, de tolkas omförhandlas och anpassas för att passa in i socialtjänstens organisation. Studien visar även att en del av socialarbetarna använder sig och följer de policy, riktlinjer, handlingsplan och föreskrifter mer än andra och det är även tydligt att de kan användas i syfte att ge den våldsutsatta kvinnan mer specialiserade insatser.

This essay portrays the relationship building between social workers and abused women. Intimate partner violence is a social problem worldwide. It appears that the relationship building between social workers and abused women is crucial for how the women receive support. This highlights the need for further research on the relationship between social workers and abused women. The study is qualitative, consisting of eight interviews conducted using a semi-structured method with social workers who work with abused women. The purpose of this essay is to examine the perspective of social workers on building relationships with abused women. The central components that emerged from the results regarding the social workers' relationship-building abilities were empathy, sensitivity, validation of feelings, and knowledge of men's violence against women. An additional conclusion drawn from the results is that establishing relationships based on empowerment can contribute to the women gaining increased self-esteem, which in turn can motivate them to leave abusive situations and become self-sufficient. Through this study, we hope to contribute to further research on the relationship building between abused women and social workers, as well as identify potential challenges in establishing effective relationships.