Kronisk njursvikt är ett tilltagande problem i världen, och allt fler är i behov av en ny njure. Levande njurdonatorer har en betydande roll att korta ner väntetiden för mottagaren. Erfarenheter har visat att mottagaren är mer prioriterad i omvårdnaden och det finns bristande kunskap om donatorns upplevelser av att donera. Syftet med litteraturstudien var att belysa donatorers upplevelser av omvårdnad vid njurdonation. Metoden var en litteraturstudie utförd enligt Polit och Beck (2017) niostegsmodell. Databaserna CINAHL och PubMed användes för att söka fram de 18 artiklar som låg till grund för resultatet. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades enligt Polit och Beck (2017) granskningsmallar för kvalitativ och kvantitativ metod. Resultatet presenteras i sex kategorier; Information och stöd från hälso- och sjukvården, Oro för mottagaren, Stöd från närstående, Återhämtning och komplikationer, Förväntningar av donationen och Relationer. Slutsats: Donatorerna uppgav positiva och negativa upplevelser av donationsprocessen. Positiva upplevelser kunde vara en starkare relation till mottagaren och familjen samt att donatorerna stärktes på ett på ett personligt plan. De negativa upplevelser som beskrevs var till exempel avsaknad av information eller att de kände sig förbisedda och inte fick den uppföljningen de önskat. Det är viktigt att värdesätta och inte glömma bort omvårdnaden till denna patientgrupp då donatorerna gör en stor insats för den njursjuke.

Vissa livshotande sjukdomar i njure och lever kan idag behandlas genom att organ eller delar därav tas från levande friska donatorer och ges till en svårt sjuk mottagare. Donatorn kan alltså rädda livet på en annan människa, och bidra till att ge någon hälsa. Tidigare forskning visar att donatorer har bättre livskvalitet och hälsa i jämförelse med genomsnittsbefolkningen. Dock framkommer där också att det fanns upplevelser hos donatorerna som var mindre positiva. För att sjuksköterskan skall kunna vårda dessa patienter på ett bra sätt behövs en djupare förståelse för donatorernas upplevelser av donationen. Syftet med studien är därför att undersöka upplevelser av att vara levande njur- eller leverdonator. Denna litteraturstudies kvalitativa artiklar har analyserats och bearbetats med utgångspunkt från Evans metod för beskrivande syntes. Resultatet består av tre huvudteman och sex subteman som visar att det är motstridigt och komplext att vara levande donator. Donatorer uttrycker upplevelser av glädje att kunna ge livet och hälsa som gåva. De upplever stärkta relationer med sina närmaste. Samtidigt upplever de känslor av att inte vara förberedda på att kroppen förändras och de starka upplevelserna av smärta och trötthet. Känslor av att inte bli sedd och bekräftad som patient, och dessutom känslor av att inte vara betydelsefull utgör delar av donatorernas upplevelser. Diskussionen behandlar donatorernas lidande och hur detta kan lindras av vårdaren. Dels genom sitt förhållningssätt gentemot donatorerna men också genom att de ges utförlig information och noggrann uppföljning. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Kronisk njursvikt kan idag endast botas med njurtransplantation, där donationen ofta sker från en levande donator som genomgår en omfattande hälsoundersökning för att få donera. Utifrån den subjektiva kroppen ger donatorn en bit av sig själv och därmed kan både hans/hennes identitet och livsvärld förändras, vilket kan ge ett lidande. Med den här kunskapen kan sjuksköterskan bli medveten om lidandet och både bemötandet och vården kan därmed förbättras för donatorn. Syftet med den här litteraturstudien är att belysa njurdonatorers upplevelser av att donera en av sina njurar. Med en systematisk sökning i databaser blev resultatet åtta kvalitativa artiklar som svarade an mot syftet. Artiklarna granskades avseende kvalitet. Evans (2002) metod för beskrivande syntes användes och fyra nya teman med tillhörande subteman uppstod. Resultatet beskriver donatorers motiv för att donera, som att se den blivande mottagaren bli sämre i sin sjukdom och viljan att återupprätta hälsan hos mottagaren. När donatorerna beslutat sig för att donera förberedde de sig mentalt inför operationen och det kunde då uppstå främmande känslor och rädslor. Det framkommer även att donatorns livsvärld förändras efter donationen, dels glädjen över att gett någon hälsa åter men även lidande i form av smärta, trötthet och känslor av förlust. Många donatorer ville att deras relation till mottagaren skulle vara densamma som innan donationen men relationen blev för många istället starkare. Vårdrelationen framställs av flera som positiv men det förekommer också att donatorer upplevde att de inte fick bekräftelse från vårdpersonalen. Diskussionen behandlar donatorns lidande i samband med donationen. Det talas om hur intimiteten till mottagaren kan påverka donatorns vilja att donera. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrund: Det är mer fördelaktigt att en organdonation sker med levande donator istället för avliden donator, då det är lägre risk för avstötning. Det är många som väntar på att få en njure vilket gör att levande donation blir allt vanligare. I Sverige genomfördes 147 levande njurdonationer år 2019. Njurdonation ökar vilket leder till ökat behov av kunskap och förståelse hos sjuksköterskan. Syfte: Syftet var att belysa donatorns upplevelser i samband med njurdonation. Metod: Studien genomfördes via en litteraturstudie, där 12 vetenskapliga artiklar granskades och analyserades från två databaser. Resultat: Resultatet består av tre teman och sju subkategorier. Temat Kommunikation med subkategorierna upplevelsen av kommunikation med vårdpersonal och anknytning till mottagaren, temat upplevda känslor med subkategorierna oro, glädje och hopp, temat upplevelsen av stöd med subkategorierna socialt stöd och ekonomiskt stöd. Slutsatser: Upplevelserna hos donatorerna var individuella, genomgående var upplevelsen av bristande kommunikation och oro. Bristen på kommunikation indikerar till ett ökat kunskapsbehov hos sjuksköterskor för att göra donationsupplevelsen bra. / Background: It is more advantageous that a organdonation to take place with a living donor instead of a deceased donor, as there is a lower risk of rejection. There are many waiting for a new kidney, thus living donations are becoming more frequent. In 2019 there were 147 living kidney donations in Sweden. Because of the increase in kidney donations, the nurses are in need of more knowledge and understanding of the whole procedure. Aim: The aim was to give an account of the donor’s experience throughout the process of donating a kidney. Method: The study was conducted through literary research, where 12 scientific articles from two databases were reviewed and analyzed. Result: The result consists of three themes and seven sub categories; Communication - Communication experience between patients and medical staff andConnection to the recipient, Emotions - Worry, Joy and Hope, Support - Social support and Economical support. Conclusion: The donor’s feelings were varied, but overall they felt a lack of communication and therefore worry. This indicates that the nurses are in need of improved communication skills in order to make the donation experience as good as possible.

Bakgrund: Njurdonation är en omfattande process där en individ, efter eget beslut eller i samråd med andra, donerar en av sina friska njurar till en mottagare i behov av den för att förbättra sin överlevnad och hälsa. Som grundutbildad sjuksköterska har man tillgång till flera olika arbetsplatser, vilket innebär att man kommer möta olika patientgrupper i sitt yrke. I omvårdnaden av en njurdonator är den personcentrerade vården en viktig grundsten. Utöver denna princip är sjuksköterskans övriga kärnkompetenser avgörande. Det är nödvändigt att kunna samarbeta i team eftersom patienten inte bara behöver sjuksköterskans stöd utan även hjälp och kontakt med andra vårdpersonal såsom läkare, specialistsjuksköterska samt psykolog och kurator. Den grundutbildade sjuksköterskan spelar rollen som navet i samarbetet, med ansvar för att säkerställa att all samverkan fungerar samtidigt och ingen aspekt av vården försummas. Därför är det av vikt att den grundutbildade sjuksköterskan har kunskap om njurdonatorers upplevelser både pre- och postoperativt. Syfte: litteraturstudiens syfte var att belysa pre- och postoperativa donationsupplevelse för donatorer som frivilligt donerar en njure. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturgenomgång med en kvalitativ metod på en grund av tio vetenskapliga peer-reviewed artiklar. Analysen av artiklarna följde en specifik modell för innehållsanalys. Resultat: Tre huvudkategorier definierar donatorernas upplevelser av den pre-och postoperativa donationsprocessen; ”Donatorernas anledningar till att donera”, ”Betydelsefullt med emotionellt stöd och förståelse” och ”Stress och komplikationer”. Konklusion: Njurdonatorers erfarenheter är övervägande positiva men präglas av intensiva känslor såsom glädje och stolthet, samtidigt som de upplever nervositet och stress inför godkännandet som donator. Tillräckligt stöd och förståelse från vårdpersonal och närstående underlättar hanteringen av den emotionella påfrestningen. För sjuksköterskor är insikten om donatorers upplevelser avgörande för att erbjuda personcentrerad vård och förbereda både vårdpersonal och donator för potentiella konsekvenser, vilket främjar högre vård- och livskvalitet för donatorn. Nyckelord: Grundutbildad sjuksköterska, Njurdonation, Njurtransplantation, upplevelser, Personcentrerad vård / Background: Kidney donation is a medical process where an individual, by their own decision or in consultation with others, donates one of their healthy kidneys to a recipient in need, aiming to improve their survival and health. As a registered nurse, one has access to various workplaces and opportunities, meaning they will encounter different types of patients in their profession. In the care of kidney donors, person-centered care stands as a crucial cornerstone. Beyond this principle, the nurse´s other core competencies are paramount. Collaborating within a team is essential since the patient requires not only the nurse´s support but also assistance and interaction with other healthcare professionals such as physicians, specialized nurses, psychologists, and counselors. The bachelor's degree nurse plays a pivotal role in this collaboration, being responsible for ensuring seamless cooperation while no aspect of care is neglected. Therefore, it is crucial for the bachelor's degree nurse to have knowledge of kidney donors´experiences both pre- and post-operatively. Aim: The aim of the literature study was to illustrate the pre-and postoperative donation experience of donors who voluntarily donate a kidney. Method: The research was conducted as an approach to a qualitative systematic literature review, drawing from ten peer-reviewed original articles. The Articles underwent analysis following a specific model for content analysis. Result: Three main categories define the donors' experiences of the pre- and post-operative donation process; “Donors’ reasons for donating”, “Meaningful with emotional support and understanding” and “Stress and complications”. Conclusion: Kidney donors` experiences are predominantly positive but are characterized by intense emotions such as joy and pride, while at the same time they experience nervousness and stress before being accepted as a donor. Sufficient support and understanding from healthcare staff and relatives facilitates the handling of the emotional strain. For nurses, the insight into donors´experiences is essential to provide person-centered care and prepare both health care professionals and donors for potential consequences, promoting higher quality of care and quality of life for the donor. Keywords: Registered nurse, experiences. kidney donation, kidney transplantation, person-centred care.