Syftet med denna undersökning är att undersöka om olika lärandesituationer (utepedagogik, innepedagogik – laborativt och innepedagogik – abstrakt tänkande) påverkar och stimulerar olika förmågor vid olika matematiktillfällen. Vi vill även se om pedagogen kan stimulera aktiveringen av förmågorna och hur eleverna tar emot och aktiverar förmågorna själva. Detta åskådliggör vi genom observationer och intervjuer på olika förskolor/skolor. Vi har gjort åtta observationer på fyra förskolor/skolor, två på varje förskola/skola och åtta intervjuer, två med respektive pedagog på respektive förskola/skola. Resultatet av undersökningen visade att innepedagogik – laborativt var den arbetsform som aktiverade flest förmågor hos barnen/eleverna, varav den logisk – matematiska förmågan aktiverades till mycket stor del. / The aim of this thesis is to study if different learningsituations (outdoors pedagogy, indoors pedagogy – laboratory and indoors pedagogy – abstract) affects and activates different abilities at different mathematical moments. We also aim to study how educationalists can stimulate the activation of the abilities and how students receive and activate the abilities themselves. Illustrations of this will be made through observations and interviews at different preschools/schools. We have made eight observations at four different preschools/schools, two at each preschool/school and eight interviews, two with each educationalist at the respective preschools/schools. The result of the examination showed that indoors pedagogy – laboratory activated most abilities with the students of the work procedures of which the logical – mathematical ability was much activated.

Sammanfattning:   Min studies syfte är att synliggöra vad leken har för betydelse för barnens sociala utveckling. Den beskriver leken och dess betydelse för att barnen ska utvecklas genom den. Den lyfter även fram pedagogernas syn på leken och hur de hjälper till för att stötta barnen under tiden de är i fritidshemmet. Frågeställningarna som studien bygger på är vad leken innebär för eleverna och hur den påverkar elevernas sociala utveckling och hur pedagogerna som arbetar i verksamheten ser på leken samt hur de stöttar eleverna i deras utveckling. En strukturerad kvalitativ intervjumetod och en ostrukturerad observation ligger till grund för studien. Intervjuerna har jag gjort i tre grupper om fyra barn i varje grupp, detta gjorde jag tre gånger med olika barn. Jag intervjuade även fyra pedagoger som arbetar i verksamheten. Observationen genomförde jag endast på barnen, när de lekte och en av pedagogerna hade styrd lek som går ut på att barnen inte vet med vem de ska leka med eller vad de ska leka. Detta bestäms genom att pedagogerna drar lott för att se hur grupperna blir och vad/ var de ska leka. Social utveckling är ett centralt begrepp i min uppsats, genom leken utvecklas barns sociala utveckling. Och att det är färdigheten till att klara av att vara tillsammans med andra människor och att visa dem sympati och empati i olika situationer. Som vi vill bli behandlade ska vi också behandla människorna runt oss.