This study is a qualitative analysis of ideas and ideological content, which main focus is the Indian legislation on rape offenses which was adapted after a brutal rape case in Dehli 2012. The purpose of the study is to analyze how Indian news sites portray the motives behind the new death penalty legislation. The analysis intention is to see if there´s a possibility that the arguments can be categorized within a theoretical framework such as utilitarianism, retributivism or feminism. The material used in the analysis is recently published, high-profile news articles from Indian media. The result signifies that the Indian government's argument for the death penalty legislation is justified primarily through justice and revenge for the victim, as well as the purpose of deterrence, which can be compared to the retributive setting. The majority of the arguments were also problematized from a feministic perspective, with the explanation that execution isn´t the solution to the country's patriarchal structure and gender-based violence and oppression. One factor that has an impact on the study is the limited freedom of the press in India where authorities have censored certain material on the internet, which affects the reliability of the study material. In conclusion the analyzed material uses the same sorts of argument that reflects upon feminist rationales, but this result also indicates that the unified result may have an explanation for the limited press freedom, the country's corruption and the censorship of the authorities.

Introduction Violence against women is one of the major social problems of our time and a violation of women's human rights. Globally, it is estimated that one out of three women are exposed to some type of violence. Extensive, consequential health problems lead women subjected to violence to seek medical treatment more frequently than women who are not subjected to violence.   Aim The aim was to describe abused women's experiences of the healthcare providers’ encounter in contact with the health and medical services. Method General literature study with an inductive approach and descriptive design. Result The women were reluctant to start conversations about violence on their own initiative, why healthcare providers became a crucial actor in violence disclosure and could, in some cases, be the only chance in identifying violence. Several women had never been asked about violence, instead they described negative experiences of medical services where healthcare providers had acted in a manner which left them feeling humiliated and insulted. A minority of the women experienced that the disclosure of violence had led to better medical care and that the healthcare providers subsequently were also able to support the women through following vulnerable medical procedures. Healthcare providers who showed understanding and empathy could contribute to a comfortable and trusting experience. The women preferred to speak to healthcare providers of their own sex, particularly nurses and midwives. Healthcare providers’ validation and terminological explanations of abuse and violence were also important to help women disclose violence. Conclusion This literature study demonstrates substantial challenges in healthcare services’ response to the patient group of women subjected to violence, in a person-centered manner.The healthcare provider plays an important role in the response of these women. More knowledge and competence is required to develop the healthcare’s response to women subjected to violence. / Introduktion Våld mot kvinnor är ett av vår tids stora samhällsproblem samt en kränkning av kvinnors mänskliga rättigheter. Globalt estimeras att en av tre kvinnor utsatts för någon typ av våld. Hälsoproblemen är omfattande vilket gör att våldsutsatta kvinnor söker vård mer frekvent än icke våldsutsatta. Syfte Syftet var att beskriva våldsutsatta kvinnors erfarenheter av vårdpersonalens bemötande i kontakt med hälso- och sjukvården. Metod  Litteraturöversikt med induktiv ansats samt deskriptiv design. Resultat Kvinnorna ville sällan själva ta initiativ till samtal om våld. Sjukvården blev därför en viktig resurs vid avslöjandet om våld och kunde i vissa fall vara den enda chansen att identifiera våld. Flertalet kvinnorna hade inte blivit tillfrågade om våld, utan beskrev istället negativa vårderfarenheter där sjukvårdspersonal agerat på ett sådant sätt att de känt sig förnedrade och kränkta. En minoritet av kvinnor tyckte att avslöjandet lett till bättre vård samt att vårdpersonal därefter kunnat hjälpa kvinnorna igenom svåra vårdsituationer. Vårdpersonal som försökt förstå och visat empati kunde skapa en bekväm och tillitsfull situation. Kvinnorna föredrog att prata med sjukvårdspersonal av samma kön, företrädelsevis sjuksköterskor samt barnmorskor. Sjukvårdspersonalens validering samt begreppsförklaring av övergrepp och våld var likaså viktiga för att hjälpa kvinnornas avslöjande. Slutsats  Av litteraturöversikten framgår att hälso- och sjukvården haft framstående svårigheter med att bemöta gruppen våldsutsatta kvinnor på ett personcentrerat sätt.Vårdpersonalen har en betydelsefull roll vid bemötande av dessa kvinnor. Ökad kunskap och kompetens behövs för att utveckla vårdpersonalens bemötande av våldsutsatta kvinnor.

Colombia has been characterized by an internal armed conflict since the 1960s where several violations of the human rights have followed. Threats and violence against human rights defenders is one example and this is directed toward both men and women in an attempt to deter these brave individuals from continuing their work. This thesis focuses on the commitment of women’s human rights defenders in Colombia. Numerous international human rights organizations and institutions claim that women are a particularly vulnerable group, which is why I choose to focus on this group. Starting from different feminist theories and with regard to intersectional perspectives, I want to find out: What motivates women in Colombia to defend women’s human rights? Do they pursue any specifically important issues? How do they handle the obstacles they face in their work? These questions are posed in order to find out how these women’s human rights defenders work with human rights in relation to the obstacles that they face. I want to find out what strategies they use to handle the obstacles that they are faced with. The material of the thesis mostly consists of semi-structured interviews with women from domestic women’s human rights organizations in the capital of Colombia, Bogotá. The results show that women’s human rights defenders incentive is individual and cannot be too generalized. According to the common components in the women’s answers they are motivated by the need to fight injustices, mainly social- and political injustices in relation to being a woman and violations within the armed conflict. They are empowered to continue their work through each other, through the processes and the determination to not give up. There are many specifically important issues, for example land rights, gender-based violence and rights of the ethnic minorities. Some of these rights are even said to be today’s biggest challenge for the country. The women’s human right defenders handle the obstacles to their work through not giving up until the injustices are fought and through giving each other hope. They refuse to let the perpetrators win. / Colombia har präglats av en intern väpnad konflikt sedan 1960-talet där en rad kränkningar av de mänskliga rättigheterna har följt. Hot och våld mot människorättsförsvarare är ett exempel och detta riktas både mot kvinnor och män i ett försök att avskräcka dessa modiga människor från att fortsätta med sitt arbete. Den här uppsatsen fokuserar på kvinnorättsförsvarares engagemang i Colombia. Att fokus läggs på kvinnor beror på att flera internationella människorättsorganisationer och institutioner hävdar att kvinnor är en särskilt sårbar grupp. Med utgångspunkt i olika feministiska teorier och med hänsyn till intersektionella perspektiv ställer jag mig frågorna: Vad är det som motiverar kvinnor i Colombia att försvara kvinnors mänskliga rättigheter? Driver de några särskilt viktiga rättighetsfrågor? Hur hanterar de hindren som de möter i sitt arbete? Dessa frågor ställs för att ta reda på hur dessa kvinnorättsförsvarare arbetar med mänskliga rättigheter i förhållande till de hinder som de möter. Jag vill ta reda på vilka strategier de använder för att hantera dessa hinder. Uppsatsens material består till största del av semistrukturerade intervjuer med kvinnor från nationella kvinnorättsorganisationer i Colombias huvudstad, Bogotá. Uppsatsens resultat visar att kvinnorättsförsvarares motiv är individuellt och kan inte generaliseras för mycket. Enligt de gemensamma komponenterna i kvinnornas svar motiveras dessa kvinnor av behovet att bekämpa orättvisor, främst sociala- och politiska orättvisor i förhållande till att vara kvinna och kränkningar som den väpnade konflikten för med sig. De stärks i att fortsätta sitt arbete genom varandra och genom de förda processerna samt beslutsamheten att inte ge upp. Det finns flera särskilt viktiga frågor som drivs, exempelvis markrättigheter, könsbaserat våld och de etniska minoriteternas rättigheter. Några av dessa frågor anges dessutom vara dagens största utmaningar för landet. Kvinnorättsförsvararna hanterar hindren i sitt arbete genom att inte ge upp förrän orättvisorna har bekämpats och genom att ge varandra hopp. De vägrar att låta förövarna vinna.

Vi lever i en värld där slaveri har tagit en ny form. Den typen av slaveri vi lär oss om i historieböckerna har avskaffats ändå fortsätter slaveriet idag genom bland annat sexhandel. Denna studie är en kvalitativ informantundersökning som syftar till att ta reda på hur svenska ideella organisationer ger stöd och skydd till kvinnor som har blivit utsatta för människohandel för sexuella ändamål, samt vilka förklaringsmodeller som finns till problemet människohandel för sexuella ändamål bland dessa organisationer. Studien har även undersökt vilka förbättringsområden som kan urskiljas i arbetet för stöd och skydd till offer för människohandel för sexuella ändamål. Studien baseras på semistrukturerade samtalsintervjuer från 4 olika svenska ideella organisationer som på olika sätt är aktiva aktörer i arbetet med människohandel för sexuella ändamål. Resultatet kastar ljus på att det finns en efterfrågan av sexuella tjänster som är en av orsakerna till att industrin av människohandel för sexuella ändamål finns idag. Brottsligheten kan även förklaras som en typ av könsbaserat våld som grundar sig i ett patriarkalt och ojämlikt samhälle. Civilsamhället har en viktigt och avgörande roll för att kunna bekämpa denna typ av brottslighet och inte minst bidra med stöd och skydd till människohandelsoffer. Ett människohandelsoffer har både akuta och långsiktiga behov som behöver mötas. Studien redogör för civilsamhällets stöd och skyddsinsatser som erbjuds till offer för människohandel för sexuella ändamål och vilka förutsättningar som finns i Sverige för att ta del av dem.

Bakgrund Våld mot kvinnor är ett globalt folkhälsoproblem som drabbar alla åldrar och samhällsklasser och strider mot mänskliga rättigheter. Våld i nära relationer är centralt för våldsutsatta kvinnor. Sjukvården och vårdarbetarna har en betydande roll för våldsutsatta kvinnor kring stöttning, vård och identifiering av kvinnors våldsutsatthet. Dock kan mötet med våldsutsatta kvinnor vara tufft för sjuksköterskor och vårdarbetare då det är lätt att ta med arbetet hem till privatlivet. Syfte Syftet var att beskriva våldsutsatta kvinnors erfarenheter och upplevelser av bemötandet från hälso- och sjukvårdpersonal.  Metod En litteraturöversikt vars resultat bygger på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Vid datainsamling användes databaserna PubMed, Cinahl Complete och Nursing & Allied Health Premium. Resultat Resultatet visade att två huvudteman med nio tillhörande underteman låg till grund för våldsutsatta kvinnors erfarenheter och upplevelser av bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonal. Tema 1. Vikten av ett empatiskt bemötande; Att känna sig omhändertagen; Att bli tillfrågad om våld; Känslor av skam; Att känna rädsla; Att känna sig förminskad; Vikten av en förtroendefull relation. Tema 2. Vårdmiljöns betydelse av mötet; Tidsbrist; Brist på kontinuitet; Brist på integritet. Slutsats Våldsutsatta kvinnors erfarenheter och upplevelser av bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonal beskrevs som en dualitet mellan lidande och omhändertagande. Sambanden mellan kvinnornas berättelser låg i vårdens empatiska bemötande och vårdmiljön. / Background Violence against women is a global public health issue that affects all ages and social classes and violates human rights. Domestic violence is an essential form of violence against women. Healthcare and caregivers play a significant role for women exposed to violence in providing support, care, and identifying women's vulnerability to violence. However, the encounter with abused women can be challenging for nurses and healthcare workers, as it is easy to carry the work home into their personal lives. Aim The aim was to describe abused women’s experiences of being cared for by healthcare professionals. Method A literature review whose results are based on ten qualitative scientific articles. The databases PubMed, Cinahl Complete and Nursing & Allied Health Premium were used for data collection. Results The results indicated that two main themes with nine associated sub-themes formed the basis for abused women’s experiences of being cared for by healthcare professionals. Theme 1: The importance of empathetic treatment; Feeling cared for; Being asked about violence; Feelings of shame; Feeling fear; Feeling diminished; The importance of a trusting relationship. Theme 2: The importance of the care environment for the meeting; Lack of time; Lack of continuity; Lack of integrity. Conclusions Abused women’s experiences of being cared for by healthcare professionals were described as a duality between suffering and care. The connections between women's narratives lay in the empathetic approach of the healthcare and the care environment.