Att använda inkontinensskydd innebär ett lidande för den äldre patienten och en betydande kostnad för samhället. Detta kan med olika insatser i omvårdnad påverkas och förbättras. Urininkontinens är ett problem där prevalensen tenderar öka då äldre personer flyttar in på vård- och omsorgsboende. Efter inflyttning till vård- och omsorgsboende ska patienten få en vård- och genomförandeplan upprättad, gällande insatser som patienten är i behov av. Syftet med studien är att undersöka hur patientens problematik med urininkontinens dokumenteras i vårdplanen och hanteras på vård – och omsorgsboende i genomförandeplanen. Frågeställningar som är kopplade till syftet: Hur journalförs och dokumenteras patientens urininkontinens i vårdplanen? Hur är omsorgsbehovet i genomförandeplanen utformat? Och hur relateras vårdplanen till genomförandeplanen? Metoden som användes i studien är en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats av vård - och genomförandeplaner. Vidare undersöktes genom granskning av dessa dokument om överensstämmelse förekommer mellan dem. Resultatet visar att flertalet patienter inte har en upprättad vård- och genomförandeplan om urininkontinens och hur omvårdnaden kring patientens besvär med urininkontinens ska utformas. Samstämmigheten mellan vård- och genomförandeplaner visar på att det finns brister. Vidare visas behovet av basala utredningar och tydligare beskrivningar av omvårdnadsåtgärder. Det finns ett behov av att utveckla omvårdnaden av patienter med urininkontinens genom utbildning och utveckling av arbetsrutiner. Tvärprofessionellt samarbete och arbete med olika kvalitetsregister kan utvecklas och förbättras

<p>Standardvårdplaner är vanligt förekommande inom hälso- och sjukvård och är under ständig utveckling. Standardvårdplaner är i olika grad evidensbaserade och framtagna med skiftande kvalitet. Standardvårdplaner används som ett hjälpmedel för effektivisering och kvalitetshöjning av vården för en specifik patientgrupp och är en på förhand formulerad vårdplan. Behov av ytterligare forskning efterfrågas om standardvårdplaner faktiskt minskar mängden dubbeldokumentation, leder till ökad tidsvinst och ökad vårdkvalitet. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att göra en beskrivning av de effekter som användande av standardvårdplaner leder till. I litteraturstudien bearbetades 10 vetenskapliga artiklar som grund för resultatredovisningen. Resultatet visar att standardvårdplaner kan höja vårdkvaliteten, minska mängden dubbeldokumentation och leda till att tid frigörs till patientnära arbete. Det finns emellertid studier som visar på det motsatta. Standardvårdplanen kan ses som ett verktyg som underlättar en jämlik, högkvalitativ vård till alla patienter oavsett vem som vårdar. Utveckling av standardvårdplaner i vården bör ske på ett strukturerat och vetenskapligt sätt och tid till detta bör prioriteras. Litteraturstudien redovisar motstridiga resultat vilket indikerar behovet av fortsatt forskning av vilka effekter standardvårdplaner har för vården, både sett ur patientperspektiv, personalperspektiv samt ur ett organisatoriskt perspektiv.</p> / <p>Standardized care plans are commonly used in health care and are under constant development. Standardized care plans are to varying degrees evidence-based and designed with varying quality. Standardized care plans are used as a tool for improving the quality of care and are seen as a pre-formulated treatment plan. Research is needed into whether standardized care plans reduce the amount of redundant documentation, save time and increase quality of care. The aim of this literature study was to describe the situation regarding effects of using standardized care plans. In this study 10 scientific articles were analyzed. Results show that standardized care plans can improve quality of care, reduce redundant documentation and decrease time spent on documentation. However, there are studies that demonstrate the opposite.<strong> </strong>Standardized care plans can be seen as a tool for providing high-quality basic care for all patients. Scientific evidence should be used for development of standardized care plans and therefore priority should be given to making resources for this work available. There is a need for further research to validate the effects of standardized care plans as the results from this literature study are ambiguous. It would also be interesting to compare the views from patients, staff and management on the effects of using standardized care plans.</p>

Standardvårdplaner är vanligt förekommande inom hälso- och sjukvård och är under ständig utveckling. Standardvårdplaner är i olika grad evidensbaserade och framtagna med skiftande kvalitet. Standardvårdplaner används som ett hjälpmedel för effektivisering och kvalitetshöjning av vården för en specifik patientgrupp och är en på förhand formulerad vårdplan. Behov av ytterligare forskning efterfrågas om standardvårdplaner faktiskt minskar mängden dubbeldokumentation, leder till ökad tidsvinst och ökad vårdkvalitet. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att göra en beskrivning av de effekter som användande av standardvårdplaner leder till. I litteraturstudien bearbetades 10 vetenskapliga artiklar som grund för resultatredovisningen. Resultatet visar att standardvårdplaner kan höja vårdkvaliteten, minska mängden dubbeldokumentation och leda till att tid frigörs till patientnära arbete. Det finns emellertid studier som visar på det motsatta. Standardvårdplanen kan ses som ett verktyg som underlättar en jämlik, högkvalitativ vård till alla patienter oavsett vem som vårdar. Utveckling av standardvårdplaner i vården bör ske på ett strukturerat och vetenskapligt sätt och tid till detta bör prioriteras. Litteraturstudien redovisar motstridiga resultat vilket indikerar behovet av fortsatt forskning av vilka effekter standardvårdplaner har för vården, både sett ur patientperspektiv, personalperspektiv samt ur ett organisatoriskt perspektiv. / Standardized care plans are commonly used in health care and are under constant development. Standardized care plans are to varying degrees evidence-based and designed with varying quality. Standardized care plans are used as a tool for improving the quality of care and are seen as a pre-formulated treatment plan. Research is needed into whether standardized care plans reduce the amount of redundant documentation, save time and increase quality of care. The aim of this literature study was to describe the situation regarding effects of using standardized care plans. In this study 10 scientific articles were analyzed. Results show that standardized care plans can improve quality of care, reduce redundant documentation and decrease time spent on documentation. However, there are studies that demonstrate the opposite. Standardized care plans can be seen as a tool for providing high-quality basic care for all patients. Scientific evidence should be used for development of standardized care plans and therefore priority should be given to making resources for this work available. There is a need for further research to validate the effects of standardized care plans as the results from this literature study are ambiguous. It would also be interesting to compare the views from patients, staff and management on the effects of using standardized care plans.

<p>The purpose of this paper is to provide an overview of how cooperation functions between the health services and social services within Sollentuna County Municipal area regarding clients and simultaneous or double diagnoses. Focusing more specifically; the paper also aims to provide additionally, an inquiry as to how the implementation of the Gemensam Individuell Vårdplan (GIVP) (The Integrated Individual Service Care Programme or (GIVP) functions within the Sollentuna Municipal County Area. The questions asked in the paper are: How do the Municipal and County Council personnel experience how the (GIVP) system functions in Sollentuna? How do the Municipal Council and County Council personnel respectively describe their own and their cooperative sister services rolls in terms of the implementation of the GIVP system in practice? The projection activates a hypothesis and tries to explain how the cooperation functions and provides an assessment as to how it functions or not as may be the case in practise. The authors attempt to achieve this using a combination of methodologies. Partly through data based collection and collation through the use of a vignette-focus-study and partly through the use of a questionnaire. A combination of methods has been used to collate both quantitative and qualitative data. The analysis and interpretation of the data is managed through the use of Bengt Berggren’s (1982) cooperative model, incorporating both cognitive theory as well as meta-cognitive theory. The purpose and application of the theories is designed both to individually and collectively nuance interpretations of the relevant data. The investigations primary results show the existence of a strong willingness to cooperate. It shows that cooperation is widely regarded as being important, and that in addition, GIVP is regarded as a useful system for an improved integrated service. It additionally suggests that cooperation can be improved amongst the relevant services to an even greater extent.</p>

The purpose of this paper is to provide an overview of how cooperation functions between the health services and social services within Sollentuna County Municipal area regarding clients and simultaneous or double diagnoses. Focusing more specifically; the paper also aims to provide additionally, an inquiry as to how the implementation of the Gemensam Individuell Vårdplan (GIVP) (The Integrated Individual Service Care Programme or (GIVP) functions within the Sollentuna Municipal County Area. The questions asked in the paper are: How do the Municipal and County Council personnel experience how the (GIVP) system functions in Sollentuna? How do the Municipal Council and County Council personnel respectively describe their own and their cooperative sister services rolls in terms of the implementation of the GIVP system in practice? The projection activates a hypothesis and tries to explain how the cooperation functions and provides an assessment as to how it functions or not as may be the case in practise. The authors attempt to achieve this using a combination of methodologies. Partly through data based collection and collation through the use of a vignette-focus-study and partly through the use of a questionnaire. A combination of methods has been used to collate both quantitative and qualitative data. The analysis and interpretation of the data is managed through the use of Bengt Berggren’s (1982) cooperative model, incorporating both cognitive theory as well as meta-cognitive theory. The purpose and application of the theories is designed both to individually and collectively nuance interpretations of the relevant data. The investigations primary results show the existence of a strong willingness to cooperate. It shows that cooperation is widely regarded as being important, and that in addition, GIVP is regarded as a useful system for an improved integrated service. It additionally suggests that cooperation can be improved amongst the relevant services to an even greater extent.

No description available.

Bakgrund: Studier visar på att användandet av omvårdnadsdiagnoser har flera fördelar för sjuksköterskans omvårdnadsarbete. De främjar patientens delaktighet i vården samt uppmärksammar sjuksköterskan på patientens omvårdnadsbehov. Andra studier visar på att standardvårdplaner upplevs effektivisera sjuksköterskans omvårdnadsdokumentation och bidra till en likvärdig och god kvalité på vården. Dock kan de anses vara oflexibla och därför behöva kompletteras med en individuell vårdplan.  Syfte: Syftet var att undersöka i vilken utsträckning omvårdnadsdiagnoser och -åtgärder dokumenterades och utfördes. Vidare undersöktes vilken typ av vårdplan som användes och om det gick att se någon skillnad mellan avdelningarna avseende omvårdnadsdokumentationen. Metod: Det utfördes en retrospektiv journalgranskningsstudie med innehållsanalys och kvantitativ analys, även en statistisk analys Mann-Whitney U test användes. Studien utfördes på två medicinska avdelningar och undersökningsgruppen var patienter med hjärtsvikt. Resultat: Totalt ingick 43 patientjournaler i studien. Det förekom omvårdnadsdiagnoser endast i ringa utsträckning. Det identifierades 259 omvårdnadsproblem som indelades i 34 olika kategorier. Det identifierades 193 omvårdnadsåtgärder, de delades in i 28 olika kategorier. På avdelning 1 var majoriteten av SVP-er kopplade till undersökningar/ingrepp, på avdelning 2 gällde majoriteten hjärtövervakning och utskrivningsplanering. Individuella vårdplaner förekom endast i ringa utsträckning. Det fanns en signifikant skillnad mellan avdelningarna gällande antalet utförda omvårdnadsåtgärder/journal och förekomsten av individuella vårdplaner. Slutsats: Omvårdnadsdokumentationen var bristfällig. Avdelningarna skulle behöva göra en översyn och utveckla arbetet med journalföringen. Flera och mer djupgående studier behöver genomföras inom området. / Background: The use ofnursing diagnoseshas severalbenefits fornursing care. Previous studies showthat they promotepatientparticipationin the nursing careand increase nurses’ awareness ofthe patient'scare needs.Other studies showthatstandardized care plansare perceived as promoting theefficiency ofnursingdocumentation andcontribute to anequitable andquality of the nursing care.However,by some nurses they are considered inflexible, andtherefore they have to be supplementedwith an individualcare plan. Aim: The aim of this study was to examine to what extent nursing diagnoses and interventions were documented and executed. Furthermore there was an examination as to what kind of standardized care plan was used and whether it was possible to see any differences between the departments regarding nursing documentation. Method: A retrospective medical record study with content analysis and quantitative analysis was conducted, even a statistical analysis, Mann-Whitney U test, was used. The studywas conducted ontwo medicalwards andthe study groupconsisted of patients with heart failure. Results: In total,43patient records were included in the study.Nursing diagnoses appearedonlyto a negligible extent. 259nursing problems were identified and divided into34different categories and 193nursing interventions were identified and partitioned into28 differentcategories.Onsection 1, the majority of the standardized care plansconcernedtreatments/interventions. The majority of standardized care plans onsection 2 concerned cardiac monitoringand dischargeplanning.Individualcare plansappeared only to a smallextent.There was asignificant difference between the departments regardingthe number of executednursing interventions per recordand the occurrence ofindividual care plans. Conclusion: The nursing documentation was inadequate. It would be advisable for the departments to conduct a reviewand developthe work ofthe nursing documentation. A greater number of studies, with additional depth, would have to be conducted.