Bakgrund: I Sverige avlider, varje dag, cirka tre äldre människor till följd av en fallolycka. Cirka 17 000 äldre människor drabbas per år av höftfrakturer till följd av fallolyckor. Uppgifter från 2014 visar att fallolyckor hos äldre kostar samhället cirka 14 miljarder kronor per år. Syfte: Syftet med denna studie var att hitta fysiologiska och farmakologiska faktorer som predisponerar för falltendens och fallskador hos människor, ≥75 år. Metod: Denna studie baserades på journaldata som extraherats från den pågående studien: ”Betydelsen av bra D-vitaminstatus för äldres hälsa” och omfattar tre patientgrupper: 100 patienter som ramlat och fått fraktur, 96 strokepatienter, 148 friska kontroller med avseende på följande parametrar: andel patienter med: hypoglykemi, hypotoni, D-vitaminbrist, sänkt njurfunktion och antal läkemedel på ordination. Resultat: Denna studie visar att gruppen patienter med fraktur som har ramlat har högst andel med hypotoni, hypoglykemi, D-vitaminbrist och försämrad njurfunktion. I genomsnitt fick frakturpatienter 5,6 läkemedel/dag, strokepatienter 5,5 läkemedel/dag och kontrollgruppen 2,3 läkemedel/dag. Flertalet läkemedel hade biverkningar som kan kopplas till fall och fallskador. Slutsats: Studien visar att det var vanligare bland de som drabbats av färsk lågenergifraktur att ha predisponerande riskfaktorer för fall och därmed fallskador jämfört med strokegruppen och kontrollgruppen. Studier på läkemedel och dess biverkningar visade att flertalet läkemedel i denna studie kan kopplas till falltendens och fallskador. Flera av de läkemedel som studerades kan även påverka de olika parametrarna som undersökts i de olika studiegrupperna.

No description available.

Introduction: The kidneys' ability to filter drug substances deteriorates with age. Some diseases accelerate this degradation. Patients with renal impairment are at increased risk of drug-related adverse reactions if dose adjustments are not made. Aim: To investigate the purchase and dosage of newly introduced opioids, gabapentinoids and NSAIDs between 2014 and 2019 for patients with impaired kidney function in the Stockholm Region. Method: A register-based cross-sectional study where data has been obtained from the database SCREAM (The Stockholm CREAtinine Measurements project). All patients ≥ 18 years of age, who live in Stockholm and have performed at least one creatinine measurement from January 2013 and received a prescription for selected drugs were included. The number of people and the dosage (DDD/prescription) were studied annually, by age, sex, and CKD. Results: The total number of patients was 362,964 with a mean age of 56 (SD 19) years. The study included 202,762 women (56%) and 160,201 men (44%). The mean value of eGFR was 88 (SD 24). Gabapentinoids were prescribed significantly less than NSAIDs and opioids, however, prescribing increased between 2014-2018. It was the only class of drugs with a clear reduction in dosage with respect to CKD level. NSAIDs were prescribed on few occasions to patients with impaired renal function, at the same time a reduction in the total number of prescriptions was seen between 2014-2018. No major difference in dosage was seen based on the patient's CKD level. Opioids were prescribed on most occasions with an increase in the number of prescriptions between 2014-2018. Only minor differences in dosage were noted between the different CKD levels. However, for all CKD levels, there had been a gradually reduced dosage from 2014 to 2018. Conclusion: Patients with renal impairment belong to a fragile group with a number of different comorbidities. Painkillers are prescribed on fewer occasions to patients with renal impairment. Prescribers, however, do not appear to adjust the dose with respect to renal function when re-introducing NSAIDs and opioids

- To be trapped in a roller-coaster That ́s how some of the patients are describing the situa- tion of living with heart failure. To be stuck in their home not knowing if they will have to seek care today and not knowing if they will have the energy to attend that birth- day party later this week.Each year 2-3% of the Swedish population are diagnosed with heart failure, which results in 30,000 new individu- als with the disorder. Cardiovascular disease is rapidly in- creasing in the world and before 2030, people with heart failure will increased by 100%. Our improved living condi- tions and better health have allowed us to grow older and made us more dependent on other types of care, care at home. Today the patients are only looking for changes in weight and if they have excessive water in their body. What if we could see changes in values before they develop in to symptoms? We could then use a smaller dosage of medicine and minimize the risk of damaging other organs.During my work I have met with patients, husbands, wives and care givers to gain a better insight and understanding of the different stakeholders problems. The common factor is the insufficient methods for monitoring that are being used today, which aren’t optimal for patients, relatives or care givers.That led me to look at non-invasive testing methods (PPG), which would make it possible to see a trend of a patients health. Photoplethysmography (PPG) is a simple and low-cost optical technique that can be used to detect blood volume changes in the microvascular bed of tissue. PPG is most often employed non-invasively and operates at a red or a near infrared wavelength due to its properties to permeate tissue. By sending out different wavelengths and recorde how much is transmit- ted, scattered and absorb, the sensor can measure levels in the blood. When the station is done with the test it will send the result automatically to “Mina vårdkontakter” which will be accessible for both care givers and the patient. The profile will provide the patients with test results and a first contact holding advice for immediate and awaiting care. This will educate the patients and lead to them gaining a better understanding of their current health situation.

Inledning: Undersökningar som inkluderar kontrastmedel har ökat på datortomografin (DT). Inför kontrastmedelsundersökningar ska den glomerulära filtrationshastigheten (GFR) estimeras för att få ett mått på patientens njurfunktion. I nuläget finns det två olika markörer som kan användas till detta, kreatinin och cystatin C. Det är röntgensjuksköterskans ansvar att skatta GFR för att kunna göra en bedömning om patienten kan utföra undersökningen. Syfte: Syftet med studien var att sammanställa studier som jämför kreatinin och cystatin C vid skattning av GFR. Metod: Den här studien genomfördes som en allmän litteraturöversikt. Litteratursökningen genomfördes i databaserna CINAHL, PubMed och SveMed+. Tio kvantitativa vetenskapliga artiklar lokaliserades och gick vidare till analys. Resultat: Resultatet visade att cystatin C i många fall var en bättre indikator för att estimera GFR. Slutsats: För äldre och njursjuka ansågs cystatin C vara en bättre markör för njurfunktionen. Dock anser författarna att det krävs vidare forskning inom ämnet och dess påverkande faktorer för att kunna introducera cystatin C som ny njurfunktionsmarkör.