Stroke är en av de vanligaste dödsorsakerna i världen och utgör en av de vanligaste anledningarna till funktionsnedsättning bland vuxna personer. Varje år drabbas ca 30 000 personer i Sverige. Efter behandling på sjukhus är det vanligt med utskrivning till hemmet, där fortsatt rehabilitering sker. Närstående, främst make/maka förväntas ofta ta det största ansvaret för omvårdnaden i hemmet. Därför är det viktigt att informera och göra de närstående delaktiga i omvårdnaden. När en person insjuknar i stroke kan livssituationen förändras och livskvalitén påverkas hos både personen som drabbats av stroke och de närstående. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur närstående upplever vardagen när en person som drabbats av stroke vårdas i hemmet. Uppsatsen är en kvalitativ litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar, där artiklar från olika länder är inkluderade. I resultatet identifierades tre huvudteman och sju sub-teman vilken presenteras som att uppleva förändringar i relationer, upplevelser av en bristande sjukvård samt hur de närstående upplever ett ökat ansvar. Uppsatsen lyfter även de närståendes behov av att få dela med sig av tankar och känslor samt behovet av stödgrupper. Vidare diskuteras sjuksköterskans pedagogiska kunskaper som särskilt betonar uppgiften av att identifiera behovet av kunskap samt att informationen bör anpassas till mottagaren. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Idag kan sjukvården rädda livet på allt fler människor. Dessa personer kommer till slut hem och kan många gånger ha avancerade vårdbehov. Om personen har behov av ventilatorbehandling i hemmet är det personliga assistenter som arbetar hemma hos vårdtagaren/personen. Det finns få svenska studier som fokuserar på arbetssituationen för de personliga assistenterna. Dessa har ett mycket stort ansvar i kombination med att de samtidigt har lägst utbildning. Genom att få ökad kunskap om personliga assistenters erfarenheter kan vården av ventilatorberoende personer i hemmet utvecklas och kvalitetssäkras. Syftet med studien är att beskriva personliga assistenters erfarenheter av att arbeta i hemmet där en person är beroende av ventilator. Sju personliga assistenter har intervjuats, data har analyserats med kvalitativ innehållsanalys.Resultatet presenteras som fyra kategorier och elva underkategorier. De personliga assistenternas erfarenhet är att deras arbete är ansvarsfullt, engagerande samt kräver ett professionellt förhållningssätt. Av betydelse är att organisationen kring vårdtagaren är tydlig, det är viktigt för att assistenterna ska kunna känna sig trygga när de arbetar. Vidare visar resultatet att personliga assistenter önskar utbildning och handledning i sitt arbete. Resultatet av studien kan användas för att diskutera personliga assistenters arbetssituation, behov av tydlig organisation, handledning och utbildning. Det bör vara ett gemensamt ansvar för den specialiserade vården på sjukhuset samt kommunernas hemsjukvård att bygga upp en organisation som kan möta assistenternas behov gentemot den ventilatorberoende personen.

Sjuksköterskor har idag en arbetsledande roll framförallt inom den kommunala hälso- och sjukvården. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelse av teamarbete kring patienten i hemvården. Bakgrund: Sedan Ädelreformen 1992 har sjuksköterskor blivit mer framträdande medarbetare i den kommunala sjukvården. Att arbeta inom kommunal hemvård är en utmaning då det krävs en stor kunskapsbredd för sjuksköterskor. Sjuksköterskors arbete regleras av lagar och författningar som betonar att hon bör ha en arbetsledande förmåga och att hon bör arbeta för teamsamverkan. Tidigare forskning tyder på att teamarbete främjar både arbetskamraters trivsel med varandra och kvalitén på vården. Metod: Kvalitativ ansats. 10 berättelser från sjuksköterskor verksamma i kommunal hemvård analyserades. Analysen gjordes med inspiration av Dahlbergs tre analysfaser.Resultat: Sex kategorier framkom under analysen: Samarbete, Kommunikation, Relation, Ansvar, Tidsbrist, Patient. Kommunikation framstår som en viktig del som både hindrar och möjliggör gott samarbete. Att se varandras kompetens och att lita på den framgick också som viktigt. Att brister i samarbetet kunde leda till att patienten ej fick den vård han/hon bör få framkom också i studien. Studien antyder att det kan vara av vikt att i framtiden belysa teamarbete inom hemvården då det tycks finnas brister i samarbetet mellan sjuksköterskor och undersköterskor, vilket kan påverka omvårdnaden. / Nurses today have a supervising role primarily in the community health services. Aim: To illuminate nurse’s experience of team work around the patient in home care. Background: Since Ädelreformen 1992, nurses have become a more prominent employee in the community health care. Working within the community homecare is a challenge because it requires a wide knowledgebase for nurses. Nurses are regulated by laws and constitutions that stresses her role as supervisor and her work for the team interaction. Previous research suggests that teamwork promotes both work colleagues' comfort with each other and the quality of care. Method: Qualitative approach. 10 stories from nurses working in homecare were analyzed with inspiration from Dahlberg`s three analysis phases Results: Six categories emerged in the analysis: Cooperation, Communication, Relation, Responsibility, Shortage of time, Patient. Communication appears to play an important role both as obstacles and as possibilities for teamwork. To see each other's competence and to trust it is important. Lack of cooperation could lead to patients not receiving the care he/she should get emerged in the study. The study suggests that it may be important in the future to highlight teamwork in homecare because there seems to be lack of co-operation between nurses and assistant nurses, which may affect the nursing care.

<p>Sjuksköterskor har idag en arbetsledande roll framförallt inom den kommunala hälso- och sjukvården. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelse av teamarbete kring patienten i hemvården. Bakgrund: Sedan Ädelreformen 1992 har sjuksköterskor blivit mer framträdande medarbetare i den kommunala sjukvården. Att arbeta inom kommunal hemvård är en utmaning då det krävs en stor kunskapsbredd för sjuksköterskor. Sjuksköterskors arbete regleras av lagar och författningar som betonar att hon bör ha en arbetsledande förmåga och att hon bör arbeta för teamsamverkan. Tidigare forskning tyder på att teamarbete främjar både arbetskamraters trivsel med varandra och kvalitén på vården. Metod: Kvalitativ ansats. 10 berättelser från sjuksköterskor verksamma i kommunal hemvård analyserades. Analysen gjordes med inspiration av Dahlbergs tre analysfaser.Resultat: Sex kategorier framkom under analysen: Samarbete, Kommunikation, Relation, Ansvar, Tidsbrist, Patient. Kommunikation framstår som en viktig del som både hindrar och möjliggör gott samarbete. Att se varandras kompetens och att lita på den framgick också som viktigt. Att brister i samarbetet kunde leda till att patienten ej fick den vård han/hon bör få framkom också i studien. Studien antyder att det kan vara av vikt att i framtiden belysa teamarbete inom hemvården då det tycks finnas brister i samarbetet mellan sjuksköterskor och undersköterskor, vilket kan påverka omvårdnaden.</p> / <p>Nurses today have a supervising role primarily in the community health services. Aim: To illuminate nurse’s experience of team work around the patient in home care. Background: Since Ädelreformen 1992, nurses have become a more prominent employee in the community health care. Working within the community homecare is a challenge because it requires a wide knowledgebase for nurses. Nurses are regulated by laws and constitutions that stresses her role as supervisor and her work for the team interaction. Previous research suggests that teamwork promotes both work colleagues' comfort with each other and the quality of care. Method: Qualitative approach. 10 stories from nurses working in homecare were analyzed with inspiration from Dahlberg`s three analysis phases Results: Six categories emerged in the analysis: Cooperation, Communication, Relation, Responsibility, Shortage of time, Patient. Communication appears to play an important role both as obstacles and as possibilities for teamwork. To see each other's competence and to trust it is important. Lack of cooperation could lead to patients not receiving the care he/she should get emerged in the study. The study suggests that it may be important in the future to highlight teamwork in homecare because there seems to be lack of co-operation between nurses and assistant nurses, which may affect the nursing care.</p>

Palliativ vård ges i livets slutskede och kan variera från några timmar till flera dagar. Drygt 80% av de 90 000 personer som avlider i Sverige årligen bedöms ha varit i behov av palliativ vård. Den palliativa vården är under stor utveckling och dess syfte är att patienternas vårdbehov skall tillgodoses samt att de närstående som är i behov av stöd ska få det. Sjuksköterskan ska kunna identifiera den vilket skeende patienten är i, så att hen kan skapa möjligheter för både patient och anhöriga att planera den sista tiden som de har tillsammans. Allt detta kräver att sjuksköterskan har rätt kunskap och resurser.  Syftet är att belysa sjuksköterskans upplevelse att vårda patienter vid livets slutskede i deras hemmiljö. Metod: En litteraturöversikt som analyserats enligt Fribergs modell och består av nio vetenskapliga artiklar. Resultatet presenteras i tre generella huvudteman och åtta underteman. Huvudteman som identifierades var; Sjuksköterskors upplevelse av palliativ vård i hemmet, Behov av kompetens och Emotionell påverkan. Slutsats: För att sjuksköterskor ska klara av det komplexa arbetet behövs det ett nära samarbete och stöd från kollegor samt en ökad kunskap inom ämnet. Brister i samarbetet kan leda till att patienten blir lidande och inte får bästa möjliga vård.

BakgrundPalliativ vård inbegriper att främja livskvaliteten för patienter med obotlig, progressiv skada eller sjukdom. Hemmet har betydande roll för patientens välbefinnande och livskvalitet samt påverkar sjuksköterskans förutsättningar att utföra sitt arbete. Sjuksköterskans roll i den palliativa vården berör vård av patienten, stöd till anhöriga samt samverkan med andra professioner. SyfteSyftet med studien var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård i hemmet. MetodDetta är en strukturerad litteraturöversikt med inspiration av tillvägagångssätt från systematiska översikter. I databaserna PubMed och CINAHL valdes tolv artiklar som analyserades enligt Fribergs fyra steg samt kvalitetsgranskades med Nilssons granskningsmall. ResultatFyra huvudkategorier identifierades: det egna hemmet blir både vårdmiljö och arbetsmiljö, betydelsefullt att upprätthålla relationer, emotionell påverkan samt upplevelse av bristande utbildning. Betydelsefullt att upprätthålla relationer presenterades i två underkategorier: fokus på samverkan med patient och anhöriga för att skapa trygghet samt samverkan med andra professioner skapar trygghet. SlutsatsHemmiljön beskrevs som viktigt för att skapa förtroendefulla och delaktiga relationer med patient, anhöriga samt andra professioner. Att tillhandahålla palliativ vård i hemmet beskrevs både tillfredställande och krävande. Sjuksköterskorna var otillräckligt förberedda med kunskap för att bedriva en god palliativ vård i hemmet. / BackgroundPalliative care involves improving the quality of life for patients with incurable, progressive injury or disease. The home plays a significant role in the patient's well-being and quality of life and affects the nurse's ability to perform their work. The nurse's role inpalliative care involves patient care, support for relatives and collaboration with other professions. AimThe aim of this study was to explore nurses’ experience of palliative care at home. MethodThis is a structured literature review with inspiration from approaches from systematic reviews. In the databases PubMed and CINAHL, were twelve articles selected which were analyzed according to Friberg's four steps and quality checked using Nilsson's review template. ResultsFour main categories were identified: the home becomes both a care environment and work environment, important to maintain relationships, emotional impact and experience of lack of education. Important to maintain relationships was presented in two subcategories: focus on cooperation with patient and relatives to create safety and cooperation with other professions created safety. ConclusionsThe home environment was described as important for creating trusting and involving relationships with patients, relatives and other professions. Providing palliative care at home was described as both satisfying and demanding. The nurses were insufficiently prepared with knowledge to provide good palliative care at home.

- To be trapped in a roller-coaster That ́s how some of the patients are describing the situa- tion of living with heart failure. To be stuck in their home not knowing if they will have to seek care today and not knowing if they will have the energy to attend that birth- day party later this week.Each year 2-3% of the Swedish population are diagnosed with heart failure, which results in 30,000 new individu- als with the disorder. Cardiovascular disease is rapidly in- creasing in the world and before 2030, people with heart failure will increased by 100%. Our improved living condi- tions and better health have allowed us to grow older and made us more dependent on other types of care, care at home. Today the patients are only looking for changes in weight and if they have excessive water in their body. What if we could see changes in values before they develop in to symptoms? We could then use a smaller dosage of medicine and minimize the risk of damaging other organs.During my work I have met with patients, husbands, wives and care givers to gain a better insight and understanding of the different stakeholders problems. The common factor is the insufficient methods for monitoring that are being used today, which aren’t optimal for patients, relatives or care givers.That led me to look at non-invasive testing methods (PPG), which would make it possible to see a trend of a patients health. Photoplethysmography (PPG) is a simple and low-cost optical technique that can be used to detect blood volume changes in the microvascular bed of tissue. PPG is most often employed non-invasively and operates at a red or a near infrared wavelength due to its properties to permeate tissue. By sending out different wavelengths and recorde how much is transmit- ted, scattered and absorb, the sensor can measure levels in the blood. When the station is done with the test it will send the result automatically to “Mina vårdkontakter” which will be accessible for both care givers and the patient. The profile will provide the patients with test results and a first contact holding advice for immediate and awaiting care. This will educate the patients and lead to them gaining a better understanding of their current health situation.

Bakgrund: När anhöriga vårdar palliativ närstående i hemmet behöver de ett fullgott stöd från hälso- och sjukvården. Detta för att klara av omvårdnadssituationen samt parallellt hantera sorgeprocessen under hela sjukdomsförloppet. Hälso-och sjukvårdspersonal behöver kunna fånga upp och förse anhörigvårdare med rätt insatser för att bibehålla deras hälsa och livskvalitet. Syfte: Syftet är att beskriva anhörigvårdares upplevelser av att vårda palliativ närstående i hemmet. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt grundad på tio vetenskapliga artiklar. Resultat: Många anhöriga känner ambivalens inför sin roll som anhörigvårdare. För att hantera denna roll är många anhöriga i behov av en tydlig roll- och ansvarsfördelning, både mellan hälso- och sjukvårdspersonal men även andra inblandade parter. Flera anhöriga belyser en önskan om att få möjlighet till mental och känslomässig förberedelse för att växa in i sin roll som anhörigvårdare. De viktigaste faktorerna för att vårda närstående med framgång är anhörigas känsla av säkerhet, trygghet och tillit till hälso- och sjukvårdspersonal. Anhöriga ställs inför varierande utmaningar vilket leder till behov av olika former av stödinsatser och information från hälso-och sjukvårdspersonal. Konklusion: För att klara av rollen som anhörigvårdare behöver anhöriga känna att de får tillgång till rätt och adekvat stöd från hälso-och sjukvårdspersonal samt inblandade parter. / Background: Relatives’ nursing their next of kin facing end of life at home, needs adequate support from the healthcare to successfully handle the caring situation as well as their grieving process during the illness trajectory. Healthcare professionals need to be interceptive and provide the right interventions to maintain the health and quality of life in family caregivers Aim: To describe family caregivers’ experiences of nursing a relative facing end of life in a home setting. Method: Qualitative literature review based on ten scientific articles. Findings: Experiences of ambivalence towards the role of family caregivers. To manage the family caregiver role distinct distribution of care responsibilities between health care professionals is needed, as well as an expressed desire for mental and emotional preparedness to grow in their role as family caregiver. Important considerations to successful family caregiving are the relatives’ feelings of security and trust towards the healthcare professionals. Varying challenges in family caregiving need to be addressed and supported by healthcare professionals. Conclusion: To master the family caregiver’s role it’s important to get access to right and timely support from healthcare professionals as well as involved parties.

Vård har under en längre tid varit i förändring och patienters förväntningar på vården likaså. Ökade kostnader i sjukvården har drivit fram ny teknik som också gjort vård i hemmet mer tillgänglig. Samtidigt gör skiftet mot mer vård i hemmiljö att bristen på teknisk infrastruktur och patientens integritet kräver ökat fokus. Användarens synvinkel är en aspekt som är viktig vid introduktion av teknik i vård och hälsa på ett generellt plan och i synnerhet om teknik ska användas och vad som gör att det fortsätter användas. En handfull ramverk för användning av teknik i hälsa och vård har undersökts. Ett konceptuellt ramverk för anammande och spridning knyter samman teknik, roller och problem med en bredare kontext. Ett annat ramverk diskuterar fortsatt användande utifrån bland annat patientens personliga behov, hälsostatus, livshändelser och sociala influenser. Det ramverk som valdes som verktyg för studien var NASSS-ramverket som genom att undersöka användandet i sju domäner: Sjukdomens karaktär, Teknologin, Identifierade värden, Ansvar och roller, Organisationen, Den breda kontexten och Anpassning och inkluderande över tid används för att utvärdera användning i en organisation i kommunal regi genom en fallstudie. Studien använde semistrukturerade intervjuer för att ställa frågor till användare kopplade till NASSS-ramverket. Materialet analyserades med hjälp av innehållsanalys och kategoriserades. Med ramverket kunde sedan användandet utvärderas enligt följande: Användandet har passerat slutpunkterna Icke-anammande, Övergivande, Ingen uppskalning lokalt, Misslyckad spridning och Hållbarhet på sikt. Dock riskeras hållbarheten längre fram. Vidare kunde den samlade analysen jämföras mot komplexitet i ramverkets domäner. Där var 8 att betrakta som Enkla, 10 som Komplicerade och 2 som Komplexa vilket också väl speglar svårigheter för användandet av tekniken i organisationen. Slutligen summerades även försvårande faktorer som framkommit

Studiens syfte var att undersöka första linjens chefers upplevelse av att arbeta inom svensk äldreomsorg och förutsättningar för ett hållbart arbetsliv. Att orka, kunna och vilja jobba ett helt arbetsliv med tillgång till ett starkt stöd och delaktighet är några aspekter av ett hållbart arbetsliv. Studien bygger på kvalitativt semistrukturerade intervjuer med sex enhetschefer inom kommunal hemvård samt vård- och omsorgsboende. Det empiriska materialet analyseras genom en tematisk analys med utgångspunkt i Theorells modeller om krav-kontroll-stöd och ansträngning-belöning, samt Hochschilds teori om emotionellt lönearbete. Intervjumaterialet visar att enhetscheferna förväntas tillgodose medarbetarnas arbetsmiljö genom systematiskt arbetsmiljöarbete och studien påvisar samtidigt brister vad gäller enhetschefernas arbetsmiljö. Resultaten pekar mot att flera chefer riskerar att befinna sig i en kritisk arbetssituation med ett arbetsliv som är ohållbart i längden, med ökad risk för ohälsa. Deltagarnas egen definition av hållbart arbetsliv går inte i linje med hur de framställer hur verkligheten ser ut i dagsläget. Undersökningen synliggör att det fortfarande krävs förändring när det gäller första linjens chefers arbetsmiljö. Sammantaget bidrar studien med kunskap om de förbättringsåtgärder som krävs för att främja ett hållbart arbetsliv / The study aims to investigate first-line managers' experience of working in Swedish elderly care and the conditions for a sustainable working life. Being able and willing to work a full working life with access to strong support and participation are some aspects of a sustainable working life. The study is based on qualitative semi-structured interviews with sex first-line managers within municipal home care and care and long-term care homes. The empirical material is analyzed through a thematic analysis based on Theorell's models of demand-control-support and effort-reward, as well as Hochschild's theory of emotional labor. The first-line managers are expected to care for the employees' work environment, but the study shows shortcomings in terms of the first-line managers' work environment. The results point to several managers risking being in a critical work situation with a working life that is unsustainable in the long run with an increased risk of bad health. The participants' own definition of sustainable working life is not in line with how they present what reality looks like today. The study proves that change is required when it comes to the work environment of first-line managers. Summarized this study contributes with knowledge of the improvement measures that are required to promote a sustainable working life