Syftet med denna studie är att studera pedagogers styrningsstrategier i förhållande till barns lek. Vår ambition med studien var att problematisera de styrningsstrategier som framkom i en förskolas praktik. Forskningsfrågorna som låg till grund för studien var: Vilka styrningsstrategier i relation till barns lek är framträdande i en förskolas praktik? Hur kan pedagogers styrningsstrategier problematiseras utifrån barns lek? För att uppnå syftet och besvara forskningsfrågorna valde vi att göra ett strategiskt urval gällande studiens omfattning och antal deltagande. Undersökningen genomfördes på en förskola vid flera tillfällen genom videodokumentation. Det insamlade materialet analyserades och delades in i teman utifrån pedagogernas styrningsstrategier. Teorigenomgången som var till underlag för analysen belyser Michel Foucaults teorier om Governmentality som i stora drag innefattar alla maktprocesser i exempelvis skolan. I resultatet framkom det i de olika sekvenserna att det förekom styrningsstrategier i förskolans praktik på olika sätt. Huvudresultatet av vår studie var att pedagogernas styrningsstrategier verkade både explicit/ implicit, medvetet/ omedvetet och motiverat/ omotiverat. Eftersom det från pedagogernas håll många gånger är ofrånkomligt att påverka barnen och därmed styra deras handlingar i leken, så kom vi även fram till att styrningsstrategierna kan ses som en form av mild maktutövning, eftersom styrningen i det dokumenterade resultatet sker via subtila metoder, såsom blickar, närvaro etcetera. Oavsett i vilken riktning pedagogers handlande styr barns lek är styrningsstrategierna viktiga att få syn på, uppmärksamma och problematisera eftersom de påverkar barns lek och därmed deras utveckling. De situationer vi uppmärksammat och analyserat kan fungera som inspiration för andra pedagoger som vill arbeta självreflekterande och anta ett medvetet förhållningssätt.

<p>Det blir i dagens företag allt viktigare att få anställda att agera i likhet med företaget, att</p><p>få anställdas mål att sammanfalla med verksamhetens. Det finns många sätt att gå tillväga</p><p>för att åstadkomma detta. De styrningsstrategier som behandlas i denna uppsats är</p><p>ämnade just för detta ändamål och innefattar: belöningar, utbildning, kommunikation och</p><p>kontroll. Ett företag som arbetar aktivt med dessa strategier är The Nuance Groupe,</p><p>belägna på fem kontinenter världen över. Syftet med den här uppsatsen är att beskriva hur</p><p>TNG arbetar för att styra sin personal utifrån fyra styrningsstrategier nämligen:</p><p>belöningar, utbildning, kommunikation samt kontroll. Resultatet av studien är att hela</p><p>TNGs arbetssätt bygger på dessa strategier men att praktiken avviker till viss del från</p><p>teorin. Vi har noterat att företaget både är hårt styrt samtidigt som TNGs strävan är att</p><p>leda personalen på ett handledande sätt.</p>

Det blir i dagens företag allt viktigare att få anställda att agera i likhet med företaget, att få anställdas mål att sammanfalla med verksamhetens. Det finns många sätt att gå tillväga för att åstadkomma detta. De styrningsstrategier som behandlas i denna uppsats är ämnade just för detta ändamål och innefattar: belöningar, utbildning, kommunikation och kontroll. Ett företag som arbetar aktivt med dessa strategier är The Nuance Groupe, belägna på fem kontinenter världen över. Syftet med den här uppsatsen är att beskriva hur TNG arbetar för att styra sin personal utifrån fyra styrningsstrategier nämligen: belöningar, utbildning, kommunikation samt kontroll. Resultatet av studien är att hela TNGs arbetssätt bygger på dessa strategier men att praktiken avviker till viss del från teorin. Vi har noterat att företaget både är hårt styrt samtidigt som TNGs strävan är att leda personalen på ett handledande sätt.

Syftet med denna studie är att synliggöra vilka eventuella styrningsstrategier som kan förekomma i pedagogers förhållningssätt i barns fria lek i inomhus- och utomhusmiljön samt synliggöra eventuella skillnader av styrning i dessa miljöer. Forskningsfrågorna som låg till grund för studien var: ● Vilka styrningsstrategier i den fria leken synliggörs via pedagogernas förhållningssätt i inomhusmiljön och utomhusmiljön? ● Vilka skillnader synliggörs via pedagogernas förhållningssätt i inomhusmiljön och utomhusmiljön? De strategiska urval som gjorts för att uppnå syftet och besvara forskningsfrågorna är val gällande vilka som skulle ingå i studien och hur materialet skulle kunna skapas. Undersökningen genomfördes på två förskolor under två dagar mellan 9.00- 15.00 genom observation. Det skapade materialet bearbetades och analyserades samt delades in i kategorier med stöd från tidigare forskning. De teoretiska utgångspunkter som använts i denna studie var till underlag för analysen. Michel Foucaults teori om makt genomsyrar denna studie och vidare belyses maktperspektivet av Rantala (2016) och Dolk (2013) där de på olika sätt omskapar Foucaults tankar om makt till dagens förskola. I resultatet framkommer det att i pedagogens förhållningssätt så kan styrningsstrategier uppmärksammas i barns fria lek både i inomhusmiljön och utomhusmiljön. Vidare framkom det att skillnader förekommer i pedagogers förhållningsätt sett till styrningar i inomhus-och utomhusmiljön i barns fria lek. Den slutsats vi kommit fram till är att förskolans verksamhet genomsyras av makt samt att styrning i barns fria lek pågår hela tiden men som dock kan komma att uppfattas tydligare beroende på om barnen vistas i inomhusmiljön eller utomhusmiljön. I pedagogens förhållningssätt förekommer styrningsstrategier gentemot barns fria lek både verbalt och ickeverbalt. Oavsett i vilken utsträckning pedagogers agerande styr barns fria lek är det av stor vikt att dessa styrningsstrategier fås syn på, uppmärksammas och problematiseras eftersom de påverkar barns lek och därmed deras utveckling och lärande. De observationer vi skapat har bearbetats och analyserats och kan komma att användas som inspiration för andra pedagoger som vill arbeta självreflekterande och anta ett mer medvetet förhållningssätt sett till den underliggande makt som förskolan präglas av.

The following study is a discourse analysis of the concept of critical thinking within pre-school teacher education. It considers the following questions: how does the concept of critical thinking appear in policy documents, central to the pre-school teacher education, and which possible conceptions of critical thinking are conveyed by students and teachers active within the education. Additionally, the study seeks to discuss, as well as suggest a possible relation, between the findings of those two questions. In reviewing the material (consisting of five semi-structured interviews with students and teachers, and of a selection of policy documents central to the education), I argue the existence of a sort of project within the education, which presents critical thinking as a higher value. At the same time, I argue that the concept is not defined or concretized. This project, however, as I suggest while drawing upon Foucault’s ideas of discourse and government, involves a rather high degree of control. The project attempts to get the students to adjust their behaviour, by gaining the desired skill of critical thinking, making them believe that it is essential for their own as well as for the future of society’s sake; thus using both hope and fear, as the desire for participation and belonging, as strategies of government. At the same time, drawing upon Foucault’s concepts of genealogy and critique, I indicate a large dispersion in terms of the possible conceptions of critical thinking, as demonstrated in the material from the interviews. I conclude that the encounter between this dispersion of conceptions of critical thinking, and the concept’s considerable importance as regarded by the project, while left undefined, may cause confusion amongst students and teachers, not leaving them any alternative way of thinking or acting, and may therefore imply potential implications for contemporary Swedish higher education.