Syftet med denna uppsats är att undersöka begreppet ‘mjuk makt’. Mjuk makt är en relativt ny term som myntades av statsvetaren Joseph Nye år 1990. Sedan dess har detta nya begrepp förändrat hur vi ser på internationell makt. Genom användandet av attraktion och lockelse använder sig stater av mjuk makt för att få inflytande. Motsatsen till mjuk makt, hård makt, är ett annat verktyg som stater använder för att genom att hota eller framkalla resultat få inflytande. Dessa två verktyg och deras användbarhet har blivit ett ämne för debatt i den nuvarande diskursen inom internationell politik. Begreppet mjuk makt utvecklas konstant och formas av experter och politiker världen runt som har omfamnat termen. Mjuk makt har sina svagheter; den är svår att mäta och analysera, det är även svårt för en stat att använda mjuk makt aktivt. Men det har blivit ett livsnödvändigt verktyg under detta århundrade för att maximera effektiviteten för en stats utrikespolitik.   Det empiriska materialet i denna uppsats grundas mest på svensk mjuk makt, men det inkluderar även diverse stormakter och deras mjuka makt. Genom att använda kvalitativ textanalys har jag försökt urskilja vad som är relativt för min uppsats och vad som är de viktigaste sakerna att inkludera. / The purpose of this essay is to examine the concept of ‘soft power’. Soft power is a relatively new term that was coined by the political scientist Joseph Nye in the year 1990. Since then this new term has changed how we today perceive international power. Using attraction and appeal actors use soft power to try to gain influence. The opposite of soft power, hard power, is another tool that states use to gain influence by trying to induce or threaten. These two tools and their usefulness for a state have become a topic of debate in the current international politics discourse. The concept of soft power is constantly evolving and it is being shaped by experts and politicians around the world who embrace the term. Soft power does have its weaknesses; it is hard to measure and analyze, and it is also hard for a state to use soft power actively. But it has become a tool that is vital for states in the 21st century to maximize the effectiveness of one’s foreign policy. The empirical material in this essay is partially based on Swedish soft power, but also includes various greater powers and their soft power. Using qualitative content analysis I have tried to discern what is relative to the essay and what are the most vital things to include.

Media har en väldigt betydande roll i hur vi uppfattar det som sker runt om i världen. Uppfattningen vi får utifrån en händelse beror till stor del av hur media rapporterar kring den händelsen. Ryssland anses vara ett land som idag kan väcka en del känslor i olika sammanhang, allt från utrikespolitik till idrottsvärlden. I början av 2014 skrevs det mycket om Ryssland i samband med Ukraina konflikten. En konflikt som FN och västvärlden fördömt Ryssland för. Studien syftar till att förstå hur rysktalande och svenska medborgare upplever medierapporteringen kring Ryssland. Målet har varit att ta reda på om media kan ha påverkat människors uppfattning om Ryssland beroende på hur rapporteringen sett ut men även hur relationen mellan Sverige och Ryssland upplevts. Den metod som valdes för studien var kvalitativ intervju där intervjupersonerna var både rysktalande samt svenska medborgare. Resultatet har visat att samtliga respondenter upplevt att medierapporteringen kring Ryssland har varit negativ. Anledningarna till att rapporteringen upplevts negativ har varit olika både bland rysktalande och svenska medborgare. Samtliga respondenter menar även att nyhetsrapporteringen i media kan påverka ens uppfattning om Ryssland på så sätt att läsaren antingen inte är insatt i ämnet eller inte kritiskt granskat informationen som tagits del av och bildat sin uppfattning utifrån det media valt att framhäva. Vidare menar respondenterna att media med all rätt kan ifrågasätta den ryska politiken men menar samtidigt att det inte rättvist att svartmåla Ryssland. Den dåliga relationen mellan Sverige och Ryssland beror säkerligen på staternas olika ideologier, värderingar och intressen som varit en stor påverkan för hur relationen ser ut men även en förklaring till varför medierapporteringen ser ut som den gör. / The media has a significant impact on how we perceive the things that occur around the globe. The perception we receive about a specific incident has a lot to do with the way media reports about that significant incident. Russia is a nation that stirs up emotions in different contexts, it can be anything between politics and sports. In the beginning of 2014, there were a lot of reports about Russia concerning the Crimea crisis and the Ukrainian conflict which ended up with the west and USA condemning Russia. The purpose of this study is to give an insight on how the Russian speaking community and Swedish citizens experience the way the media reports on Russia. The goal is to figure out whether the media has an impact on people’s opinions because of the reports and because of the unstable relations between Sweden and Russia. The method that was used was a qualitative interview with Russian speaking Swedish citizens. The results has shown that all respondents agreed that the media reporting about russia has been negative. The Russian speaking community and the Swedish citizens have different reasons behind those feelings. All the respondents have also indicated that the news reporting in the media can affect a persons perception about russia, especially individuals who hasn’t done their own research because they will form their own opinion from the medias reporting.The respondents feel like the media has a right to question the politics in Russia but it’s not fair to put Russia in a bad light because of that. The bad relations between Russia and Sweden exists because of the different ideologies, values and interests of the two nations, which has had a huge impact on the relationship and it’s also an explanation to why the media reports on russia they way it does.