Dino Helmefalk ”Förbrytarmänniskor” – En studie om rättsväsendets syn på psykiskt störda lagöverträdare Linnéuniversitetet, Ekonomihögskolan 2010   Hur ska rättsväsendet se på en person som gjort sig skyldig till ett allvarligt brott men som lider av en psykisk störning och som kanske inte ens inser vad denne gjort sig skyldig till? Rättsväsendet i västvärlden har sedan antiken gett dessa förbrytare en särställning i lagens ögon. De flesta av oss har en åsikt om frågan. Jag har gjort en djupdykning i problemet för att räta ut eventuella frågetecken som man möter. Intresset har alltid funnits för detta ämne men först nu har jag fått chansen att verkligen ta reda på svaren.   I uppsatsen tas rättsväsendets syn på dessa förbrytare upp, ända från antiken fram till idag. Vilka lagar och regler som gäller presenteras och, ett antal rättsfall med dess utgång redovisas. Uppsatsen kretsar kring tre grundläggande frågor som tidigt i uppsatsen ställs och i slutet besvaras utifrån resultaten som insamlats och deskriptivt presenterats.   Som komplement till redovisningen om rättsväsendet rörande denna grupp av kriminella, presenteras även den biologiska faktorn bakom en psykiskt störd individ. Olika typer av störningar och dess särdrag, samt orsaken till dessa beskrivs för att ge en komplett bild av problemet och dess orsaker. Det är vikigt är att hålla i minnet är att även om de flesta grova brottslingar kan antas ha någon form av störnig, så är det långt ifrån alla psykiskt störda som kan tänkas vara eller bli brottslingar. Man måste hålla sig borta från stigmatisering.

This study is a qualitative analysis of ideas and ideological content, which main focus is the Indian legislation on rape offenses which was adapted after a brutal rape case in Dehli 2012. The purpose of the study is to analyze how Indian news sites portray the motives behind the new death penalty legislation. The analysis intention is to see if there´s a possibility that the arguments can be categorized within a theoretical framework such as utilitarianism, retributivism or feminism. The material used in the analysis is recently published, high-profile news articles from Indian media. The result signifies that the Indian government's argument for the death penalty legislation is justified primarily through justice and revenge for the victim, as well as the purpose of deterrence, which can be compared to the retributive setting. The majority of the arguments were also problematized from a feministic perspective, with the explanation that execution isn´t the solution to the country's patriarchal structure and gender-based violence and oppression. One factor that has an impact on the study is the limited freedom of the press in India where authorities have censored certain material on the internet, which affects the reliability of the study material. In conclusion the analyzed material uses the same sorts of argument that reflects upon feminist rationales, but this result also indicates that the unified result may have an explanation for the limited press freedom, the country's corruption and the censorship of the authorities.

No description available.

The purpose of this study has been to investigate the similarities and differences in the Swedish and Danish action plans against gang crime, based on three kinds of penal theoretical reasoning, the principle of proportionality, general deterrence and specific deterrence. A qualitative content analysis combined with a comparative text analysis was implemented to compare the material. Previous research has shown that the Nordic countries have followed each other in criminal developments since the 1960s. Criminal policy has gone from a development with harsh punishments, to a period focused on treatment and readjustment, to then return to tougher punishments. However, some researchers believe that it is no longer possible to talk about the Nordic countries as a united region based on today's criminal policy context. The results showed that Sweden's action plan was based on more general preventive reasoning, while Denmark was based on more individual preventive reasoning. The results also showed that opinions of which penalties are considered proportionate based on the principle of proportionality, has shifted. The shift may explain measures aimed at stricter penalties for gang crime. The study concludes that there are both similarities and differences between the action plans based on the penal theory reasoning, but that the differences are not as striking as the media has shown. / Syftet med studien var att undersöka Sverige och Danmarks handlingsplaner mot gängkriminalitet för att hitta likheter och skillnader utifrån tre straffteoretiska resonemang, proportionalitetsprincipen, allmänprevention och individualprevention. En kvalitativ innehållsanalys och komparativ textanalys genomfördes där handlingsplanerna från respektive land jämfördes med varandra. Tidigare forskning har visat att de nordiska länderna följt varandra i den kriminalpolitiska utvecklingen sedan 1960-talet. Kriminalpolitiken har gått från en utveckling med hårda straff, till en period med behandling och återanpassning i fokus, för att sedan återgå till skärpta straff. En del forskare menar det att utifrån dagens kriminalpolitiska kontext inte längre går att tala om Norden som en enhet. Resultatet visade att Sveriges handlingsplan utgick från fler allmänpreventiva resonemang, medan Danmark utgick från fler individualpreventiva resonemang. Resultatet visade även att Sverige och Danmarks regeringar har förskjutit tolkningen av vilka straff som anses vara proportionella utifrån proportionalitetsprincipen. Förskjutningen kan förklara åtgärder som syftar till strängare straff för gängbrottslighet. Studiens slutsats är att det finns både likheter och skillnader mellan handlingsplanerna utifrån de straffteoretiska resonemangen, men att skillnaderna inte är så påfallande som media har uppvisat.

No description available.