Studiens syfte var att bedöma omvårdnadsbehov hos patienter som vårdas på en medicinsk vårdavdelning och hur dessa kan beskrivas med hjälp av omvårdnadsdiagnoser enligt North American Nursing Diagnosis Association [NANDA]. NANDA är en internationell sjuksköterskesammanslutning som har skapat ett system med standardiserade omvårdnadsdiagnoser vilka inte finns översatta till svenska. Alla diagnoser är underbyggda av forskning och delas i domäner och klasser. Omvårdnadsdiagnoserna identifieras hos patienten genom karaktäristiska kännetecken, relaterade faktorer och riskfaktorer. Studien var en deskriptiv, kvantitativ studie med empirisk metod och kvalitativ ansats, där 25 patienter deltog. Datainsamlingen bestod i att samla information om patienternas omvårdnadsbehov genom att läsa journaler och intervjua patienter. Omvårdnadsbehoven sammanställdes och omvårdnadsdiagnoser enligt NANDA identifierades. Omvårdnadsdiagnoserna jämfördes med patienternas bakgrundsfaktorer. Författarna fann att patienternas omvårdnadsbehov kunde beskrivas med hjälp av standardiserade omvårdnadsdiagnoser enligt NANDA. Dessa upplevdes som säkrare och lättare att använda än att formulera omvårdnadsdiagnoser i fri text enligt Carnevalis modell. En brist hos NANDA var att det fanns omvårdnadsbehov som inte kunde beskrivas. De vanligaste omvårdnadsdiagnoserna var risk för fall, sömnsvårigheter och akut smärta. Hög ålder, att vara kvinna, underviktig, ha fetma och många medicinska bidiagnoser bidrog till ett högt antal omvårdnadsdiagnoser. NANDAs omvårdnadsdiagnoser reflekterade den vårdtyngd som bedömdes med KATZ index.

Att sjuksköterskor ställer giltiga omvårdnadsdiagnoser är betydelsefullt för att patienter ska få den omvårdnad som de behöver. Trots att denna förmåga är något som sjuksköterskeutbildningen är ålagd att utrusta blivande sjuksköterskor med är omvårdnadsdiagnostisk förmåga inte utrett hos sjuksköterskestudenter. Inget verktyg för att mäta denna förmåga finns tillgänglig i Sverige idag. Syftet med denna metodologiska studie var att utveckla ett verktyg som avsåg mäta omvårdnadsdiagnostisk förmåga. Genom kognitiva intervjuer, i dialog med experter samt genom att studenter och sjuksköterskor testade att genomföra en omvårdnadsdiagnostisk uppgift utifrån två patientfall utvecklades verktyget stegvis. Verktyget validerades mot omvårdnadslitteratur och mätinstrument samt mot en expertgrupp. Förutom den omvårdnadsdiagnostiska uppgiften utgjordes verktyget även av ett poängsättningsformulär, manual samt en rättningsmall. Studien frambringade ett verktyg som var känsligt för kunskapsvariationer och föreföll ha utrymme för förbättrade resultat. Poängsättningsformuläret med tillhörande manual och rättningsmall visade en hög reliabilitet. Det framtagna verktyget mäter förmågan att urskilja relevanta kännetecken, göra en analys av kännetecken och etiologi samt att rubricera diagnosen; d.v.s. analytisk förmåga, logiskt resonemang och till viss del yrkeskunnande i omvårdnad. Omvårdnadsdiagnostisk förmåga utgörs av fler delförmågor och alla dessa går inte att mäta med det framtagna verktyget. / The fact that nurses identify valid nursing diagnoses is important in order for patients to recieve the nursing care they need. Even though it is imposed on the nurse education to equip the future nurses with this ability, diagnostic competency in nursing isn’t tested among nurse students. There is in Sweden today no tool available for measuring diagnostic competency. The aim of this methodological study was to develop a tool that indended to measure diagnostic competency in nursing. The tool was developed gradually through cognitive interviews, in dialogue with experts and by having students and nurses complete a test in nursing diagnostics based on two case studies. The tool was validated in relation to nursing literature and measuring instruments along with an expert group. In addition to the test in diagnostic competency, the tool was also constituted of a point form, a manual for awarding points and a correcting model. The study created a tool that was sensitive for variations in knowledge within the test group and that seemed to have room for improved results. The point form, the manual for awarding points and the correcting model showed a high reliability. The abilities that the tool measure is the capability to distinguish relevant characteristics, make an analysis of the characteristics and the etiology together with labeling the diagnosis; i.e. analytic ability, logical reasoning and to some extent professional skills in nursing. Diagnostic competency embodies several different abilities and all of these can’t be measured by the developed tool.

Bakgrund: Studier visar på att användandet av omvårdnadsdiagnoser har flera fördelar för sjuksköterskans omvårdnadsarbete. De främjar patientens delaktighet i vården samt uppmärksammar sjuksköterskan på patientens omvårdnadsbehov. Andra studier visar på att standardvårdplaner upplevs effektivisera sjuksköterskans omvårdnadsdokumentation och bidra till en likvärdig och god kvalité på vården. Dock kan de anses vara oflexibla och därför behöva kompletteras med en individuell vårdplan.  Syfte: Syftet var att undersöka i vilken utsträckning omvårdnadsdiagnoser och -åtgärder dokumenterades och utfördes. Vidare undersöktes vilken typ av vårdplan som användes och om det gick att se någon skillnad mellan avdelningarna avseende omvårdnadsdokumentationen. Metod: Det utfördes en retrospektiv journalgranskningsstudie med innehållsanalys och kvantitativ analys, även en statistisk analys Mann-Whitney U test användes. Studien utfördes på två medicinska avdelningar och undersökningsgruppen var patienter med hjärtsvikt. Resultat: Totalt ingick 43 patientjournaler i studien. Det förekom omvårdnadsdiagnoser endast i ringa utsträckning. Det identifierades 259 omvårdnadsproblem som indelades i 34 olika kategorier. Det identifierades 193 omvårdnadsåtgärder, de delades in i 28 olika kategorier. På avdelning 1 var majoriteten av SVP-er kopplade till undersökningar/ingrepp, på avdelning 2 gällde majoriteten hjärtövervakning och utskrivningsplanering. Individuella vårdplaner förekom endast i ringa utsträckning. Det fanns en signifikant skillnad mellan avdelningarna gällande antalet utförda omvårdnadsåtgärder/journal och förekomsten av individuella vårdplaner. Slutsats: Omvårdnadsdokumentationen var bristfällig. Avdelningarna skulle behöva göra en översyn och utveckla arbetet med journalföringen. Flera och mer djupgående studier behöver genomföras inom området. / Background: The use ofnursing diagnoseshas severalbenefits fornursing care. Previous studies showthat they promotepatientparticipationin the nursing careand increase nurses’ awareness ofthe patient'scare needs.Other studies showthatstandardized care plansare perceived as promoting theefficiency ofnursingdocumentation andcontribute to anequitable andquality of the nursing care.However,by some nurses they are considered inflexible, andtherefore they have to be supplementedwith an individualcare plan. Aim: The aim of this study was to examine to what extent nursing diagnoses and interventions were documented and executed. Furthermore there was an examination as to what kind of standardized care plan was used and whether it was possible to see any differences between the departments regarding nursing documentation. Method: A retrospective medical record study with content analysis and quantitative analysis was conducted, even a statistical analysis, Mann-Whitney U test, was used. The studywas conducted ontwo medicalwards andthe study groupconsisted of patients with heart failure. Results: In total,43patient records were included in the study.Nursing diagnoses appearedonlyto a negligible extent. 259nursing problems were identified and divided into34different categories and 193nursing interventions were identified and partitioned into28 differentcategories.Onsection 1, the majority of the standardized care plansconcernedtreatments/interventions. The majority of standardized care plans onsection 2 concerned cardiac monitoringand dischargeplanning.Individualcare plansappeared only to a smallextent.There was asignificant difference between the departments regardingthe number of executednursing interventions per recordand the occurrence ofindividual care plans. Conclusion: The nursing documentation was inadequate. It would be advisable for the departments to conduct a reviewand developthe work ofthe nursing documentation. A greater number of studies, with additional depth, would have to be conducted.