Given the increased number of children from racialized groups requiring foster care and the decreasing number of foster parents from racialized groups, transcultural foster placements are on the rise. Addressing racial and cultural diversity within the context of transcultural foster care placements is one of the most pressing dilemmas of contemporary child protection practice, in Canada. In this qualitative exploratory study, the perspectives of regular non-kinship foster parents groups in Nova Scotia and British Columbia, Canada, who provide foster care to children and youth from racialized groups, were explored through open-ended structured interviews. Participants consisted of nine foster parents, between the ages of 30 and over 60 years old, who were asked to share their experiences regarding transcultural foster care placements. The results of this study indicated foster parents were culturally receptive and ‘fostering cultural development’ in their homes as well as their respective communities.

Syftet är att undersöka vad som kännetecknar upplevelser och erfarenheter av familjehemsplaceringar med huvudsakligt fokus på relationer och familjens betydelse. Studien utgår från ett kvalitativt, hermeneutiskt förhållningssätt med tematisk analys gjord på svar från skriftliga intervjuer. Deltagarna bestod av personer med olika erfarenheter av familjehemsplaceringar, dels genom att ha varit placerad, dels tidigare arbetat som familjehemssekreterare. De teman som visade sig känneteckna upplevelser och erfarenheter av familjehemsplaceringar var familjeliv, känslor och utveckling som till stor del handlar om inställningen hos berörda parter. Detta är faktorer som påverkar dels hur pass lyckad placeringen blir, dels huruvida en relation uppstår mellan familjehemplacerad. Utifrån denna studies resultat kan slutsatsen dras att familjehemsplaceringar är komplext och innefattar många faktorer. I och med att placeringens utfall verkar påverkas av inställningen hos berörda parter är det viktigt att arbeta för att samtliga är positiva till vården, samt att den placerade får hjälp att kunna ta emot vården och känslomässigt ta till sig familjehemmet. / The aim of this study is to examine experiences of placements in foster care, with the main focus on relations and the importance of the foster family. The study is based on the qualitative, hermeneutic approach with a thematic analysis made on the answers of the participants’ written accounts. The par­ticipants consisted of persons with different experiences of foster care, either they had previously been placed in out of home care, or they worked as social workers. The themes that seemed to characterize experiences of placements in foster care was family life, emotions and development, which to a great extend also depended on the attitudes of the parties involved. These are factors which appeared to affect both how successful the placement become, and whether a relationship arises between the foster home and the person placed in foster care. Based on these results it can be concluded that placements in foster care are complex and include various factors. As the placements outcome seems influenced by the attitudes of the parties concerned, it is important to work towards ensuring that all concerned are positive and that the person who is placed receive help, in order to be able to benefit from the care offered from the foster family and emotionally embrace them.

Syftet med denna studie är att undersöka hur socialsekreterare beaktar barnets bästa när ett våldsutsatt barn placeras i familjehem. Därmed har socialsekreterares uppfattning av barnets bästa, hur det tillämpas vid placering av våldsutsatt barn samt huruvida handlingsutrymmet är tillräckligt stort för att kunna beakta barnets bästa undersökts. De teoretiska utgångspunkterna för arbetet är empowerment samt Michael Lipskys definition av gräsrotsbyråkratens handlingsutrymme. Studien utgår ifrån ett kvalitativt angreppssätt i form av semistrukturerade intervjuer mot bakgrund av ett målinriktat urval. Resultatet från intervjuerna har analyserats tematiskt och utgör således grunden för vidare diskussion. Resultatet i studien visar främst på att socialsekreterare tolkar barnets bästa genom att se till barnets skydd och trygghet. Detta tillämpas genom att göra barnet mer delaktig i beslutsprocessen genom att ta hänsyn till barnets önskemål vid placering. Samt ständigt se till barnets specifika situation och därmed ta beslut och överväga faktorer som säkerställer barnets trygghet. Resultatet visade även olika uppfattningar kring socialsekreterarnas handlingsutrymme där en del ansåg sig ha tillräckligt med handlingsutrymme för att kunna ta beslut för barnets bästa, medan övriga upplevde det motsatta. Samtliga intervjupersoner stod dock eniga i att det främsta som hindrar deras handlingsutrymme är bristen på familjehem. / The aim of this study is to examine how social workers consider the child’s best interest when an abused child is placed in a foster home. Thus, the social workers’ perception of the child’s best interest, how it is considered when placing an abused child in foster care and whether the social worker discretion is large enough to be able to take the child's best interest into consideration has been investigated. The theoretical framework from which the study is based upon is empowerment and Michael Lipsky's definition of the discretion of street-level bureaucrats. The study is assessed using a qualitative approach in the form of semi-structured interviews with a purposive sample. The results from the interviews have been thematically analyzed and thus form the basis for further discussion. The results of the study mainly show that social workers perceive the best interest of the child by ensuring their protection and safety. This is applied by making the child more involved in the decision-making by taking the child’s desires into consideration when placing the child. Also, by constantly looking at the child’s specific situation and thus making decisions that ensures the child’s safety. The results also showed different perceptions regarding the social worker discretion where some participants felt they had enough discretion to make decisions in the best interest of the child, whereas some participants felt the contrary. However, all participants agreed upon the fact that the main difficulty with their discretion is the lack of foster homes.