Syftet med den här studien är att undersöka hur några pedagoger arbetar med barns språkutveckling i förskolan med barnlitteratur som verktyg. Studien utgår från de två frågeställningarna: Vilka för- och nackdelar upplever pedagoger att barnlitteratur kan ha för barns språkutveckling? Vilket syfte anser pedagoger att barnlitteratur bör ha i förskolan? Detär en kvalitativ studie som är genomförd på tre olika förskolor och tillsammans med fem stycken intervjuade informanter. Resultaten visar att informanterna tycker att barnlitteratur främjar barns språkutveckling och kunskapsutveckling samt att barnens språkutveckling kan påverkas både positivt och negativt beroende på pedagogen och hur de arbetar med barnlitteratur i verksamheten.

Språket utvecklas under skoltiden på många olika sätt med många olika metoder som pedagoger använder sig av. Syftet med arbetet är att se hur pedagogerna arbetar för att stärka och stimulera barnens språkutveckling. Fyra pedagoger i F-klass samt år 1 och 2 intervjuades med utvalda frågor, och tre undervisningstillfällen spelades in. Undersökningen visade att pedagogerna anser att barnen ska få möjlighet att lära genom olika sinnen; de ska få möjlighet att ta till sig kunskap på olika sätt, både teoretiskt och praktiskt.

Syftet med denna undersökning är att undersöka om olika lärandesituationer (utepedagogik, innepedagogik – laborativt och innepedagogik – abstrakt tänkande) påverkar och stimulerar olika förmågor vid olika matematiktillfällen. Vi vill även se om pedagogen kan stimulera aktiveringen av förmågorna och hur eleverna tar emot och aktiverar förmågorna själva. Detta åskådliggör vi genom observationer och intervjuer på olika förskolor/skolor. Vi har gjort åtta observationer på fyra förskolor/skolor, två på varje förskola/skola och åtta intervjuer, två med respektive pedagog på respektive förskola/skola. Resultatet av undersökningen visade att innepedagogik – laborativt var den arbetsform som aktiverade flest förmågor hos barnen/eleverna, varav den logisk – matematiska förmågan aktiverades till mycket stor del. / The aim of this thesis is to study if different learningsituations (outdoors pedagogy, indoors pedagogy – laboratory and indoors pedagogy – abstract) affects and activates different abilities at different mathematical moments. We also aim to study how educationalists can stimulate the activation of the abilities and how students receive and activate the abilities themselves. Illustrations of this will be made through observations and interviews at different preschools/schools. We have made eight observations at four different preschools/schools, two at each preschool/school and eight interviews, two with each educationalist at the respective preschools/schools. The result of the examination showed that indoors pedagogy – laboratory activated most abilities with the students of the work procedures of which the logical – mathematical ability was much activated.

Women who are subjected to violence in close relationships are a vulnerable group that are becoming increasingly prioritized within the social services in Sweden. However, the support offered to this group varies between different municipalities. This study highlights similarities and differences between social workers' working methods in a smaller and larger municipality when working with who are exposed to violence in close relationships. The study is qualitative and is based on semi-structured interviews with six social workers that work with women who are subjected to violence in close relationships. Three of the social workers are employees in a larger municipality, while the remaining three work in a smaller municipality. The social workers' way of working was compared to see what opportunities and limitations as well as similarities and differences exist between municipalities with different working conditions. The theoretical perspectives used in this study are street bureaucracy and humanism. The power relationship between social workers and clients has also been discussed. The result shows that there are more similarities than differences between social worker´s procedure, even if they work in municipalities with different conditions. One conclusion is that the differences in working methods do not depend on the size of the municipalitiy, but more on how social workers use their room for action. / Kvinnor som utsätts för våld i nära relationer är en utsatt grupp som börjar bli allt mer prioriterad inom socialtjänsten i Sverige. Dock varierar stödet som erbjuds från kommun till kommun av olika anledningar. Denna studie belyser likheter och skillnader i socialarbetarnas arbetssätt med våldsutsatta kvinnor i en mindre och en större kommun samt vad skillnaderna kan bero på. Studien är kvalitativ och bygger på semistrukturerade intervjuer med sex socialarbetare som arbetar nära våldsutsatta kvinnor. Tre av socialarbetarna arbetar i en större kommun och de tre andra arbetar i en mindre kommun. Socialarbetarnas arbetssätt jämfördes sedan med varandra för att se vilka möjligheter och begränsningar samt likheter och skillnader det finns mellan de olika kommunerna. De teoretiska perspektiv som används är gatubyråkrati och humanism. Även maktrelationen mellan socialarbetare och klienter har diskuterats. Resultatet visar att de våldsutsatta kvinnorna erbjuds samma sorts stöd oavsett kommunens storlek. Resultatet visar även att det finns fler likheter än skillnader mellan informanternas arbetssätt trots att de arbetar inom en större och en mindre kommun. En slutsats är att skillnaderna i arbetssätten inte beror på kommunernas storlek utan mer på socialarbetarens användande av sitt handlingsutrymme.