<p>Det är viktigt för företag att kontinuerligt arbeta med att förbättra arbetsmiljön och minska antalet arbetsolyckor. En ökning av antalet arbetsolyckor under det senaste året har lett till att Holmen önskat undersöka faktorer som påverkar individens beteende i säkerhetsarbetet. Detta fångade vårt intresse varför det blev syftet med vår uppsats. Med hjälp av intervjuer av individer och grupper vid två av Holmens bruk har vi kommit fram till att betoningen på säkerhet inte är tillräcklig. Kommunikationen gällande vikten av säkerhet skulle kunna förbättras och ledningen men i synnerhet arbetsledarna skulle kunna ta en tydligare ledarroll. Vi har noterat att det finns normer och starka band inom gruppen vilka kan påverka individernas beteende på ett sätt det inte borde. De anställdas attityder gällande säkerhet likaså deras vanor samt förmåga att överväga konsekvenserna av ett beteende påverkar individernas beteende på ett ibland felaktigt sätt.  </p><p>Ovanstående kan sammanfattas till att ledarskapet, gruppen, attityden, vanan och förmågan att analysera konsekvenserna är faktorer av stor betydelse för individens beteende i säkerhetsarbetet. I grunden har dock ledarskapet störst betydelse och det är främst denna faktor Holmen måste fokusera på för att skapa en förändring. </p>

<p>Det blir i dagens företag allt viktigare att få anställda att agera i likhet med företaget, att</p><p>få anställdas mål att sammanfalla med verksamhetens. Det finns många sätt att gå tillväga</p><p>för att åstadkomma detta. De styrningsstrategier som behandlas i denna uppsats är</p><p>ämnade just för detta ändamål och innefattar: belöningar, utbildning, kommunikation och</p><p>kontroll. Ett företag som arbetar aktivt med dessa strategier är The Nuance Groupe,</p><p>belägna på fem kontinenter världen över. Syftet med den här uppsatsen är att beskriva hur</p><p>TNG arbetar för att styra sin personal utifrån fyra styrningsstrategier nämligen:</p><p>belöningar, utbildning, kommunikation samt kontroll. Resultatet av studien är att hela</p><p>TNGs arbetssätt bygger på dessa strategier men att praktiken avviker till viss del från</p><p>teorin. Vi har noterat att företaget både är hårt styrt samtidigt som TNGs strävan är att</p><p>leda personalen på ett handledande sätt.</p>

Det är viktigt för företag att kontinuerligt arbeta med att förbättra arbetsmiljön och minska antalet arbetsolyckor. En ökning av antalet arbetsolyckor under det senaste året har lett till att Holmen önskat undersöka faktorer som påverkar individens beteende i säkerhetsarbetet. Detta fångade vårt intresse varför det blev syftet med vår uppsats. Med hjälp av intervjuer av individer och grupper vid två av Holmens bruk har vi kommit fram till att betoningen på säkerhet inte är tillräcklig. Kommunikationen gällande vikten av säkerhet skulle kunna förbättras och ledningen men i synnerhet arbetsledarna skulle kunna ta en tydligare ledarroll. Vi har noterat att det finns normer och starka band inom gruppen vilka kan påverka individernas beteende på ett sätt det inte borde. De anställdas attityder gällande säkerhet likaså deras vanor samt förmåga att överväga konsekvenserna av ett beteende påverkar individernas beteende på ett ibland felaktigt sätt.   Ovanstående kan sammanfattas till att ledarskapet, gruppen, attityden, vanan och förmågan att analysera konsekvenserna är faktorer av stor betydelse för individens beteende i säkerhetsarbetet. I grunden har dock ledarskapet störst betydelse och det är främst denna faktor Holmen måste fokusera på för att skapa en förändring.

Det blir i dagens företag allt viktigare att få anställda att agera i likhet med företaget, att få anställdas mål att sammanfalla med verksamhetens. Det finns många sätt att gå tillväga för att åstadkomma detta. De styrningsstrategier som behandlas i denna uppsats är ämnade just för detta ändamål och innefattar: belöningar, utbildning, kommunikation och kontroll. Ett företag som arbetar aktivt med dessa strategier är The Nuance Groupe, belägna på fem kontinenter världen över. Syftet med den här uppsatsen är att beskriva hur TNG arbetar för att styra sin personal utifrån fyra styrningsstrategier nämligen: belöningar, utbildning, kommunikation samt kontroll. Resultatet av studien är att hela TNGs arbetssätt bygger på dessa strategier men att praktiken avviker till viss del från teorin. Vi har noterat att företaget både är hårt styrt samtidigt som TNGs strävan är att leda personalen på ett handledande sätt.

Uppsatsen syftar till att undersöka och diskutera vad som är viktigt för motivationen hos anställda i två olika organisationsformer (privata och ideella) och jämföra om det finns någon skillnad mellan dem. I studien introduceras två teoretiska spår, där det första identifierar vilka olika organisationsegenskaper som karaktäriserar respektive organisationsform. Det andra beskriver motivationsteorier från bland annat Abraham Maslow (1943 och 1954) och Frederick Irving Herzberg (Jacobsen, 1998). Data samlades in genom en enkät som bestod av 14 påståenden om individuell motivation i organisationen. Enkäten besvarades av totalt 91 personer. Efter enkätundersökningen kunde slutsatsen dras att motiverande egenskaper främst fanns bland organisationens människor, mål samt relationer mellan människor. De svarande betonade vikten av att få ta eget ansvar, möjlighet till att få tillfredsställelse genom att göra ett bra arbete, att ha varierande arbetsuppgifter samt möjlighet till personlig utveckling. Vidare gick det att identifiera att anställda från ideella och privata organisationer tycker tämligen lika. Det gick inte att se några större skillnader när medelvärden för varje fråga jämfördes mellan de två organisationsformerna. En statistisk skillnad mellan organisationsformerna kunde dock påvisas inom fem av 14 påståenden om vad som var viktigt för motivationen. Ideellt anställda ansåg att organisationens mål, policy och egna prestationer var viktigare för motivationen. Privat anställda tyckte att lön, status och att organisationen ej inverkade på privatlivet var viktigare för motivationen.

The Swedish government recognised the state of Palestine, it was soon after the Social democrats won the election 2014. Many thought that a similar decision would be made about West Sahara but the proposal got declined. The two cases are therefore interesting because of the similarities with a troubled situation but also because the decisions were made only one year apart and during the same government. The aim of this essay is to analyse what the motives were behind these two decisions and afterwards compare the two cases. This essay will also end with a discussion about the motives and why the government acted the way they did.          The tool for the study is debates and interpellations with statements made by people from the parties in the government. The statements will be analysed and categorised based on the theory by Graham Allison and his two models, the rational choice and organizational behaviour.          The study shows that the reason behind the decision to recognise Palestine was to favour a solution in the troubled area by working for a two-state solution. The government think that the decision will be one step closer to peace between Israel and Palestine. The motive behind the decision not to recognise West Sahara was according to the government because the country lack a highly effective outer defence and the recognition will therefore be delayed until the country is more independent and secure.

The Swedish government recognised the state of Palestine, it was soon after the Social democrats won the election 2014. Many thought that a similar decision would be made about West Sahara but the proposal got declined. The two cases are therefore interesting because of the similarities with a troubled situation but also because the decisions were made only one year apart and during the same government. The aim of this essay is to analyse what the motives were behind these two decisions and afterwards compare the two cases. This essay will also end with a discussion about the motives and why the government acted the way they did.          The tool for the study is debates and interpellations with statements made by people from the parties in the government. The statements will be analysed and categorised based on the theory by Graham Allison and his two models, the rational choice and organizational behaviour.          The study shows that the reason behind the decision to recognise Palestine was to favour a solution in the troubled area by working for a two-state solution. The government think that the decision will be one step closer to peace between Israel and Palestine. The motive behind the decision not to recognise West Sahara was according to the government because the country lack a highly effective outer defence and the recognition will therefore be delayed until the country is more independent and secure.

Organisationsförändringar är vanliga fenomen inom dagens organisationer och förändringarna skapar ofta stort engagemang hos medarbetare, inte sällan leder organisationsförändringar till motstånd. Forskningen som finns idag domineras av synen på individen samt chefernas roll och möjlighet till att påverka motståndet och behandlar således inte de anställdas motstånd som ett relationellt fenomen. Det som i mindre utsträckning når ut är motstånd ur ett medarbetarperspektiv, hur motstånd manifesteras under en omorganisering. Syftet med denna studie är således att undersöka hur motstånd manifesteras vid en organisationsförändring. Vi har valt att studera medarbetarnas motstånd vid en organisationsförändring som genomdrevs vid ett svenskt lärosäte med start 2012. Organisationen genomgick en förändring där medarbetarna gick från att övervägande ha enskilda cellkontor till en öppen aktivitetsbaserad arbetsplatslösning. Empirin samlades in genom kvalitativa intervjuer med 13 medarbetare anställda vid tiden för omorganiseringen. Därefter har empirin analyserats utifrån två teoretiska ramverk, Organisationsbeteende- och Arbetssociologiskt perspektiv. Resultatet av analysen visar att båda perspektiven är nödvändiga för att förstå hur motstånd manifesteras. Således är ett resultat av denna studie att det behövs ytterligare forskning för att fylla luckan inom den existerande motståndsforskningen. Slutligen kan studien tillsammans med annan motstånds- och ledarskapsforskning bidra till ökad kunskap om hur medarbetares engagemang kan nyttiggöras vid förändringsarbete.

Det har under en lång tidsperiod ställts ökade krav på Polisens brottsutredande förmåga, att bli effektivare och utreda fler brott samt att se till att fler brottsoffer får upprättelse. Denna studie tar avstamp i styrning av utredningsverksamheten för att sträva mot gemensamma mål där ledarskap och tanken med good enough bidrar till en prioritering av brottsutredningar för ett högre genomflöde av utredningsåtgärder. Vidare görs en genomlysning av samverkansprocess och den möjlighet som finns att genom ett ökat socialt kapital skapa förtroende och tillit inom organisationen. Studien är genomförd genom intervjuer av polisiära utredningschefer samt en åklagarrepresentant och genom deltagande observation. Studien talar för att samverkan bidrar till att skapa kort- och långsiktiga effekter i form av en ökad förståelse inom organisationen, vilket gör att det inte ifrågasätts om en utredningsgrupp behöver hjälp. Samverkan bidrar även till en ökad kunskap och en höjd kompetens i organisationen genom att fler utredare får arbeta med utredningar de i vanliga fall inte utreder. En negativ effekt är dock att de mindre grova brotten kan få ligga lite för länge outredda med anledning av att fler resurser krävs för den grova brottsligheten. Det framgår även att åklagares bedömningar i brottsutredningar påverkar, och skapar en osäkerhet för, polisiära utredningschefers agerande vad gäller antal utredningsåtgärder som krävs för att nå good enough i olika ärenden. Den samverkan som har skapats bland utredningscheferna kommer troligen att ha en effekt på utredningsverksamheten som helhet framöver när samhällssituationen med de grova kriminella nätverken har förbättrats.