Forskning har visat att våld är ett samhällsproblem och anses vara en av de främsta bakomliggande orsakerna till den ohälsa som finns bland kvinnor i världen. Kvinnor tillhör en grupp i samhället som löper stor risk att utsättas för våld i nära relationer. För att begränsa vår studie har vi valt att inrikta osspå våldsutsatta kvinnor från mellanöstern. Forskning visar att kvinnor med utländsk bakgrund är en ytterst sårbar och utsatt grupp. Syftet med studien är att skapa en förståelse för hur personal på skyddade boenden konstruerar våldsutsatta kvinnor från mellanösterns hjälpbehovoch hur de arbetar för att bemöta dessa. Studien syftar även till att förstå hur makt förekommer på skyddade boenden. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med fem personal på fyra skyddade boenden. Det insamlade materialet analyserades genom tematiskt analys utifrån socialkonstruktionismen samt begreppen makt, kultur och tradition. Resultatet visade att personal på skyddade boenden konstruerade kvinnor från mellanösterns hjälpbehov som att bland annat lära sig det svenska språket, få information om sina rättigheter och skyldigheter och skapa sig nya sociala nätverk. Allt detta är en förutsättning för att kvinnorna på längre sikt ska bli självständiga och därigenom kunna leva ett liv fritt från våld. Resultatet har även visat att det är att personalen är medvetna om vilket maktövertag deras professionella roll innebär

Sammanfattning Syftet med studien var att utvärdera hur barnperspektivet beskrivs och tar sig uttryck på det skyddade kvinnoboendet Siri i Uppsala, ur personalens perspektiv. Verksamheten riktar sig primärt till våldsutsatta kvinnor, men även kvinnornas barn är i behov av stöd och skydd. Av tidigare forskning framgår att barn som har upplevt våld löper risk att utveckla psykiska och sociala problem, vilket därmed innebär att de kan ha särskilda behov som Siri försöker tillgodose. Utvärderingen präglas av en kvalitativ ansats och har genomförts med hjälp av utvärderingsmetoden programteori. Programteorin beskriver hur barnperspektivet är tänkt att genomföras i Siris verksamhet. Utvärderingen ger svar på om personalen upplever att arbetet med barnen genomförs på det sätt som det är tänkt, om arbetet är kunskapsbaserat och om det förefaller vara så att Siri kan nå de mål som programteorin föreskriver. Kvalitativa intervjuer av semistrukturerad karaktär genomfördes med personal med olika utbildningsbakgrund som arbetar eller har arbetat på Siri. Vid analysen har, förutom programteorin, de teoretiska begreppen omsorgs- och delaktighetsperspektivet samt Harts delaktighetsstege använts. Av resultatet framkom att respondenternas uppfattningar gällande Siris målsättning i arbetet med barnen samt vilka aktiviteter det är tänkt att barnen ska erbjudas, överensstämmer med hur de beskrivs i programteorin. Det framkom även att aktiviteterna är förankrade i tidigare forskning gällande behov hos barn som har upplevt våld. I praktiken genomförs emellertid inte alltid de aktiviteter som det är tänkt att Siri ska erbjuda barnen. Hinder för genomförandet som lyfts fram i studien är personal- och bemanningsfrågor, att aktiviteterna inte har hunnit bli välförankrade i praktiken och att Siri är en svårplanerad verksamhet. Till vissa delar förefaller barnperspektivet vara knutet till olika personer även om personalen till stora delar var överens om att verksamheten har ett utvecklat barnperspektiv. Gällande barnens delaktighet på Siri framkom ett dilemma. Då mamman har det yttersta ansvaret för barnet kan personalen inte uppmuntra till mer delaktighet för barnet än vad mamman tillåter, varför olika barn upplevs ha olika möjlighet till delaktighet. Nyckelord: barnperspektiv, skyddade boenden, barn, omsorgsperspektiv, delaktighetsperspektiv / Abstract The aim of this study was to evaluate how the child perspective is described and expressed at the domestic violence shelter Siri in Uppsala. The organisation primarily focuses on women but their children are also in need of shelter and support. Research shows that children who have been exposed to domestic violence are at risk of developing mental and social problems. This means there is a possibility that they have special needs which Siri is trying to provide for. This evaluation is based on program theory and has a qualitative approach. The program theory describes how the child perspective is meant to be implemented in the organisation. The evaluation answers whether the staff experience that the program theory is being implemented as it is meant to be implemented. Furthermore the evaluation answers if the theory is evidence based and if Siri can reach the goals expressed in the program theory. The study is based on semi-structured interviews with members of the staff. The framework for analysing the results, besides the program theory, was the care perspective, the rights perspective and Rogers Harts ladder of children’s participation. The results show that the respondents’ opinions about the organisation’s activities and goals are consistent with the program theory, and that the theory seems to be based on previous research about needs of children who have been exposed to domestic violence. The activities that Siri intends to provide the children are not, however, always implemented in practice. The respondents expressed that the difficulties to implement the activities in the organisation mainly depends on staff issues, but also the fact that Siri is an unpredictable organisation. Furthermore the results show that the organisations’ child perspective, to a certain extent, depends on which member of the staff that is working; the child perspective varies from person to person. In general, however, there was an agreement among the respondents that the organisation is characterised by a child perspective. Keywords: child perspective, domestic violence shelter, children, care perspective, rights perspective

Den här studien syftar till att undersöka skyddade boendens förutsättningar att stödja barn som upplevt pappas våld mot mamma. Fem kvalitativa semistrukturerade intervjuer med anställda på fem olika skyddade boenden i Stockholmsområdet har genomförts i april 2017. Empirin har analyserats med hjälp av Marianne Hesters teoretiska modell; "the three planet model" som beskriver hur professionella inom olika områden som arbetar med personer som har erfarenheter av våld i nära relation agerar inom skilda "planeter" där egna kulturer, lagar och riktlinjer existerar. Studiens resultat visar att de anställda har god kunskap om behov hos barn som upplevt våld. Verksamheterna erbjuder flera olika stödfunktioner som forskning visar att barn har behov av. Det finns däremot svårigheter att stödja barn med särskilda behov av specialiserad behandling. Resultaten visar även att det finns goda möjligheter att stödja barn på skyddat boende med hjälp av en kombination av stöd riktat direkt till barnet samt indirekt stöd via mamma i sin roll som förälder. De anställda beskriver att de kan de synliggöra våldet samtidigt som det även på skyddat boende kan existera en rädsla för att prata med barn om våld som kan ha med bristande kompetens att göra. Säkerheten är en aspekt som både är en möjlighet och en inneboende begränsning eftersom den möjliggör skydd från våld samtidigt som den innebär stora begränsningar i barns livsutrymme. Slutligen visar resultaten att de anställdas arbete på skyddat boende sker i samverkan över ett komplext fält där motsättningar skapas på grund av de olika planeternas habitus vilket försvårar arbetet med skydda och stödja barn

The aim of this study is to examine the opinions and the reflections workers at women’s shelters have regarding the limited access teenage boys experience to these shelters. Furthermore, what the workers think regarding the presence of teenage boys at the shelter. In order to achieve a deeper understanding of the reasoning workers have, the study applied a children's rights perspective and Hirdmans concept of genussystem and genuskontrakt. For this study a qualitative method has been applied using semi-structured interviews, in total six interviews were conducted. Workers from five different women’s shelters in Skåne, Sweden participated in this study. The results of this study implied that an age-limit for boys at these shelters is not compatible with a children's rights perspective. The boys’ rights as children were in some cases overlooked in favour of the abused women. The study showed that both abused women and some of the workers saw the teenage boys as young men. The boys’ were attributed personality traits based on societal stereotypical conceptions of their gender, which included a dominant and controlling behaviour and the potential risk of violence. However, neither of the workers had ever experienced any violent incidents at the shelters and none of the workers thought that the presence of teenage boys affected, or would affect, the work itself. At the same time, several workers pointed out that women might feel uncomfortable and unsafe with the presence of teenage boys, if living in a collective residence. This due to their experience of violent men but also, for some women, because of their religion prohibiting them from taking of their hijab in the presence of, what they consider, young men. It should be pointed out that the workers had little and in one case no experience of working with teenage boys at the shelter. In conclusion only one shelter practised an age-limit for boys. However, the results implied that workers un-reflected, gender-based norms and conceptions might risk a reproduction of the image of men as controlling, dominant and abusive and women as passive and victimised.

Domestic violence is an issue affecting many women around the Swedish society leading to it being an extensive societal problem. Statistically speaking women who seek help through Social services have increased by 38 percent. The social services in Sweden have a main responsibility in helping and providing abused women with resources to prevent them from living a life in fear and threats. There is a clear goal in the Social services which stands for providing safety and stability to the women who have been exposed to an unsafe and violent partner. There are many different forms of resources that the social service can offer abused women, this study examines different examples and how they are to be understood through different perspectives. The purpose with this report is to understand and mediate how the Social services support women exposed to domestic violence is understood from a structural perspective but also from an individual perspective, as the women who have been in contact with the Social services have shared their experiences through different research. The study starts off with presenting the Social services main goal with their work and how they through the law and development of resources work to identify and help abused women. The women have gone through different experiences with the help that the Social services offers, which doesn't always live up to their initial goals.

The aim of this study was to examine women shelters conditions as an organization and how these conditions affect their work with children who have experienced family violence and live in their shelters. In order to achieve a more profound and comprehensive view of the women shelters and their work with these children we selected to execute a qualitative method with semi-structured interviews with collaborators from nine different shelters in Sweden. We found that the women shelter as a non-governmental organization was bicameral and complex where their work with children distinguishes on several areas. We discovered that the women shelters were an organization, affected and formed by its environment. From our empiricism we could distinguish differences on a municipality level where collaborations with schools and social services occur in a resource guided hierarchy which influences the women shelters work with children. The women shelters work also showed to have a focus on the mother, even when they worked with the children. We also found that the shelters work varied in ways of including ideological foundations of moral to its work and therefore where directed and adapting their work with children from different approaches to its working procedures. As a conclusion, women shelters work with children can appear as a lottery of support and help due to its variations in what help the children are offered on their shelters.

Syftet med studien är att undersöka hur socialsekreterare inom socialtjänsten och personal vidskyddade boenden upplever att tillgången till och utformningen av skyddsinsatser ser ut förvåldsutsatta kvinnor med en missbruksproblematik. Syftet är även att undersöka hur deupplever att denna målgrupps möjligheter till skydd fungerar i relation till våldsutsattakvinnor utan missbruksproblematik. Studien utgår från en kvalitativ metod där de teoretiskabegreppen stigma, handlingsutrymme och ideala offret används för att analysera resultatet.Studiens slutsatser är att arbetet med våldsutsatta kvinnor beskrivs som särskilt komplext dåbåde våldsutsattheten och missbruket ska beaktas. Ett hinder i arbetet med målgruppen ärstigmatiseringen som resulterar i att många kvinnor inte vill söka hjälp. Tillgången tillskyddade boenden är begränsad för målgruppen. Både tillgången till och utformningen avskyddade boenden måste förbättras för att kunna tillgodose behoven. Studiens slutsatser geren inblick i den särskilda utsattheten som finns hos våldsutsatta kvinnor medmissbruksproblematik, samt bidrar med förslag till utvecklingsmöjligheter i arbetet medmålgruppen inom det sociala arbetet. / The aim of the study is to investigate how social workers within the Social Services and staffat sheltered accommodation perceive the access to and the design of protection efforts forabused women with an addiction problem. Also to investigate how they perceive this group'sopportunities for protection work in relation to abused women without an addiction problem.The study is based on a qualitative method where the theoretical concepts of stigma,professional discretion and the ideal offer are used to analyze the results. The conclusions arethat the work with women exposed to violence is described as particularly complex as boththe exposure to violence and the abuse must be taken into account. An obstacle in workingwith the group is the stigma that contributes to many women not wanting to seek help.Access to sheltered accommodation is limited for the women. Both the availability and thedesign of sheltered accommodation must be improved to meet the needs. The conclusions areconsidered to be able to give an insight into the vulnerable that exists in abused women withaddiction problems and contribute with suggestions for development opportunities in thework with the women within the social work sector.

The essay is a qualitative study based on interviews with school curators and a student coach who in various ways in their work come into contact with girls who live in an honor culture. The purpose of this study is to investigate how the Swedish school treats girls who in one way or another live in an honor culture and how the schools work with honor issues. The research question that has formed the basis of the study was the following: How does the Swedish school respond to honor culture? The results are analyzed based on the previously presented research, Al-Baldawi's theory of the individual-centered and group-centered way of thinking, and Hylland-Eriksen's theory of the creation of a “we” and “they”. The results show that honor culture occurs within the Swedish school and is given more attention, partly because professionals have more knowledge and experience on the subject but also because the interest has increased from different quarters to investigate the phenomenon. However, all respondents agree that more and different kinds of efforts are still needed to give the girls support and help, but above all to work for prevention.