In the last couple of years there has been an immense increase in the number of unaccompa­nied refuge minors seeking asylum in Sweden. These minors share one thing in common; they have all abandoned things they hold dear in pursuit of a better life. The majority of them are placed into residential care homes, accommodations where they are aided and cared for by personnel. Unfortunately, there is a lack of research regarding how these personnel experience their work. With help of the method grounded theory and interviews, I investigate their working situation and their role in these homes. All participants agree that their primary role and task are to establish a feeling of safety amongst the minors, however, organizational aspects can hinder this process. Organizational aspects are also key factors that have to be adequate in order for the personnel to increase their professional knowledge. By including the framework resilience therapy and comparing this to my result, I put my study in a bigger context, suggesting that if the minors are capable of feeling safe, they will also develop skills that increase their wellbeing throughout their lives.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om vårdnadshavares erfarenheter av inskolning i den svenska förskolan. Mer specifikt undersöks vad vårdnadshavare skattar positivt respektive negativt vid inskolning, samt vilka förslag på förbättringar som vårdnadshavare ger i relation till inskolning i den svenska förskolan. I studien används en kvantitativ metod i form av en survey, digital enkätundersökning, besvarad av 102 vårdnadshavare som skolat in sitt barn under året 2021. Studiens resultat har analyserats med utgångspunkt i det holistiska perspektivet. Tidigare forskning visar att vårdnadshavare betonar vikten av att skapa och stärka relationen mellan hem och förskola. Forskningen visar även att uppmuntran, tid och kontinuitet ses som centrala delar för att bygga, säkra och bibehålla genuina relationer samt att relationen mellan vårdnadshavare och pedagoger påverkas av båda parter. Studiens resultat uppmärksammar att det är av betydelse för vårdnadshavare att utbyta information och återkoppling, samt att de ges tid för att skapa relationer med sitt barns pedagoger vid inskolningen. Resultatet visar att det finns ett svagt samband mellan vårdnadshavares deltagande i ett introduktionssamtal innan inskolningen och deras skattade trygghet. Studien finner även att de vårdnadshavare vars trygghet är skattad lägst, har gemensamma förbättringsåtgärder i egenskap av önskan om mer kommunikation och ett större visat intresse av pedagogerna inför barnet. / KeywordsFeeling of safety, holistic perspective, introduction meeting, schooling

En viktig del av ett socialt hållbart samhälle är att individer känner sig trygga i den offentliga miljön. Den upplevda nivån av trygghet påverkar människors hälsa och beteende och därför är det viktigt att ta hänsyn till de aspekter som har stor inverkan på tryggheten i ett område. Parker och grönområden har stor inverkan på livskvaliteten hos en stads befolkning samtidigt som de är viktiga ur ett hållbart perspektiv. Syftet med denna studie är att få en uppfattning om hur tryggheten i ett grönområde påverkas av miljöns utformning och användning samt om personer upplever trygghet i ett grönområde olika beroende på kön och andra demografiska faktorer. Detta har gjorts med hjälp av en fallstudie över Boulognerskogen och Stadsträdgården i centrala Gävle där 12 platser valdes ut. Studien har även undersökt hur känslan av trygghet påverkas av platsens geografiska placering, kringliggande omgivning samt individers rörelsemönster. Resultaten av studien är baserat på både kvalitativa och kvantitativa data. Dessa data skapades genom att en webbaserad enkätstudie sändes ut till allmänheten, ett flertal observationer utfördes i grönområdet samt två djupintervjuer, en med Gävles Stadsarkitekt och en med en Landskapsarkitekt på Gävle kommun. En visualisering skapades utifrån enkätsvaren i ett geografiskt informationssystem (GIS) för att kunna se hur trygghetsnivån varierar på olika platser i grönområdet. Detta har även möjliggjort att det gått att utläsa hur platsers nivå av trygghet kan påverka varandra utifrån deras placering inom grönområdet. Det framgår av resultaten att det kön individen identifierar sig som och den åldersgrupp som individen tillhör påverkar var i grönområdet individen upplever trygghet och otrygghet. Studien har visat att Crime Prevention Through Environmental Design (CPTED) kan implementeras hos Gävle kommun i trygghetsskapande arbete för att förbättra nivån av trygghet i Boulognerskogen och Stadsträdgården. En ökad förståelse har nåtts genom studien för hur viktig planeringen av grönområden är och att det finns aspekter som behövs tas i beaktning i projekteringen av grönområden. Studien har även lett till insikten att mycket belysning inte behöver skapa ett tryggt område men att mängden växtlighet samt skötseln av denna i ett område är en viktig faktor för trygghet. / An important part of a socially sustainable society is that individuals feel safe in the public environment. The perceived level of safety affects people’s health and behavior and therefore it is important to take the aspects into account that have a major impact on the feeling of safety in an area. Parks and green areas have a large impact on the quality of life of a city’s population whilst at the same time being important from a sustainable perspective. The purpose of this study is to get a deeper understanding of how the perceived safety in green areas is affected by the design and use of the environment and understand whether people experience the feeling of safety in green areas differently depending on their gender and other demographic factors. This was done with the help of a case study in the parks Boulognerskogen and Stadsträdgården in central Gävle where 12 sites were selected. The study has also investigated how the feeling of safety is affected by the areas’ geographical location, surrounding environment and the movement pattern of people. The results of the study are based on data that are both qualitative and quantitative. These data were created by sending out a web-based survey to the public, a number of observations made in the green area and two in-depth interviews, one with Gävle’s Urban Architect and one with a Landscape Architect from Gävle municipality. A visualization was created based on the survey responses in a geographic information system (GIS) to see how the level of perceived safety varies at different locations in the green area. This has also made it possible to study how the level of perceived safety in different locations can affect each other based on their placement within the green area. The results indicate that the gender the individual identifies as and that their age affect where in the green area the individual experiences the feeling of safety or the feeling of being unsafe. The study has shown that Crime Prevention Through Environmental Design (CPTED) can be implemented at Gävle municipality in safety enhancing work to improve the level of perceived safety in Boulognerskogen and Stadsträdgården. An increased understanding has been reached through the study of the importance of planning green areas and that there are aspects that needs to be taken into account when designing green areas. The study has led to the realization that lots of lighting does not need to create an area that is perceived as safe but that the amount of vegetation and its management in an area is an important factor for the feeling of safety.

Bakgrund: Våld mot kvinnor i nära relationer är ett folkhälsoproblem globalt och i Sverige. Hälso- och sjukvården anses vara den instans dit våldsdrabbade kvinnor först söker sig för hjälp. Detta innebär att sjuksköterskor oavsett arbetsområde troligtvis kommer möta våldsutsatta kvinnor. För att kunna bemöta, ge omvårdnad och trygghet till dessa kvinnor personcentrerat, är det av vikt att belysa hur den våldsutsatta kvinnan upplever mötet med vårdpersonal. Syfte: Identifiera hur vuxna kvinnor utsatta för våld i nära realtioner upplever mötet med hälso- och sjukvårdspersonal. Metod: En allmän litterturstudie där 10 resultatartiklar granskades och analyserades med tematisk analys. Resultat: Känslor av att bli förminskad eller inte bli tagen på allvar identifierades. Känslor av skuld, skam och pinsamhet förstärktes genom vårdpersonalens bemötande. Detta bidrog till att kvinnor tvekade eller avstod från att söka hjälp. Många kvinnor upplevde att fokus låg på att behandla fysiska skador medan deras psykiska behov prioriterades i andra hand. Kvinnor uppgav att vårdpersonal inte frågade dem om våld i hemmet. När frågan ställdes upplevde kvinnorna att det var av vikt att den ställdes på rätt sätt och vid rätt tillfälle. Konklusion: Våldsutsatta kvinnor upplever brister i mötet med hälso- och sjukvårdpersonal. Sjuksköterskor och annan vårdpersonal kan genom sitt bemötande skapa en bättre vårdupplevelse för dessa kvinnor. / Background: Intimate partner violence against women is a public health problem, both globally and in Sweden. Healthcare is considered to be that instance were abused women primarily seeks help. This means that nurses, regardless of workplace, probably will meet abused women. To be able to respond and provide person-centered care and a feeling of safety, it is important to illustrate how the abused woman experiences the encounter with healthcare professionals. Aim: Identify how abused adult women experiences the meeting with healthcare professionals. Method: A general literature study in which 10 articles were examined and analyzed with a thematic analysis. Result: Feelings of beeing diminished and not taken seriously were identified. Feelings of guilt, shame and embarrassment were increased by the actions of healthcare professionals. This contributed to women hesitating or refraining from seeking help. Many women felt that the focus was on treating physical injuries, while their mental health was prioritized secondarily. Women stated that helathcare did not ask them about domestic violence. It was important that the question was asked in the right way and at the right time. Conclusion: Abused women experience deficiencies in meeting with healthcare professionals. With their treatment, nurses and other healthcare professionals can create a better experience of care for these women.

The research on feeling of safety and fear of crime abroad has been developed since 70s of the 20th century. In the Czech Republic it became of interest at the beginning of 90s after the fall of the communist regime, while the discrepancy between actually committed and formally registered offences resulting in the sharp increase of officially recorded crime manifested itself. In response to this increase there were written first scientific studies, which mainly dealt with the development of feeling of safety and models explaining such feeling in the context of former social problems (economic stress, trust in the government). In our opinion, however, we lack a comprehensive study that discusses the feeling of safety and fear of crime phenomenon from different aspects and intend to verify the validity of the results of international studies in our milieu. Based on the existing theoretical approaches and selected data sources, the study therefore aims to illuminate the structure of the relationship between fear of crime and individual or social factors that correlate with it. The study particularly deals with the relationship between perceived risk of victimization and fear of crime, i.e. concepts that were often used interchangeably at the beginning of research in this area. The analysis has showed...

Depuis longtemps, le sentiment d’insécurité suscite l’intérêt des chercheurs en sciences sociales. En milieu carcéral, ce phénomène est encore peu étudié. Les différentes études arrivent à des résultats incohérents par rapport aux facteurs reliés au sentiment d’insécurité des détenus. Les différentes façons de conceptualiser et de mesurer ce phénomène apparaissent souvent comme une des causes de l’incohérence des résultats obtenus. La présente étude a comme objectif général d’approfondir les connaissances sur le sentiment d’insécurité des incarcérés et présente les objectifs spécifiques suivants: (1) dresser un portrait quantitatif du sentiment d'insécurité en tenant compte de ses dimensions affective, cognitive et comportementale; (2) estimer le taux de victimisation dans les pénitenciers canadiens du Québec; (3) analyser les facteurs reliés aux différentes dimensions du sentiment d'insécurité; (4) analyser l’interrelation entre les différentes dimensions du sentiment d’insécurité. Afin d’atteindre ces objectifs, les données recueillies auprès de 293 détenus de dix pénitenciers québécois ont été analysées. Des analyses descriptives ont été utilisées pour documenter le sentiment d’insécurité des détenus en tenant compte de différentes dimensions. Des analyses bi variées et multi variées ont permis d'identifier les facteurs individuels et contextuels en relation significative avec les différentes dimensions du sentiment d’insécurité. Des modèles de régression hiérarchisée ont permis d’analyser l’interrelation entre les différentes dimensions du sentiment d’insécurité, en tenant compte de l’influence de facteurs individuels et contextuels. Les résultats ont révélé un niveau d’insécurité peu élevé et variable parmi la population carcérale et aussi que les différentes dimensions du sentiment d’insécurité étaient affectées par différents facteurs et qu'elles étaient partiellement inter reliées. / For a long time, the feeling of safety has been a subject matter of interest to social scientists. Applied in prisons, this phenomenon is not much studied. Different studies have come to inconsistent results with respect to factors related to insecurity. The different ways of conceptualizing and measuring this phenomenon often appear as a cause of the inconsistency of the results. The present study aims to deepen general knowledge about the insecurity sentiment and present the following specific objectives: (1) provide a quantitative picture of the feeling of safety, taking into account its emotional, cognitive and behavioral dimensions; (2) estimate the victimization rate in Canadian penitentiaries in Quebec; (3) analyse the different factors that are related to the different dimensions of feeling of safety; (4) analyse the interrelation between the different dimensions of the feeling of safety. To achieve these objectives, data from 293 inmates held in ten Quebec prisons were analyzed. Descriptive analyses were used to document the insecurity of prisoners taking into account various dimensions. Bivariate and multivariate analyses have permitted to identify the individual and contextual factors that are significantly associated with the different dimensions of insecurity. Hierarchical regression models were used to verify the interrelation between the different dimensions of feeling of safety, taking into account the influence of other factors. The results showed a level of insecurity that is low and variable among the prison population, and also that the different dimensions of insecurity were affected by various factors and were partially interconnected.

Depuis longtemps, le sentiment d’insécurité suscite l’intérêt des chercheurs en sciences sociales. En milieu carcéral, ce phénomène est encore peu étudié. Les différentes études arrivent à des résultats incohérents par rapport aux facteurs reliés au sentiment d’insécurité des détenus. Les différentes façons de conceptualiser et de mesurer ce phénomène apparaissent souvent comme une des causes de l’incohérence des résultats obtenus. La présente étude a comme objectif général d’approfondir les connaissances sur le sentiment d’insécurité des incarcérés et présente les objectifs spécifiques suivants: (1) dresser un portrait quantitatif du sentiment d'insécurité en tenant compte de ses dimensions affective, cognitive et comportementale; (2) estimer le taux de victimisation dans les pénitenciers canadiens du Québec; (3) analyser les facteurs reliés aux différentes dimensions du sentiment d'insécurité; (4) analyser l’interrelation entre les différentes dimensions du sentiment d’insécurité. Afin d’atteindre ces objectifs, les données recueillies auprès de 293 détenus de dix pénitenciers québécois ont été analysées. Des analyses descriptives ont été utilisées pour documenter le sentiment d’insécurité des détenus en tenant compte de différentes dimensions. Des analyses bi variées et multi variées ont permis d'identifier les facteurs individuels et contextuels en relation significative avec les différentes dimensions du sentiment d’insécurité. Des modèles de régression hiérarchisée ont permis d’analyser l’interrelation entre les différentes dimensions du sentiment d’insécurité, en tenant compte de l’influence de facteurs individuels et contextuels. Les résultats ont révélé un niveau d’insécurité peu élevé et variable parmi la population carcérale et aussi que les différentes dimensions du sentiment d’insécurité étaient affectées par différents facteurs et qu'elles étaient partiellement inter reliées. / For a long time, the feeling of safety has been a subject matter of interest to social scientists. Applied in prisons, this phenomenon is not much studied. Different studies have come to inconsistent results with respect to factors related to insecurity. The different ways of conceptualizing and measuring this phenomenon often appear as a cause of the inconsistency of the results. The present study aims to deepen general knowledge about the insecurity sentiment and present the following specific objectives: (1) provide a quantitative picture of the feeling of safety, taking into account its emotional, cognitive and behavioral dimensions; (2) estimate the victimization rate in Canadian penitentiaries in Quebec; (3) analyse the different factors that are related to the different dimensions of feeling of safety; (4) analyse the interrelation between the different dimensions of the feeling of safety. To achieve these objectives, data from 293 inmates held in ten Quebec prisons were analyzed. Descriptive analyses were used to document the insecurity of prisoners taking into account various dimensions. Bivariate and multivariate analyses have permitted to identify the individual and contextual factors that are significantly associated with the different dimensions of insecurity. Hierarchical regression models were used to verify the interrelation between the different dimensions of feeling of safety, taking into account the influence of other factors. The results showed a level of insecurity that is low and variable among the prison population, and also that the different dimensions of insecurity were affected by various factors and were partially interconnected.