Att använda inkontinensskydd innebär ett lidande för den äldre patienten och en betydande kostnad för samhället. Detta kan med olika insatser i omvårdnad påverkas och förbättras. Urininkontinens är ett problem där prevalensen tenderar öka då äldre personer flyttar in på vård- och omsorgsboende. Efter inflyttning till vård- och omsorgsboende ska patienten få en vård- och genomförandeplan upprättad, gällande insatser som patienten är i behov av. Syftet med studien är att undersöka hur patientens problematik med urininkontinens dokumenteras i vårdplanen och hanteras på vård – och omsorgsboende i genomförandeplanen. Frågeställningar som är kopplade till syftet: Hur journalförs och dokumenteras patientens urininkontinens i vårdplanen? Hur är omsorgsbehovet i genomförandeplanen utformat? Och hur relateras vårdplanen till genomförandeplanen? Metoden som användes i studien är en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats av vård - och genomförandeplaner. Vidare undersöktes genom granskning av dessa dokument om överensstämmelse förekommer mellan dem. Resultatet visar att flertalet patienter inte har en upprättad vård- och genomförandeplan om urininkontinens och hur omvårdnaden kring patientens besvär med urininkontinens ska utformas. Samstämmigheten mellan vård- och genomförandeplaner visar på att det finns brister. Vidare visas behovet av basala utredningar och tydligare beskrivningar av omvårdnadsåtgärder. Det finns ett behov av att utveckla omvårdnaden av patienter med urininkontinens genom utbildning och utveckling av arbetsrutiner. Tvärprofessionellt samarbete och arbete med olika kvalitetsregister kan utvecklas och förbättras

BAKGRUND: arsenik i grundvattenbrunnar har blivit ett allvarligt folkhälsoproblem i Bangladesh. Mellan 35-57 miljoner människor riskerar att dricka arsenikförgiftat vatten. Arsenik är cancerframkallande och arsenikförgiftning är vanligast hos fattiga människor. Hälsoministern i Bangladesh meddelade 1996 att det uppstått en landsomfattande kris och att dödsfall rapporterats. Sida finansierade lån till grundvattenbrunnar i Bangladesh mellan 1992 och 2000 genom biståndsprogrammet RESP. SYFTE: att undersöka hur RESP fungerade, hur ansvariga för RESP reagerade på arsenikförgiftningen och vad Sida gör för att förbättra folkhälsan i Bangladesh. METOD: en kvalitativ retrospektiv fallstudie baserad på arkivdokument och intervjuer med Sidas hälsoenhet och ansvariga för RESP. RESULTAT: RESP skapade arbetstillfällen genom att fattiga fick bygga upp infrastruktur på landsbygden och mikrokrediter gavs för att starta småföretag. Krediter gavs även till brunnsborrning. Sida uppmärksammade inte arsenikkatastrofen förrän journalister började ställa frågor om varför Sida inte engagerade sig. Sida agerade först i slutet av 1999 då huvudkontoret upptäckte att Sida finansierat brunnar. Ett mindre projekt för att hindra arsenikförgiftning hos målgruppen startades tre år senare med avslutades efter 16 månader. Intern korrespondens i Sidas arkiv visar på en likgiltig inställning till dem som drabbas av arsenikförgiftning. Sidas hälsoenhet uppgav att ohälsa är ett stort utvecklingshinder och att kostnader till följd av sjukdom är en av de största fattigdomsfällorna. Sida har dock lämnat ansvaret för arsenikproblematiken till andra biståndsorganisationer. Sida ser RESP som ett lyckat program trots att det visat sig att det inte nådde de fattigaste. Denna grupp ansågs svår att få med då de ofta är sjuka och kringdrivande. / BACKGROUND: arsenic contamination of groundwater tube wells has become a serious public health problem in Bangladesh and 35 to 57 million people are drinking arsenic poisoned water. Arsenic is a carcinogen and arsenicosis is more prevalent among the poorest of the population. In 1996 The Health Minister of Bangladesh stated that this had caused a countrywide crisis and that deaths had been reported. Sida financed loans to groundwater tube wells in Bangladesh between 1992 and 2000 through a development aid programme called RESP. AIM: to examine how RESP functioned, how those responsible for the program reacted on the arsenic crisis and what Sida is doing to improve the public’s health in Bangladesh. METHOD: a qualitative retrospective case study based on archive records and interviews with the health department at Sida and responsible for RESP. MAIN RESULTS: RESP created job opportunities by hiring poor people to build up rural infrastructure and by giving micro credits to finance small businesses. Loans were also given to install tube wells. Sida did not take notice of the arsenic crisis until journalists started asking questions why Sida wasn’t involved. Sida did not react until end of 1999 when the headquarters discovered that Sida had financed tube wells. A smaller arsenic mitigation project started tree years later but was terminated after 16 month. In-house correspondence at Sida reveals an indifferent attitude to the sufferers of arsenicosis. Sida’s health department stated that ill health is a major development obstacle and that health related costs are one of the largest poverty traps. Despite this knowledge Sida has left the responsibility for the arsenic crisis to other aid organizations. Sida see RESP as a successful program even though it didn’t reach the poorest population in the programme area. These people were seen as difficult to reach as they often are sick and homeless.

Bakgrund: Alkoholkonsumtionen ökar i världen idag. Den ökade alkoholkonsumtionen leder till sociala, ekonomiska och medicinska svårigheter. Konsumtionen av alkohol beräknas leda till 3,3 miljoner dödsfall årligen. Många allvarliga sjukdomstillstånd förekommer till följd av alkoholkonsumtion och samtidigt växer många barn upp i dysfunktionella miljöer som leder till psykisk ohälsa och alkoholproblem senare i livet. Alkoholen bidrar också till olyckor, våld och kriminalitet. Alkohol klassas som ett av de större folkhälsoproblemen idag och är en stor utgiftsbörda för samhället. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att genom granskning av tidigare gjorda studier undersöka faktorer associerade med alkoholmissbruk bland vuxna svenska män och kvinnor över 18 år. Metod: Genom en litteraturöversikt har 10 vetenskapliga artiklar genomgått analys och sammanställts till ett resultat som besvarar syftet med studien. Resultat: Resultaten visar att miljö, ko-morbiditet (samsjuklighet), psykisk ohälsa, socioekonomi, sociodemografi och biologiska faktorer är avgörande vad gäller att utveckla alkoholproblem bland vuxna svenskar över 18 år. Slutsats: Resultatet från litteraturöversikten visade att faktorer som hörde samman med uppväxtmiljö, komorbiditet, ärftlighet, psykisk hälsa, socioekonomiska- och sociodemografi hade betydelse för utvecklandet av alkoholmissbruk. Interventioner med bevisad effekt på minskad alkoholkonsumtion ansågs vara behjälpliga för att komma tillrätta med alkoholmissbruket.

<p><strong>Abstrakt </strong>Tobak har varit den mest lönsamma konsumentprodukten i världen under mycket lång tid. Nikotinet medför att människor blir beroende både fysiologiskt och psykologiskt. Rökning har relaterats till olika sjukdomstillstånd och är idag den enskilt största orsaken till för tidig död. I Sverige leder rökningen varje år till ett betydande antal för tidiga dödsfall. Rökning är ett stort folkhälsoproblem. De flesta har dock en vilja att sluta röka. Motivation och vilja har visat sig vara nödvändigt för att nå ett rökstopp. <em>Syftet</em> var att beskriva före detta rökares tankar om motivation för att göra rökstopp och att sedan vidmakthålla detta rökstopp<em>. Metoden</em> som användes var en kvalitativ intervjustudie. Tio före detta rökare intervjuades och en ostrukturerad intervjumetod valdes.<strong> </strong>Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. <em>Resultatet</em> visade att rökstoppet var en process där motivationen sågs i tre olika faser. De olika faserna var motivation för att förebereda beslut om rökstopp, motivation för att ta beslut om rökstopp samt motivation för att vidmakthålla rökstopp. I de olika faserna identifierades känslor som osäkerhet där exempelvis behovet av stöd framkom. Egenmakt handlade om att bestämma sig och frihetskänslor visade bland annat stolthet och oberoende. <em>Slutsatsen </em>blev att motivationen för att nå ett rökstopp grundades på flera olika faktorer och varierade från individ till individ och över tid.</p><p><strong>         Nyckelord: </strong>folkhälsoproblem, motivation, rökstopp, tobak. <strong></strong></p><p><strong>         </strong></p> / <p><strong>Abstract</strong> Tobacco has been the most profitable consumer product in the world for a very long time. Nicotine makes people addicted, both physiologically and psychologically. Smoking has been related to various diseases and is today the single largest cause of premature death. In Sweden, a significant number of premature deaths are caused each year due to smoking. Smoking is a major public health problem. Most people have a desire to stop smoking. Motivation and willingness have been shown to be necessary to reach a smoking cessation. <em>The aim </em>was to describe the former smokers' views on motivation to quit and then maintain that smoking cessation. <em>The method</em> used was a qualitative interview study. Ten former smokers were interviewed and an unstructured interview method was chosen. The interviews were analyzed with qualitative content analysis. <em>The results</em> showed that smoking cessation was a process in which motivation was seen in three different phases. The different phases were motivation to prepare a decision on quitting smoking, motivation to make decisions about smoking cessation, and motivation for maintaining smoking cessation. The various phases were identified feelings of uncertainty, where for example the need for support was found. Empowering was about how to determine their freedom and how feelings were revealed and among other things, pride and independence. <em>Conclusion </em>was<em> </em>that the motivation to reach a smoking cessation was based on several factors, varying from individual to individual and over time.<strong></strong></p><p><strong>Keywords: </strong>motivation, public health problem, smoking cessation, tobacco.</p>

Abstrakt Tobak har varit den mest lönsamma konsumentprodukten i världen under mycket lång tid. Nikotinet medför att människor blir beroende både fysiologiskt och psykologiskt. Rökning har relaterats till olika sjukdomstillstånd och är idag den enskilt största orsaken till för tidig död. I Sverige leder rökningen varje år till ett betydande antal för tidiga dödsfall. Rökning är ett stort folkhälsoproblem. De flesta har dock en vilja att sluta röka. Motivation och vilja har visat sig vara nödvändigt för att nå ett rökstopp. Syftet var att beskriva före detta rökares tankar om motivation för att göra rökstopp och att sedan vidmakthålla detta rökstopp. Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie. Tio före detta rökare intervjuades och en ostrukturerad intervjumetod valdes. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att rökstoppet var en process där motivationen sågs i tre olika faser. De olika faserna var motivation för att förebereda beslut om rökstopp, motivation för att ta beslut om rökstopp samt motivation för att vidmakthålla rökstopp. I de olika faserna identifierades känslor som osäkerhet där exempelvis behovet av stöd framkom. Egenmakt handlade om att bestämma sig och frihetskänslor visade bland annat stolthet och oberoende. Slutsatsen blev att motivationen för att nå ett rökstopp grundades på flera olika faktorer och varierade från individ till individ och över tid.          Nyckelord: folkhälsoproblem, motivation, rökstopp, tobak. / Abstract Tobacco has been the most profitable consumer product in the world for a very long time. Nicotine makes people addicted, both physiologically and psychologically. Smoking has been related to various diseases and is today the single largest cause of premature death. In Sweden, a significant number of premature deaths are caused each year due to smoking. Smoking is a major public health problem. Most people have a desire to stop smoking. Motivation and willingness have been shown to be necessary to reach a smoking cessation. The aim was to describe the former smokers' views on motivation to quit and then maintain that smoking cessation. The method used was a qualitative interview study. Ten former smokers were interviewed and an unstructured interview method was chosen. The interviews were analyzed with qualitative content analysis. The results showed that smoking cessation was a process in which motivation was seen in three different phases. The different phases were motivation to prepare a decision on quitting smoking, motivation to make decisions about smoking cessation, and motivation for maintaining smoking cessation. The various phases were identified feelings of uncertainty, where for example the need for support was found. Empowering was about how to determine their freedom and how feelings were revealed and among other things, pride and independence. Conclusion was that the motivation to reach a smoking cessation was based on several factors, varying from individual to individual and over time. Keywords: motivation, public health problem, smoking cessation, tobacco.

Introduction Violence against women is one of the major social problems of our time and a violation of women's human rights. Globally, it is estimated that one out of three women are exposed to some type of violence. Extensive, consequential health problems lead women subjected to violence to seek medical treatment more frequently than women who are not subjected to violence.   Aim The aim was to describe abused women's experiences of the healthcare providers’ encounter in contact with the health and medical services. Method General literature study with an inductive approach and descriptive design. Result The women were reluctant to start conversations about violence on their own initiative, why healthcare providers became a crucial actor in violence disclosure and could, in some cases, be the only chance in identifying violence. Several women had never been asked about violence, instead they described negative experiences of medical services where healthcare providers had acted in a manner which left them feeling humiliated and insulted. A minority of the women experienced that the disclosure of violence had led to better medical care and that the healthcare providers subsequently were also able to support the women through following vulnerable medical procedures. Healthcare providers who showed understanding and empathy could contribute to a comfortable and trusting experience. The women preferred to speak to healthcare providers of their own sex, particularly nurses and midwives. Healthcare providers’ validation and terminological explanations of abuse and violence were also important to help women disclose violence. Conclusion This literature study demonstrates substantial challenges in healthcare services’ response to the patient group of women subjected to violence, in a person-centered manner.The healthcare provider plays an important role in the response of these women. More knowledge and competence is required to develop the healthcare’s response to women subjected to violence. / Introduktion Våld mot kvinnor är ett av vår tids stora samhällsproblem samt en kränkning av kvinnors mänskliga rättigheter. Globalt estimeras att en av tre kvinnor utsatts för någon typ av våld. Hälsoproblemen är omfattande vilket gör att våldsutsatta kvinnor söker vård mer frekvent än icke våldsutsatta. Syfte Syftet var att beskriva våldsutsatta kvinnors erfarenheter av vårdpersonalens bemötande i kontakt med hälso- och sjukvården. Metod  Litteraturöversikt med induktiv ansats samt deskriptiv design. Resultat Kvinnorna ville sällan själva ta initiativ till samtal om våld. Sjukvården blev därför en viktig resurs vid avslöjandet om våld och kunde i vissa fall vara den enda chansen att identifiera våld. Flertalet kvinnorna hade inte blivit tillfrågade om våld, utan beskrev istället negativa vårderfarenheter där sjukvårdspersonal agerat på ett sådant sätt att de känt sig förnedrade och kränkta. En minoritet av kvinnor tyckte att avslöjandet lett till bättre vård samt att vårdpersonal därefter kunnat hjälpa kvinnorna igenom svåra vårdsituationer. Vårdpersonal som försökt förstå och visat empati kunde skapa en bekväm och tillitsfull situation. Kvinnorna föredrog att prata med sjukvårdspersonal av samma kön, företrädelsevis sjuksköterskor samt barnmorskor. Sjukvårdspersonalens validering samt begreppsförklaring av övergrepp och våld var likaså viktiga för att hjälpa kvinnornas avslöjande. Slutsats  Av litteraturöversikten framgår att hälso- och sjukvården haft framstående svårigheter med att bemöta gruppen våldsutsatta kvinnor på ett personcentrerat sätt.Vårdpersonalen har en betydelsefull roll vid bemötande av dessa kvinnor. Ökad kunskap och kompetens behövs för att utveckla vårdpersonalens bemötande av våldsutsatta kvinnor.