Denna rapport redogör för en webbapplikation med ett användargränssnitt som visar Preems volymdifferenser. Syftet med arbetet var främst utveckla en enklare metod för att spåra oförklarliga differenser i Preems lagerkontroll. Rapporten tar även upp grundläggande metoder för att anpassa webbapplikationer för olika företagsmodeller. Det resulterande systemet blev en webbapplikation med ett användargränssnitt för lagerkontroll, där man enkelt kan navigera. Webbapplikationen reagerar på varningar och genererar automatiskt anpassade tabeller/grafer. / This report describes a web application with a user interface that displays Preem volume differences. The main purpose of this work was to develop an easier method for tracking unexplained differences in Preem’s inventory control. The report also discusses basic approaches for adapting web application for different business models.   The resulting system is a web application with a user interface for inventory control, where you can easily navigate. The web application also responds to warnings and automatically generates adaptive tables/graphs.

Svenskt: Bakgrund: Under 2018 utfördes 448 njurtransplantationer i Sverige, varav 144var från levande donatorer. Njurdonation från en levande donator ärförstahandsvalet eftersom det har visat sig medföra högre transplantatöverlevnadjämfört med en avliden donator. En njurtransplantation räddar liv och det är denmedicinska och psykosociala utredningen som avgör om en person är lämplig förnjurdonation. En person som donerar en njure och genomgår en nefrektomi ärsedan tidigare frisk vilket skiljer sig från andra patienter i vården som blir inlagdapå grund av sjukdom.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva njurdonatorers upplevelser avutredningsprocessen och deras beslut om donation till anhörig.Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats användes. Studier söktes idatabaserna CINAHL, PsycINFO och PubMed och analyserades genom en latentinnehållsanalys.Resultat: Resultatet baseras på 10 vetenskapliga studier. Fyra huvudtemanidentifierades varav två berör beslutsfattandet: motiverande och hämmande sombeskriver vad donatorer upplevde låg till grund för att donera. De två andra berörutredningsprocessen: tillit till vården och påfrestningar som beskriver donatorersupplevelser av vårdens organisationsförmåga, vårdpersonalens bemötande ochytterligare psykiska belastningar.Konklusion: Det är en komplex process att besluta om donation. Donatornbehöver stöttning av familj och närstående men också av vårdpersonal genom brabemötande samt att donatorn blir försedd med rätt och relevant information för attfatta ett eget beslut. Slutligen, kan det vidare diskuteras varför kvinnor i störreutsträckning än män är benägna att donera en njure.Nyckelord: Anhörig, beslutsfattande, levande donator, njurtransplantation,utredningsprocess. / English: Background: In 2018, 448 kidney transplantations were made in Sweden, 144 ofwhich were from living donors. Kidney donations from a living donor is the firstchoice since it has proved to bring higher transplant survival compared todeceased donors. A kidney transplantation saves lives and it is the medical andpsychosocial examination that determines whether a person is suitable for akidney donation. A person who donates a kidney, and undergoes a nephrectomy,is a healthy person opposite to other people in the health care who stay at thehospital due to illness.Aim: The aim of this qualitative literature review was to describe kidney donors’experiences of the pre-transplant period and their decision about donation to arelative.Method: A qualitative literature review was conducted. Studies were searched inthe databases CINAHL, PsycINFO and PubMed and analyzed with a contentanalysis.Findings: The findings were based on ten scientific studies. Four main themeswere identified and two of them concern the decision-making process:motivational and inhibiting, which describe how donors experienced their reasonsfor donating. The two other themes concern the pre-transplant period: trust to thehealth care system and tension, which describe the donors’ experiences of thehealth care’s abilities to organize the care system, the health care personnel’streatment of the donors and other demanding psychological factors.Conclusion: The decision-making process is complex and is based on takingmultiple factors in consideration. Support from family, relatives and health carepersonnel is important and the donors receiving essential and correct informationto be able to make their own decisions. Finally, it could be discussed why womenare more likely to donate a kidney, than men.Key words: Decision-making process, family donor, living donor, kidneytransplantation, pre-transplant period.

I dag befinner sig biståndshandläggare inför nya utmaningar på grund av coronapandemin. Det som tidigare har varit självklara strategier för att tillförsäkra klienters delaktighet är i dagens samhälle en riskbedömning i sig. Trots äldres utanförskap i användningen av digitala verktyg har alternativa mötesformer fått större betydelse i samhället. Det finns dock en oro samt rädsla över vilka konsekvenser coronapandemins restriktioner kan medföra. Syftet med studien var att utifrån ett professionsperspektiv söka förståelse för hur äldre klienters delaktighet i utredningsprocessen kan tillförsäkras under tider då fysiska möten bör undvikas. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer. Sex intervjuer med biståndshandläggare genomfördes via Skype samt teams, och det empiriska materialet analyserades med hjälp av tematisk analys. Resultatet i studien visade att biståndshandläggares strategier för att tillförsäkra delaktighet har begränsats i och med restriktioner. Avgörande för äldres delaktighet i utredningsprocessen beror dels på hur kommunerna har tolkat restriktionerna i sina riktlinjer, vilket handlingsutrymme biståndshandläggare har samt vilket synsätt dehar på delaktighet. Delaktighet påverkas även av hur biståndshandläggare valt att strukturera sitt möte samt av individers egna förutsättningar. Att använda alternativa mötesformer var både en förutsättning samt begräsning för äldres delaktighet. Socialarbetare behöver därför utveckla sin kompetens i vilka situationer alternativa mötesformer kan vara till fördel, samt utveckla nya metoder för att möjliggöra äldres delaktighet i utredningsprocessen. Med hjälp av sitt handlingsutrymme kan socialarbetare lära sig att anpassa sitt arbetssätt utifrån individers behov i olika kontexter.

Migrationsverket har det övergripande ansvaret över samtliga som söker asyl och att ta beslut kring vem som får uppehållstillstånd och inte. Denna studie har till syfte att undersöka utredningsprocessen för ensamkommande flyktingbarn ur Migrationsverkets personals perspektiv samt hur de tillämpar ett barnperspektiv i deras arbete och säkerställer ett rättssäkert arbetssätt. Som metod för detta har författarna valt att genomföra fem kvalitativa intervjuer med handläggare och beslutsfattare på Migrationsverket. Studien grundar sig främst på två teoretiska begrepp, barnperspektiv samt rättssäkerhet, för att kunna fördjupa sig i hur Migrationsverket arbetar. Studiens slutsats visar att den som söker asyl har till uppgift att göra sin identitet sannolik och en viktig del är det utredningssamtal som genomförs och som ligger till grund för utredningen. Studien visar även att Migrationsverkets personal har ett enhetligt arbetssätt kring rättssäkerhet och samtliga beslut som de tar är grundade i lagtexter. Arbetet med barnperspektivet handlar enligt Migrationsverkets personal att ha ett individanpassat arbetssätt genom att ta hänsyn till sökandes ålder, bakgrund och mognad. / The Swedish Migration Agency carry out the decision of who is going to get a residence permit. This study has the purpose to examine how the Migration Agency investigation procedure is, furthermore how they take in account for a child's perspective and legal certainty. Method for this has been qualitative interviews with administration officers and decision makers at the Migration Agency. This study lays its ground mainly on two constructs: Childs perspective and legal certainty for the purpose to immerse in the Migration Agency work. This study concludes that the one who seeks asylum has to make its identity probable and an important part of this is the interview of the unaccompanied child by case workers at the Migration Agency. This study also concludes that the case workers at the Migration Agency have a mutual view of the rule of law and that all actions are grounded in words of the act. To work with a child perspective is according to the Migration Agency to use an individual approach to all unaccompanied children and this is made by considering the applicant age, gender, background and maturity.

Socialtjänsten har ett ansvar för att barn ska växa upp under trygga och goda förhållanden och en skyldighet att erbjuda det hjälp och stöd som familjer och barn behöver. Syftet med vår litteraturstudie är att belysa både barns och socialsekreterares perspektiv av en utredningsprocess då barnen har varit aktuella hos socialtjänsten för misstanke om våld i hemmet. Genom att integrera två separata perspektiv syftar vi att uppnå en belysande del i arbetet med upptäckten av våldsutsatta barn samt hur arbetet kan vidareutvecklas och förbättras. I empirin framkommer flera gemensamma teman som barnen betonade var av stor vikt; processen innan avslöjandet, relation, maktlöshet och deltagande. Socialsekreterarna belyste ur sitt perspektiv komplexiteten kopplat till organisatoriska aspekter och överväganden, samt maktförhållande och rättigheter. Vidare har vi applicerat barnkonventionen samt en operationalisering av begreppet barnets bästa vid analysen, där vi ser att delaktighet, individuella bedömningar av barnet samt kompetens i bemötandet gentemot barn är av särskild vikt. Trots att principen om barnets bästa är lagstadgad i socialtjänstlagen samt i barnkonventionen framkommer en problematik kring hur principen ska tolkas och implementeras i det praktiska arbetet med barn. Barnen upplever till stor del ett bristande bemötande av socialsekreterarna, där de inte ges möjlighet till delaktighet. Ur socialsekreterarnas perspektiv framkommer en komplexitet kring att sammanföra de organisatoriska aspekterna med en individuell bedömning av barnen. Socialsekreterarna önskar en vidare kunskap inom området och vi kan se att barnen besitter mycket kunskap att ta hänsyn till, vilket visar på vikten av integreringen av de två olika perspektiven.

Det har under en lång tidsperiod ställts ökade krav på Polisens brottsutredande förmåga, att bli effektivare och utreda fler brott samt att se till att fler brottsoffer får upprättelse. Denna studie tar avstamp i styrning av utredningsverksamheten för att sträva mot gemensamma mål där ledarskap och tanken med good enough bidrar till en prioritering av brottsutredningar för ett högre genomflöde av utredningsåtgärder. Vidare görs en genomlysning av samverkansprocess och den möjlighet som finns att genom ett ökat socialt kapital skapa förtroende och tillit inom organisationen. Studien är genomförd genom intervjuer av polisiära utredningschefer samt en åklagarrepresentant och genom deltagande observation. Studien talar för att samverkan bidrar till att skapa kort- och långsiktiga effekter i form av en ökad förståelse inom organisationen, vilket gör att det inte ifrågasätts om en utredningsgrupp behöver hjälp. Samverkan bidrar även till en ökad kunskap och en höjd kompetens i organisationen genom att fler utredare får arbeta med utredningar de i vanliga fall inte utreder. En negativ effekt är dock att de mindre grova brotten kan få ligga lite för länge outredda med anledning av att fler resurser krävs för den grova brottsligheten. Det framgår även att åklagares bedömningar i brottsutredningar påverkar, och skapar en osäkerhet för, polisiära utredningschefers agerande vad gäller antal utredningsåtgärder som krävs för att nå good enough i olika ärenden. Den samverkan som har skapats bland utredningscheferna kommer troligen att ha en effekt på utredningsverksamheten som helhet framöver när samhällssituationen med de grova kriminella nätverken har förbättrats.

Domestic violence is classified as a widespread and a serious problem in society. The aim of the study was to look into possible challenges and factors of success experienced by employees within the Police Authority and the importance of victim participation in the investigation process of cases related to domestic violence in several police areas. Semi-structured interviews were conducted with six different investigators at the investigation section focused on domestic violence at the Police Authority. The material was analyzed through a qualitative content analysis and linked to previous research as well as the theory of normalization of violence. The result showed challenges such as a lack of resources, where more investigators, child interrogators, IT forensics and administrative staff are desired to be able to meet the high workload. Further identified challenges are linked to confidentiality between authorities and other actors. The victim's participation in the investigation process is considered to be decisive unless other evidence is available in order to conduct an effective investigation and obtain a conviction in the case. / Våld i nära relationer klassas som ett omfattande och allvarligt samhällsproblem. Syftet med studien var att undersöka eventuella utmaningar och framgångsfaktorer som upplevdes av anställda inom Polismyndigheten samt vilken betydelse offrens medverkan har i utredningsprocessen av ärenden gällande våld i nära relationer i flera polisområden. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex olika utredare på utredningssektionen BINR (brott i nära relation) hos Polismyndigheten. Materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys och kopplades till tidigare forskning samt teorin om normaliseringsprocessen. Resultatet visade på utmaningar i form av främst resursbrist, där fler utredare, barnförhörsledare samt specialkompetenser såsom IT-forensiker och administrativ personal önskades för att kunna möta den höga arbetsbelastningen. Vidare identifierades utmaningar kopplat till sekretess mellan myndigheter och andra aktörer. Offrets medverkan i utredningsprocessen ansågs vara avgörande om inte annan stödbevisning fanns, för att kunna bedriva en effektiv utredning och få en fällande dom i ärendet.

Skolans styrdokument påtalar vikten av att vårdnadshavare görs delaktiga i den utredningsprocess som ska bedöma om deras barn ska mottagas i anpassad grundskola.  Forskning visar dock att vårdnadshavare inte alltid inkluderas i processen, utan känner sig maktlösa, frustrerade och exkluderade. Syftet med denna studie är att bidra till ökad kunskap om vårdnadshavares upplevelser av delaktighet kring utredningsprocessen till mottagande i anpassad grundskola för sitt barn. Studiens två frågeställningar fokuserar på hur vårdnadshavare upplever delaktighet i processen både som helhet och de olika delarna, samt vilka faktorer som påverkar vårdnadshavares upplevelser av delaktighet. Studien är en kvalitativ intervjustudie där tio semistrukturerade intervjuer med vårdnadshavare har genomförts, med en fenomenologisk utgångspunkt. Vid analysen har Giorgis modell använts, för att tolka, urskilja och tematisera svaren. Resultatet visar att 60 % av vårdnadshavarna har upplevt delaktighet i processen som helhet, och kring de olika delarna har graden av delaktighet varierat. De påverkansfaktorer som identifierats är förförståelse, maktbalans och beslut, relation, kommunikation, bemötande och samsyn. Slutsatsen är att vårdnadshavares delaktighet inte är självklar, och att det finns mycket kvar att utveckla. En ökad förståelse för vårdnadshavares perspektiv skulle kunna leda till ökad delaktighet och bättre samverkan, något som skulle främja barnets skolgång. / The school´s governing documents points out the importance of guardians being involved in their child´s admission to an adapted primary school. Research shows that guardians are not always included in the process, but feel powerless and exkluded. The purpose of this study is to contribute to increased knowledge about guardian´s experience of participation in the investigation process for their childs´ reception in an adapted primary school. The study´s two questions focus on how guardians experience participation in the process both as a whole and the various parts, as well as which factors influence guardians´ experiences of participation. The study is a qualitative interview study where ten semi-structured interviews with guardians have been conducted, with a phenomenological starting point. In the analysis, Giorgi´s model has been used to interpret, distinguish and thematize the answers. The result show that 60 % of the guardians have experienced participation in the progress as a whole, and different degrees and types of participation have been experienced around the different parts. The influence factors identified are pre-understanding, balance of power and decisions, relationship, communication, treatment and consensus. The conclusion is that guardians´participation is not self-evident, and that there is still much to develop. An increased understanding of the guardian´s perspective could lead to better collaboration, something that promotes the child´s schooling.