No description available.

No description available.

Diss. Lund : Lunds universitet, 2007.

Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2010.

I den moderna tid vi lever i nu är globaliseringsprocessen är essentiell del av ett samhälles utveckling. Det västerländska samhället har genomgått en modernisering vilket har förändrat många positioner både på den nationella och internationella arenan. Men biståndspolitikens främsta uppdrag har förblivit det samma, att hjälpa människor i nöd. Syftet med denna uppsats är att analysera hur globaliseringen har påverkat den svenska biståndsinstitutionen Sidas prioritering rörande biståndsinsatser. En relevant frågeställning är då har globaliseringen påverkat Sidas prioritering inom bilateralt bistånd. För att kunna besvara denna frågeställning så använder uppsatsen Sidas årsredovisningar för åren 2001, 2011 och 2019 som datamaterial. Anthony Giddens teori om senmodernitet och Immanuel Wallersteins världssystemsteori används för att definiera begreppet globalisering och dess innebörd.  Uppsatsen applicerar analysmetoden kvalitativ innehållsanalys som belyser ett genomgående ämne i uppsatsens datamaterial. Detta utmärkande tema i datamaterialet är utvecklingen av Sidas prioritering inom ekonomiska mål. Uppsatsens resultat redogör att globaliseringen har medfört en förändring hos Sida där inkluderandet av privata aktörer har blivit en standard process. Globaliseringen har även medfört en effektivisering hos Sida både som organisation, samt dess insatser då man har minskat antalet internationella biståndsinsatser som är aktiva.

The Swedish government recognised the state of Palestine, it was soon after the Social democrats won the election 2014. Many thought that a similar decision would be made about West Sahara but the proposal got declined. The two cases are therefore interesting because of the similarities with a troubled situation but also because the decisions were made only one year apart and during the same government. The aim of this essay is to analyse what the motives were behind these two decisions and afterwards compare the two cases. This essay will also end with a discussion about the motives and why the government acted the way they did.          The tool for the study is debates and interpellations with statements made by people from the parties in the government. The statements will be analysed and categorised based on the theory by Graham Allison and his two models, the rational choice and organizational behaviour.          The study shows that the reason behind the decision to recognise Palestine was to favour a solution in the troubled area by working for a two-state solution. The government think that the decision will be one step closer to peace between Israel and Palestine. The motive behind the decision not to recognise West Sahara was according to the government because the country lack a highly effective outer defence and the recognition will therefore be delayed until the country is more independent and secure.

The Swedish government recognised the state of Palestine, it was soon after the Social democrats won the election 2014. Many thought that a similar decision would be made about West Sahara but the proposal got declined. The two cases are therefore interesting because of the similarities with a troubled situation but also because the decisions were made only one year apart and during the same government. The aim of this essay is to analyse what the motives were behind these two decisions and afterwards compare the two cases. This essay will also end with a discussion about the motives and why the government acted the way they did.          The tool for the study is debates and interpellations with statements made by people from the parties in the government. The statements will be analysed and categorised based on the theory by Graham Allison and his two models, the rational choice and organizational behaviour.          The study shows that the reason behind the decision to recognise Palestine was to favour a solution in the troubled area by working for a two-state solution. The government think that the decision will be one step closer to peace between Israel and Palestine. The motive behind the decision not to recognise West Sahara was according to the government because the country lack a highly effective outer defence and the recognition will therefore be delayed until the country is more independent and secure.

<p>Syftet med detta arbete har varit att undersöka huruvida informationsteknik skapar möjligheter för tredje världen att utvecklas eller om IT i stället ökar klyftan mellan industriländer och utvecklande länder. Centralt i min diskussion har varit frågorna om globalisering och IT kan bidraga till en ny politisk ordning som grundas på dialog och samtycke i stället för våld och makt samt om globalisering och IT kan bidraga till en mer rättvis värld. Teoretisk utgångspunkt har varit Andrew Linklaters teori om "the triple transformation of political community". Tanken bakom den tredelade transformation är att skapa ökade sociala relationer som är mer universalistiska till sin natur, mindre ojämlika samt mer känsliga för kulturella skillnader. I mitt arbete påvisar jag tendenser till att informationstekniken kan bidraga till ökad universalism samt till ökad känslighet för kulturella skillnader. En av orsakerna till detta är att IT och framför allt Internet är ett medium där dialog och kommunikation står i centrum. Dialog och samtycke är en förutsättning för att mänskligheten skall uppnå en mer harmonisk och rättvis postwestfalisk era, enligt Linklater. Däremot tycks informationstekniken inte svara upp mot villkoret att minska de materiella ojämlikheterna. En majoritet av jordens befolkning är i dag fattiga, den materiella ojämlikheten består IT till trots. Bristen på tillgång av infrastruktur för telekommunikation är uppenbar för tredje världens länder.</p>

Det finns ett antal teorier som på ett eller annat sätt försöker förklara och strukturera deinternationella relationerna som idag förekommer mellan stater, och mellan stater och andraorganisationer. Syftet med denna uppsats har varit att analysera eventuella likheter, skillnaderoch motsägelser mellan tre teoriers syn på maktbegreppet inom internationella relationer. Deteorier som har analyserats är Morgenthaus politiska realism, Keohane och Nyesinterdependenta liberalism och Wendts konstruktivism.Slutsatserna från analyserna visar att det finns skillnader mellan teoriernas uppfattning om vadsom konstituerar makt, där den politiska realismen fokuserar på både materiella ochimmateriella faktorer och där konstruktivismen i sin tur menar att maktbasen främst utgörs avsamhällets idéer och den kulturen som råder i samhället. Analysen har även visat att de treteorierna ser det militära maktmedlet som centralt för en stat, när det är handlar omexistentiella frågor som liv och död. Vidare anser samtliga teorier att det internationellasystem som nu råder, gynnar stora och mäktiga stater på bekostnad av små stater. Enanledning till detta är den begränsade verkan som internationell rätt har på mäktiga aktörer.En övergripande sammanfattning från uppsatsen är att det är svårt, och kanske ej ens lönt, attfinna en teori som förklarar makt och dess funktioner inom internationella relationer, som allakommer att acceptera. Men ett brett perspektiv på vad makt kan tänkas vara inominternationella relationer kan kanske underlätta tolkningen, och till viss del även hanteringen,av de konflikter som uppstår. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 03-05

Syftet med detta arbete har varit att undersöka huruvida informationsteknik skapar möjligheter för tredje världen att utvecklas eller om IT i stället ökar klyftan mellan industriländer och utvecklande länder. Centralt i min diskussion har varit frågorna om globalisering och IT kan bidraga till en ny politisk ordning som grundas på dialog och samtycke i stället för våld och makt samt om globalisering och IT kan bidraga till en mer rättvis värld. Teoretisk utgångspunkt har varit Andrew Linklaters teori om "the triple transformation of political community". Tanken bakom den tredelade transformation är att skapa ökade sociala relationer som är mer universalistiska till sin natur, mindre ojämlika samt mer känsliga för kulturella skillnader. I mitt arbete påvisar jag tendenser till att informationstekniken kan bidraga till ökad universalism samt till ökad känslighet för kulturella skillnader. En av orsakerna till detta är att IT och framför allt Internet är ett medium där dialog och kommunikation står i centrum. Dialog och samtycke är en förutsättning för att mänskligheten skall uppnå en mer harmonisk och rättvis postwestfalisk era, enligt Linklater. Däremot tycks informationstekniken inte svara upp mot villkoret att minska de materiella ojämlikheterna. En majoritet av jordens befolkning är i dag fattiga, den materiella ojämlikheten består IT till trots. Bristen på tillgång av infrastruktur för telekommunikation är uppenbar för tredje världens länder.