<p> </p><p><strong><p>Abstrakt</p></strong><p>Palliativ vård syftar till att förbättra vården för de döende genom att betona vikten av vissa</p><p>åtgärder för att minimera lidandet och underlätta för patient och närstående. Det har blivit</p><p>vanligt att närstående uppfyller den döendes sista önskemål, att få dö i sitt hem. Syftet med</p><p>denna litteraturstudie var att belysa anhörigas upplevelser vid palliativ omvårdnad i hemmet.</p><p>Inför studien har fjorton kvalitativa och kvantitativ artiklar analyserats som handlade om</p><p>närståendes upplevelser av palliativ vård i hemmet. Vilket resulterade i fyra kategorier:</p><p>anhörigas upplevelse av att vårda i hemmiljö, anhörigas ansvar och upplevelse vid palliativ</p><p>vård i hemmet, anhörigas upplevelse av trygghet och stöd, anhörigas upplevelse av</p><p>förestående död. Det fanns ett stort behov av professionellt stöd och information om</p><p>sjukdomsförloppet för att de närstående ska kunna sköta situationen och reducera rädslan att</p><p>sköta om sin sjuke anhörige. Det var viktigt att vårdpersonalen skulle finnas tillgängliga för</p><p>att svara på anhörigas frågor och visa dem uppmärksamhet. Anhöriga kände att de hade ett</p><p>väldigt stort ansvar för sin sjuke och kände lättnad när de fick avlastning. Närstående kände</p><p>att delaktighet och stöd var betydelsefullt vid vården av den sjuke i livets slutskede.</p><p>Information och undervisning till närstående och vårdpersonal är nödvändigt för att de ska</p><p>kunna utföra en meningsfull omvårdnad av patienten i livets slutskede.</p></p> / C-uppsats

Abstrakt Palliativ vård syftar till att förbättra vården för de döende genom att betona vikten av vissa åtgärder för att minimera lidandet och underlätta för patient och närstående. Det har blivit vanligt att närstående uppfyller den döendes sista önskemål, att få dö i sitt hem. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa anhörigas upplevelser vid palliativ omvårdnad i hemmet. Inför studien har fjorton kvalitativa och kvantitativ artiklar analyserats som handlade om närståendes upplevelser av palliativ vård i hemmet. Vilket resulterade i fyra kategorier: anhörigas upplevelse av att vårda i hemmiljö, anhörigas ansvar och upplevelse vid palliativ vård i hemmet, anhörigas upplevelse av trygghet och stöd, anhörigas upplevelse av förestående död. Det fanns ett stort behov av professionellt stöd och information om sjukdomsförloppet för att de närstående ska kunna sköta situationen och reducera rädslan att sköta om sin sjuke anhörige. Det var viktigt att vårdpersonalen skulle finnas tillgängliga för att svara på anhörigas frågor och visa dem uppmärksamhet. Anhöriga kände att de hade ett väldigt stort ansvar för sin sjuke och kände lättnad när de fick avlastning. Närstående kände att delaktighet och stöd var betydelsefullt vid vården av den sjuke i livets slutskede. Information och undervisning till närstående och vårdpersonal är nödvändigt för att de ska kunna utföra en meningsfull omvårdnad av patienten i livets slutskede. / C-uppsats

Bakgrund: Äldreomsorg berör många och i takt med att den äldre befolkningen ökar kommer kraven på äldreomsorg bli allt större. Delaktighet är ett villkor för hälsosamt åldrande, en grundläggande förutsättning för att uppleva god hälsa och tydligt formulerat i riktlinjer och lagar. Syfte: Syftet med studien var att beskriva äldres upplevelser av delaktighet vid vård i hemmet. Metod: Kvalitativ litteraturstudie där 14 vetenskapliga artiklar analyserades genom deduktiv ansats. Resultat: De äldre upplevde delaktighet som bristande på många sätt i samband med vård i hemmet. Upplevelser av delaktighet påträffades i ett antal fall. Dels genom att vårdpersonal frågade den äldre inför omvårdnadsrutiner. Diskussion: För att främja äldres upplevelser av delaktighet i samband med vård i hemmet krävs att relationen mellan vårdtagare och vårdpersonal stärks bland annat genom att uppmärksamma det ojämnställda maktförhållande mellan de två parter. Slutsats: Genom ökad delaktighet främjas chanserna för förbättrad hälsa och ett hälsosamt åldrande. / Background: Elder care affect many people. As the older population in the world expand, the requirements of the elder care will increase. Participation is a condition for good health, healthy ageing, and is clearly identified in laws and guidelines. Aim: The aim of this study was to describe elderly peoples experiences’ of participation when receiving care in their home. Method: A qualitative literature review where 14 scientific articles were analyzed though a deductive approach. Result: The elders primarily experienced lack of participation when receiving care in their home. Positive experiences was identified occasionally, for example when the care givers asked questions prior to care routines. Discussion: To improve elders experiences’ of participation when receiving care in their home, it requires that the relationship between care taker and care giver get better partly through enlighten the unequal power relation between the two parts. Conclusion: Through improved participation the chances of good health and healthy ageing will increase.

Vi hör idag mycket om hur skola, vård och hemvård inom den offentliga sektorn allt mer kritiseras för sitt arbete. En del väljer att säga att New Public Management, en ny styrreform som svept över världens offentliga organisationer, är anledningen. I denna uppsats är syftet att undersöka en kommunal hemvårdsorganisation i Sverige som genomgått ett antal förändringar som påverkat många delar av verksamheten. Genom att uppmärksamma New Public Management och dess tillhörande komponenter såsom strävan efter kostnadseffektivitet och formen av en företagsmodell har en studie förts kring hur förändringen påverkat organisationen, och om den skapat några utmaningar. Studien bygger på Nyinstitutionella teorier som behandlats av Göran Ahrne och Apostolis Papakostas[1]. Även relationella organisationsteorier av Meyer &amp; Rowan[2] samt DiMaggio &amp; Powell[3] har haft en betydande grund för analysen. Med ansats i detta teoretiska material har använts en kvalitativ metod och det har genomförts en intervjustudie verksamma personer inom hemvårdsorganisationen. Det studien har visat är att en del organisationer är mer känsliga för förändring än andra. Vidare spelar förutsättningarna för organisationen stor roll, och det visade sig att en förändring är beroende av att dessa finns. Att organisationer börjar likna varandra allt mer idag visade sig i studien då den studerade organisationen tvingas balansera ett upprätthållande av kärnverksamheten men samtidigt vara innovativ och konkurrenskraftig med begränsade förutsättningar.

<p>Vården har ett ökande behov av IT. Dels som en ersättare för en minskande andel arbetsför personal, men även som en kostnadsbesparande åtgärd. Hemvården har ett annat behov än övriga delar av vården eftersom personalens arbetssituation är så rörlig. Därför behövs det mobila arbetsstöd, exempelvis handdatorer. Handdatorer innebär dock en mängd nya säkerhetsrisker.</p><p>Syftet med detta arbete är att ge en överblick över nuvarande handdatorlösningar för hemvården och att undersöka eventuella säkerhetsrisker. Funna säkerhetsrisker jämförs sedan med viktiga punkter som utformats utifrån Datainspektionens riktlinjer gällande informationssäkerhet inom vården. Intervjuundersökning och litteraturundersökning används för att hitta riskerna och för att analysera deras innebörd.</p><p>Under arbetet hittades ett antal säkerhetsrisker för varje handdatorlösning. Resultatet av undersökningen visar att ingen av de lösningar som undersöktes kan anses vara säkra enligt Datainspektionens riktlinjer. Slutligen ges en redogörelse kring förbättringar som kan göras för att öka säkerheten för varje lösning.</p>

Vården har ett ökande behov av IT. Dels som en ersättare för en minskande andel arbetsför personal, men även som en kostnadsbesparande åtgärd. Hemvården har ett annat behov än övriga delar av vården eftersom personalens arbetssituation är så rörlig. Därför behövs det mobila arbetsstöd, exempelvis handdatorer. Handdatorer innebär dock en mängd nya säkerhetsrisker. Syftet med detta arbete är att ge en överblick över nuvarande handdatorlösningar för hemvården och att undersöka eventuella säkerhetsrisker. Funna säkerhetsrisker jämförs sedan med viktiga punkter som utformats utifrån Datainspektionens riktlinjer gällande informationssäkerhet inom vården. Intervjuundersökning och litteraturundersökning används för att hitta riskerna och för att analysera deras innebörd. Under arbetet hittades ett antal säkerhetsrisker för varje handdatorlösning. Resultatet av undersökningen visar att ingen av de lösningar som undersöktes kan anses vara säkra enligt Datainspektionens riktlinjer. Slutligen ges en redogörelse kring förbättringar som kan göras för att öka säkerheten för varje lösning.

Bakgrund och problemformulering: Palliativ vård innebär ett förhållningssätt där vården har som syfte att förbättra livskvaliteten för patienter med livshotande sjukdom och för deras närstående. I samband med Ädelreformen 1992 då ålderdomshemmen lades ner fick kommunen ökat ansvar över hemsjukvården. Hemsjukvård är den hälso- och sjukvård som ges i hemmet och där vården är sammanhängande över tiden. Sjuksköterskan har ett stort ansvar för arbetet inom hemsjukvård. Förutom att leda teamet ska sjuksköterskan även tillgodose patienten och närståendes olika behov såsom fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov. Inom hemsjukvård kan det utvecklas djupa relationer mellan sjuksköterskan och patienten samt närstående då det ofta skapas en kontinuitet i vården. Detta kan leda till att sjuksköterskan upplever vården i livets slutskede som krävande. Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskans upplevelse att vårda palliativa patienter i deras hemmiljö. Metod: En litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar har analyserats enligt Fribergs modell. I analysen identifierades tre huvudteman och tio underteman. Resultat: Resultatet presenteras i tre övergripande huvudteman och tio underteman. Huvudteman som identifierades var; Relationer, Arbetets utmaningar och Emotionell påverkan.  Slutsats: Sjuksköterskorna belyste vikten av goda relationer med patienter och anhöriga samt bra samarbeten med kollegor och andra aktörer inom vården. Arbetet som sjuksköterska inom hemsjukvården upplevdes utmanande eftersom vårdandet var komplext. Erfarenhet och kompetens var betydelsefullt för att sjuksköterskorna skulle känna trygghet i vårdandet. Sjuksköterskorna påverkades emotionellt, i vårdandet av patienter i livets slutskede, vilket kunde bearbetas genom reflektion.

Bakgrund Palliativ vård erbjuds till patienter med obotliga hälsotillstånd. Palliativ vård har en personcentrerad vård som grund där patienternas fysiska, psykosociala och andliga vård är i centrum. Syftet var att patienterna som hade önskat sig att dö i hemmiljö fick sin palliativa vård av sjukvårdpersonal i hemmet. Under vårdtiden kommer närstående att aktivt vara i kontakt med sjukvården, delta i olika samtal och beslut och följa behandlingsinsatser. Sjuksköterskan ska kunna uppmuntra närstående att dela rädslor och känslor efter svåra livs besked för att de ska kunna hitta en känsla av kontroll efter ett svårt samtal. Kommunikationen mellan sjuksköterska och närstående ska ske kontinuerligt då det är viktigt att hålla närstående uppdaterade om sjukdomsförloppet. Syfte Syftet med studien var att belysa närståendes upplevelser av palliativ vård i hemmet. Metod Studien är genomförd i form av litteraturstudie. Sökningen av artiklarna utfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Litteraturstudiens resultat grundades på 15 kvalitativa artiklar som granskades med hjälp av Örebro universitet granskningsmall. Resultat Resultats kategorier är Rollen som vårdare, Hemmets betydelse, Behov av stöd och Kommunikation och information. Kommunikation och informationsbrist ledde till att närstående upplevde osäkerhet, kunskapsbrist och frustation. Stöd och tillgänglighet från vårdpersonal framförallt av sjuksköterskan gjorde att närstående kände sig sedda och trygga. Slutsats Litteraturstudiens resultat visade att närstående upplevde att palliativ vård i hemmet var en utmaning, då det var mycket ansvar och krävdes mycket kunskap. Stöd och tillgänglighet av vårdpersonal framförallt sjuksköterskan gjorde att närstående kände sig sedda och trygga.

Bakgrund:   Allt fler människor vårdas i sina hem och det anses ofta vara en betydelsefull plats för både sjuka och anhöriga. När sjukdom drabbar en person spelar de anhöriga en viktig roll. De får ta ett stort ansvar gentemot den sjuke och för vården i hemmet. Det är trots detta fortfarande sjuksköterskans uppgift att främja patientens och familjens upplevelse av livskvalitet och välbefinnande. Allas behov behöver tillgodoses för att vården i hemmet ska vara adekvat. Syfte: Att beskriva anhörigas upplevelse av att vårda en sjuk familjemedlem i hemmet. Metod: Denna litteraturöversikt baserades på tio vetenskapliga artiklar. Dessa hämtades från databaserna CINAHL plus with Full text och PubMed. Familjefokuserad omvårdnad var den teoretiska referensram som kom att diskuteras utifrån litteraturöversiktens resultat. Den handlar om familjens betydelse för patientens upplevelse av hälsa och sjukdom. Även de vårdvetenskapliga konsensusbegreppen behandlades. Resultat: Det framkom fyra områden i resultatet. Det första var känslomässig påverkan på den informella vårdaren, vilket berörde de tankar och känslor som uppkom när någon tog sig an vårdarrollen. Det andra var social påverkan, som handlade om hur de anhörigas sociala liv påverkades när de tog sig an den informella vårdarrollen. Det tredje var förändringar, vilket berörde kontrasterna mellan hur livet var innan sjukdom drabbade familjen och hur livet blev efter sjukdomen inträdde. Det sista området var information och stöd som omfattade det som familjen ansåg sig behöva hjälp med.                                                                                          Diskussion: De två områdena känslomässig påverkan på den informella vårdaren och social påverkan diskuterades utifrån den familjefokuserade omvårdnaden och de vårdvetenskapliga konsensusbegreppen. / Background: Nowadays more people are being cared for in the home which is often considered an important place for both the patient and relatives. When illness hits one family member the relatives plays an essential role. They have to take responsibility for their sick family member and for the home nursing. Nevertheless, it is still the nurse´ task to ensure that the patient and the family experience quality of life and wellbeing. Aim: To describe the family experience of caring for a sick family member at home. Method: This literature review was based on ten scientific articles. These were taken from the databases CINAHL Plus with Full Text and PubMed. Family focused nursing was the theoretical framework that the literature review was proceeded from. Family focused nursing is about the family importance to the patient experience of health and illness. The consensus concepts of caring science were also discussed.   Results: Four themes appeared in the result. The first one was emotional impact on the informal caregiver. That theme includes thoughts and feelings that arise when someone takes on the caregiving role. The second one was social impact which is about the family members' social lives and how the informal caregiving role affects them. The third one was changes and that theme is about the contrast between what life was like before the illness struck their family and how life became after the disease entered. The final theme was information and support which included the areas where the family required more help. Discussions:  Emotional impact on the informal caregiver and social impacts were discussed on the basis of family focused nursing and the consensus concepts of caring science.

Bakgrund: Medellivslängden i Sverige ökar vilket leder till en ökad äldre befolkning. För att kunna bo hemma så länge som möjligt kan de äldre behöva få hjälp från hemvården. Syfte: Att undersöka vilka faktorer som upplevs påverkar de äldres tillfredsställelse av vården samt vad som är viktigt för de personer som får hjälp. Metod: En deskriptiv kvalitativ intervjustudie. Semi-strukturerade intervjuer gjordes med 11 brukare från två olika kommunala hemvårdsområden. Resultat: Personal och Utförande var två huvudkategorier som kom fram av analysen. Informanterna beskrev sina upplevelser och vad som var viktigt för dem inom dessa ramar. Kategorin Personal kunde delas upp i två underkategorier; Yrkeskompetens och Bemötande. Utförande delades in i underkategorierna; Hemtjänsten – ett serviceperspektiv, Självbestämmande, Kontinuitet och Trygghet.   Konklusion: För att man som utförare av hemtjänst skall förbättra vården är det viktigare att fokusera på de processrelaterade faktorerna som har en stor betydelse för hur brukarna upplever hemvården. Genom att lägga stor vikt vid personalens sociala kompetens vid rekrytering samt att involvera brukaren och dennes familj i vården och utformandet av den kan positiva upplevelser av vården skapas. Detta ser ut att kunna skapa ökat välbefinnande hos brukarna. / Background: The average age in Sweden increases which leads to an increased population of old people. In order to live in their own homes as long as possible, elderly people may be in need of help from the community home-services. Aim/objectives:The goal of this study was to examine variables perceived to affect older people’s satisfaction of home care services and what they emphasize important in the care.  Design: Descriptive qualitative study with interviews. Semi-structured interviews are done with 11 clients receiving care from two different community home-service areas. Results: ’Staff’ and ‘Services’ were the main categories of the results. The clients described their experiences and what they assumed as important for them. The category ‘Staff’ were divided into sub-categories: ‘Professional competence’ and ‘attitudes from staff’. ‘Services’ were divided into four other sub-categories: ‘the community home-service- a service perspective’ ‘self-autonomy’, ‘continuity’ and ‘safety’. Conclusions: The health care providers for the home care services should focus on improvements regarding process related factors, because they are important for the client’s experiences of the home care services. When recruiting new persons for a job in the home care services, the focus should be on his or hers social competence. Furthermore, to involve the client and his or hers family in the care may create positive experiences and increase the clients wellbeing.