Kronisk njursvikt är ett tilltagande problem i världen, och allt fler är i behov av en ny njure. Levande njurdonatorer har en betydande roll att korta ner väntetiden för mottagaren. Erfarenheter har visat att mottagaren är mer prioriterad i omvårdnaden och det finns bristande kunskap om donatorns upplevelser av att donera. Syftet med litteraturstudien var att belysa donatorers upplevelser av omvårdnad vid njurdonation. Metoden var en litteraturstudie utförd enligt Polit och Beck (2017) niostegsmodell. Databaserna CINAHL och PubMed användes för att söka fram de 18 artiklar som låg till grund för resultatet. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades enligt Polit och Beck (2017) granskningsmallar för kvalitativ och kvantitativ metod. Resultatet presenteras i sex kategorier; Information och stöd från hälso- och sjukvården, Oro för mottagaren, Stöd från närstående, Återhämtning och komplikationer, Förväntningar av donationen och Relationer. Slutsats: Donatorerna uppgav positiva och negativa upplevelser av donationsprocessen. Positiva upplevelser kunde vara en starkare relation till mottagaren och familjen samt att donatorerna stärktes på ett på ett personligt plan. De negativa upplevelser som beskrevs var till exempel avsaknad av information eller att de kände sig förbisedda och inte fick den uppföljningen de önskat. Det är viktigt att värdesätta och inte glömma bort omvårdnaden till denna patientgrupp då donatorerna gör en stor insats för den njursjuke.

Bakgrund: Behovet av njurdonation ökar och levande njurdonation är det mest fördelaktiga behandlingsalternativet. Donationens negativa påverkan på donatorn anses uppvägas av fördelarna för mottagaren. Den friska donatorn gynnas dock inte av transplantation och det är därför viktigt att minimera konsekvenserna för donatorn. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva donatorns upplevelse av att donera en njure. Metod: En systematisk litteraturstudie baserat på tio kvalitativa originalartiklar från databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: Fem teman och tio subteman identifierades. Vägen till donation beskriver beslutsfattandet och vidhållandet av beslutet. Copingstrategier innebär hur donationens risker uppfattades och vilka verktyg donatorer använde för att hantera processen. Mötet med vården innefattar bemötande och information från vårdpersonal. Upplevelser och påverkan på nära relationer beskriver oron för mottagarens hälsa och förändringar i relationer. Känslor och upplevelser efter donation innefattar fysiska och känslomässiga konsekvenser av donation. Slutsats: Upplevelsen av njurdonation var individuellt varierande men oftast positiv och utan ånger kring sitt beslut. Däremot kunde patientrollen kännas otydlig. Donatorer kände sig övergivna som patienter och hade samtidigt svårt att balansera den samtida rollen som patient och anhörig. Bristen på information gjorde den postoperativa upplevelsen påfrestande. Dessa upplevelser av njurdonation indikerar att det finns ett behov av ökad kunskap och förståelse hos vårdpersonal för att kunna ge rätt information och stöd till donatorer. / Background: The need for kidney donation is increasing and living donation is the most preferable treatment option. The positive effects for recipients are considered to outweigh the negative effects for donors. The healthy donor does not benefit from the transplantation and therefore it is important to minimize the consequences. Aim: The aim for this study was to describe the donors' experience of donating a kidney. Method: A systematic review based on ten qualitative articles from PubMed and CINAHL. Results: Five themes and ten subthemes were identified. The path to donation includes the making and maintaining of the decision. Coping strategies describe how the risks of donation were perceived and which strategies donors used to cope with challenges during the process. The encounter with health care includes how the donors were treated and informed by health care professionals. Experiences and influence on relationships describes anxiety for the recipient’s health and alteration of relationships. Emotions and experiences after donation cover physical and emotional consequences of donation. Conclusion: The experience of kidney donation varied but was mostly positive without any regrets. However, the role of being a patient could be perceived as vague. Donors felt abandoned as patients and experienced the simultaneous role of being patient and relative as difficult. Lack of information made postoperative experiences strenuous. These experiences indicate that health care professionals require an increased knowledge and understanding to provide correct information and support to the donor throughout the donation process.

Vissa livshotande sjukdomar i njure och lever kan idag behandlas genom att organ eller delar därav tas från levande friska donatorer och ges till en svårt sjuk mottagare. Donatorn kan alltså rädda livet på en annan människa, och bidra till att ge någon hälsa. Tidigare forskning visar att donatorer har bättre livskvalitet och hälsa i jämförelse med genomsnittsbefolkningen. Dock framkommer där också att det fanns upplevelser hos donatorerna som var mindre positiva. För att sjuksköterskan skall kunna vårda dessa patienter på ett bra sätt behövs en djupare förståelse för donatorernas upplevelser av donationen. Syftet med studien är därför att undersöka upplevelser av att vara levande njur- eller leverdonator. Denna litteraturstudies kvalitativa artiklar har analyserats och bearbetats med utgångspunkt från Evans metod för beskrivande syntes. Resultatet består av tre huvudteman och sex subteman som visar att det är motstridigt och komplext att vara levande donator. Donatorer uttrycker upplevelser av glädje att kunna ge livet och hälsa som gåva. De upplever stärkta relationer med sina närmaste. Samtidigt upplever de känslor av att inte vara förberedda på att kroppen förändras och de starka upplevelserna av smärta och trötthet. Känslor av att inte bli sedd och bekräftad som patient, och dessutom känslor av att inte vara betydelsefull utgör delar av donatorernas upplevelser. Diskussionen behandlar donatorernas lidande och hur detta kan lindras av vårdaren. Dels genom sitt förhållningssätt gentemot donatorerna men också genom att de ges utförlig information och noggrann uppföljning. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Kronisk njursvikt kan idag endast botas med njurtransplantation, där donationen ofta sker från en levande donator som genomgår en omfattande hälsoundersökning för att få donera. Utifrån den subjektiva kroppen ger donatorn en bit av sig själv och därmed kan både hans/hennes identitet och livsvärld förändras, vilket kan ge ett lidande. Med den här kunskapen kan sjuksköterskan bli medveten om lidandet och både bemötandet och vården kan därmed förbättras för donatorn. Syftet med den här litteraturstudien är att belysa njurdonatorers upplevelser av att donera en av sina njurar. Med en systematisk sökning i databaser blev resultatet åtta kvalitativa artiklar som svarade an mot syftet. Artiklarna granskades avseende kvalitet. Evans (2002) metod för beskrivande syntes användes och fyra nya teman med tillhörande subteman uppstod. Resultatet beskriver donatorers motiv för att donera, som att se den blivande mottagaren bli sämre i sin sjukdom och viljan att återupprätta hälsan hos mottagaren. När donatorerna beslutat sig för att donera förberedde de sig mentalt inför operationen och det kunde då uppstå främmande känslor och rädslor. Det framkommer även att donatorns livsvärld förändras efter donationen, dels glädjen över att gett någon hälsa åter men även lidande i form av smärta, trötthet och känslor av förlust. Många donatorer ville att deras relation till mottagaren skulle vara densamma som innan donationen men relationen blev för många istället starkare. Vårdrelationen framställs av flera som positiv men det förekommer också att donatorer upplevde att de inte fick bekräftelse från vårdpersonalen. Diskussionen behandlar donatorns lidande i samband med donationen. Det talas om hur intimiteten till mottagaren kan påverka donatorns vilja att donera. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Svenskt: Bakgrund: Under 2018 utfördes 448 njurtransplantationer i Sverige, varav 144var från levande donatorer. Njurdonation från en levande donator ärförstahandsvalet eftersom det har visat sig medföra högre transplantatöverlevnadjämfört med en avliden donator. En njurtransplantation räddar liv och det är denmedicinska och psykosociala utredningen som avgör om en person är lämplig förnjurdonation. En person som donerar en njure och genomgår en nefrektomi ärsedan tidigare frisk vilket skiljer sig från andra patienter i vården som blir inlagdapå grund av sjukdom.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva njurdonatorers upplevelser avutredningsprocessen och deras beslut om donation till anhörig.Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats användes. Studier söktes idatabaserna CINAHL, PsycINFO och PubMed och analyserades genom en latentinnehållsanalys.Resultat: Resultatet baseras på 10 vetenskapliga studier. Fyra huvudtemanidentifierades varav två berör beslutsfattandet: motiverande och hämmande sombeskriver vad donatorer upplevde låg till grund för att donera. De två andra berörutredningsprocessen: tillit till vården och påfrestningar som beskriver donatorersupplevelser av vårdens organisationsförmåga, vårdpersonalens bemötande ochytterligare psykiska belastningar.Konklusion: Det är en komplex process att besluta om donation. Donatornbehöver stöttning av familj och närstående men också av vårdpersonal genom brabemötande samt att donatorn blir försedd med rätt och relevant information för attfatta ett eget beslut. Slutligen, kan det vidare diskuteras varför kvinnor i störreutsträckning än män är benägna att donera en njure.Nyckelord: Anhörig, beslutsfattande, levande donator, njurtransplantation,utredningsprocess. / English: Background: In 2018, 448 kidney transplantations were made in Sweden, 144 ofwhich were from living donors. Kidney donations from a living donor is the firstchoice since it has proved to bring higher transplant survival compared todeceased donors. A kidney transplantation saves lives and it is the medical andpsychosocial examination that determines whether a person is suitable for akidney donation. A person who donates a kidney, and undergoes a nephrectomy,is a healthy person opposite to other people in the health care who stay at thehospital due to illness.Aim: The aim of this qualitative literature review was to describe kidney donors’experiences of the pre-transplant period and their decision about donation to arelative.Method: A qualitative literature review was conducted. Studies were searched inthe databases CINAHL, PsycINFO and PubMed and analyzed with a contentanalysis.Findings: The findings were based on ten scientific studies. Four main themeswere identified and two of them concern the decision-making process:motivational and inhibiting, which describe how donors experienced their reasonsfor donating. The two other themes concern the pre-transplant period: trust to thehealth care system and tension, which describe the donors’ experiences of thehealth care’s abilities to organize the care system, the health care personnel’streatment of the donors and other demanding psychological factors.Conclusion: The decision-making process is complex and is based on takingmultiple factors in consideration. Support from family, relatives and health carepersonnel is important and the donors receiving essential and correct informationto be able to make their own decisions. Finally, it could be discussed why womenare more likely to donate a kidney, than men.Key words: Decision-making process, family donor, living donor, kidneytransplantation, pre-transplant period.

Bakgrund: Det är mer fördelaktigt att en organdonation sker med levande donator istället för avliden donator, då det är lägre risk för avstötning. Det är många som väntar på att få en njure vilket gör att levande donation blir allt vanligare. I Sverige genomfördes 147 levande njurdonationer år 2019. Njurdonation ökar vilket leder till ökat behov av kunskap och förståelse hos sjuksköterskan. Syfte: Syftet var att belysa donatorns upplevelser i samband med njurdonation. Metod: Studien genomfördes via en litteraturstudie, där 12 vetenskapliga artiklar granskades och analyserades från två databaser. Resultat: Resultatet består av tre teman och sju subkategorier. Temat Kommunikation med subkategorierna upplevelsen av kommunikation med vårdpersonal och anknytning till mottagaren, temat upplevda känslor med subkategorierna oro, glädje och hopp, temat upplevelsen av stöd med subkategorierna socialt stöd och ekonomiskt stöd. Slutsatser: Upplevelserna hos donatorerna var individuella, genomgående var upplevelsen av bristande kommunikation och oro. Bristen på kommunikation indikerar till ett ökat kunskapsbehov hos sjuksköterskor för att göra donationsupplevelsen bra. / Background: It is more advantageous that a organdonation to take place with a living donor instead of a deceased donor, as there is a lower risk of rejection. There are many waiting for a new kidney, thus living donations are becoming more frequent. In 2019 there were 147 living kidney donations in Sweden. Because of the increase in kidney donations, the nurses are in need of more knowledge and understanding of the whole procedure. Aim: The aim was to give an account of the donor’s experience throughout the process of donating a kidney. Method: The study was conducted through literary research, where 12 scientific articles from two databases were reviewed and analyzed. Result: The result consists of three themes and seven sub categories; Communication - Communication experience between patients and medical staff andConnection to the recipient, Emotions - Worry, Joy and Hope, Support - Social support and Economical support. Conclusion: The donor’s feelings were varied, but overall they felt a lack of communication and therefore worry. This indicates that the nurses are in need of improved communication skills in order to make the donation experience as good as possible.