Studien ämnar belysa hur medarbetare och ledning upplever och sätter ord på samma organisationsförändring. Den syftar även till att uppmärksamma skillnader och likheter i upplevelser av en organisationsförändring mellan dessa två grupper. Genom detta kan studien bidra till framtida förändringsarbete genom att belysa förändringsprocessen, vilka faktorer som är viktiga för de undersökta grupperna och på vilket sätt faktorerna påverkar resultatet av förändringen. Resultatet som presenteras grundas i intervjuer med medarbetare och personer från ledningsgruppen på en organisation som genomgått en strategisk organisationsförändring och skapat ett resursteam. Viktiga faktorer som framkommit hos båda respondentgrupperna som viktiga är kompetens, kommunikation, trygghet och uppföljning. Utifrån dessa teman har jag granskat tidigare forskning. Under mitt arbete har jag kommit fram till att en organisationsförändring är en väldigt komplex process som innefattar många olika faktorer som påverkar dess utfall.

Införandet av New Public Management (NPM) i svensk offentlig sektor har lett till ökad administration och större fokus på rapportering och utvärdering. Kritiker hävdar att omfattande administration kan minska kostnadseffektiviteten inom offentliga verksamheter och underminera professionellas förmåga att utföra sina kärnuppdrag. Ökningen av administrativa uppgifter har bland annat påverkat lärare, som länge har flaggat för att den höga administrativa arbetsbelastningen är ett arbetsmiljöproblem. Rektorer har en nyckelroll i förändringsarbetet med att minska administrationen i skolverksamheten. Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka utmaningar i förändringsarbetet med att minska administration inom den kommunala skolan. Studien består av semistrukturerade intervjuer av rektorer inom kommunala gymnasieskolor i Uppsala kommun, tillsammans med granskning av kommunala styrdokument. Resultatet av studien indikerar att hinder för att minska administrationen i den kommunala skolan främst består dels av en bristande informationsdelning från huvudmannen kring målsättning och tillvägagångssätt för att minska administration. Dessutom identifierades hinder i den institutionella kontext som rektorerna befinner sig i, vilket påverkar och begränsar deras handlingsutrymme.

Våld i hemmet är ett växande samhälls- och folkhälsoproblem. En stor utsatt grupp inom våldsutsatta kvinnor är mammorna. Flera studier tyder på att många av kvinnorna och mammorna är nöjda med deras erhållna stödinsatser, trots detta framkommer det att våldet inte alltid upphört efter erhållen insats och att flertalet kvinnor fortfarande i stor utsträckning mår psykiskt dåligt. Syftet med studien är att analysera de grunder våldsutsatta mammor uppger för att de är nöjda eller mindre nöjda med de stödinsatser de erhållit för att få stöd för sig själva och sina barn. Vidare syftar studien till att få en förståelse om vilka förändringsfaktorer som påverkar mammornas upplevelser av stödinsatserna. Studien har en kvalitativ ansats, där vi valt att utifrån teoretiskt förankrade tematiseringar analysera resultatet. I resultatet fann vi fem huvudteman: betydelsen av behandlaren; relationen, alliansen och kommunikationen; klienten; modeller och tekniker; samt tillgängligheten. Resultatet visade att dessa faktorer (temana) spelar en viktig roll i hur mammorna upplever insatserna. Deras inställning och motivation till insatsen samt behandlarens personlighet och kompetens är i själva verket avgörande för hur insatsen uppfattas och påverkar dess resultat. / Domestic violence is a growing community and public health problem. A large and vulnerable group among women exposed to domestic violence are the mothers. Despite the fact that several studies indicate that many of the women and mothers are satisfied with the support received, it appears that the violence has not always ceased at the conclusion of this effort and that a majority of the women are still to a great extent feeling psychologically unwell. The purpose of this study is to analyse on what grounds mothers exposed to domestic violence declare themselves to be satisfied or less satisfied with the support received by themselves and their children. Furthermore, this study purposes to discern which factors of change influence how the mothers perceive the support received. The study utilises a qualitative approach, where we have chosen to analyse the results according to theoretically based thematisations. We have discerned five main themes from our results: The importance of the caseworker, the relationship, the alliance, the communication, the client, models and techniques plus the availability. The results showed these factors (the themes) to play an important role in the way support was perceived by the mothers. In fact, their attitude towards and motivation regarding the support, as well as the personality and competence of the caseworker, determine how the support is perceived, and influence the outcome of the effort.

Sveriges regering har satt som mål att Sverige ska vara en ledande nation i digitalisering. Enligt målen ska offentlig sektor effektiviseras med hjälp av digitala medel, vilket ställer krav på att stora och komplexa förändringsprojekt inom IT förverkligas för att skapa långsiktiga lösningar. Tidigare forskning pekar på att för att lyckas med IT-projekt så förutsätter det identifikation av faktorer som kan påverka både process och resultat. Ett exempel är Critical Success Factors, kritiska framgångsfaktorer, för implementering av större övergripande system och vilka faktorer som påverkar resultatet av en implementering. För att lyckas finns det även en uppsjö modeller gällande förändringsledning, i vilka vi kan se likheter till framgångsfaktorer. Ett exempel är Action Research-Based Model of Change som framhåller vikten av att engagera intressenter tidigt i förändringsprocessen, stöd från ledning, utse förändringsförespråkare i form av agenter, med mera. ADKAR är ytterligare en modell för förändringsledning med individen som utgångspunkt och därutöver finns forskning som utvecklar tankarna om förändringsagenter och pratar om vikten av att dessa organiseras i team och att de i sin tur har ordentligt stöd från ledningen. Trots den stora tillgången på förändringsmodeller och framgångsfaktorer, misslyckas upp till 70 procent av förändringsprojekt och därför menar forskare att det behövs ytterligare bidrag till forskning på ämnet. Detsamma gäller för offentlig sektor, men där tidigare forskning saknas i stor utsträckning och vilket därför medför ett större behov. Inom offentlig sektor kan förändringsprojekt anses komplexa, vilket blir tydligt i denna fallstudie av förarbetet kopplat till en omfattande IT-implementation hos Linköpings kommun. Med cirka 8000 anställda och sju förvaltningar spridda över ett ännu större antal affärsområden, innebär det en stor utmaning att ta hänsyn till för att lyckas med förändringsprojektet. Genom intervjuer gjorda med ett spritt urval av respondenter från Linköpings kommun, har vi kunnat identifiera en huvudutmaning samt tre underordnade utmaningar. Den huvudutmaning vi definierat som en organisatorisk ​mångfald påverkar i stort sett alla delar av förändringen och bör därför ses som en övergripande utmaning. I tillägg till denna har vi sett tre större utmaningar; ​medvetenhet i verksamheten, ​skapa engagemang och hantera förväntningar ​och till sist fördelning av tid och resurser.​ Förändringsprojekt ställer alltså höga krav på organisationer och speciellt på kommuner där en komplex verksamhetsstruktur bidrar med ytterligare utmaningar. Utmaningar kopplat till organisatorisk mångfald och hur det ska hanteras innefattas av de tre övriga utmaningar som vi identifierat. Vår slutsats är att medvetenhet i verksamheten främst skapas genom transparent kommunikation. Att skapa engagemang och hantera förväntningar bygger på förståelse genom involvering av medarbetare. Den sista utmaningen är fördelning av tid och resurser och bör bemötas med noggrann planering och struktur anpassat efter respektive förvaltnings behov.

Background: The business world is in constant change, which means that businesses must be able to adapt to these changes and constantly improve. The research field on how businesses should achieve a smart material supply is small, which emphasizes the importance of studying how a company can change its production layout to improve its internal logistics. Purpose: The purpose of this study is to increase the understanding of the production layout's importance for the material supply and the human aspect in production-related change work. Method: The study has used an abductive, exploratory approach to answer the purpose and the research questions. This means that studies of theories were done in parallel with studies of the empirical material at the case company PEPAB Produktionspartner AB. Theories from the literature and the empirical data have been analyzed and discussed in order to draw conclusions. Findings: The results are a description of the current internal material flow of four representative components and a description of employees´ attitude to change. By mapping the material flow, logistics flow factors and human related factors have been discovered.  Theoretical contribution: When changing the production starting from the logistic factors waiting, unnecessary inventory, unnecessary manufacturing, defects, unnecessary transportations and improperly designed production layout a better logistical flow and better material supply can be achieved. Combining this with a well-planned preparatory work with related training can make a successful change.  Practical contribution: This study contributes practically with a new production layout that enables a better logistical flow. It also emphasizes the importance of a well-thought-out and wellplanned preparatory work to maintain the staff´s sense of participation. / Bakgrund: Företagsvärlden är i konstant förändring vilket betyder att verksamheter måste anpassa sig till dessa förändringar och hela tiden förbättras. Forskningsfältet kring hur verksamheter ska uppnå en smart materialförsörjning är litet, vilket poängterar vikten av att studera hur ett företag kan förändra sin produktionslayout för att förbättra sin interna logistik. Syfte: Syftet med denna studie är att öka förståelsen av produktionslayoutens betydelse för materialförsörjningen samt den mänskliga aspekten i produktionsrelaterat förändringsarbete.  Metod: Studien har använt sig av en abduktiv, explorativ ansats för att besvara syfte och forskningsfrågor. Det betyder att studier av teorier gjorts parallellt med studier av det empiriska materialet på fallföretaget PEPAB Produktionspartner AB. Teorier från litteraturen och det empiriska materialet har analyserats och diskuterats för att slutligen dra slutsatser. Resultat: Resultatet av studien är en nulägesbeskrivning av det nuvarande interna materialflödet av fyra representativa komponenter och en nulägesbeskrivning över anställdas inställning till förändring. Genom kartläggning av materialflödet har logistiska flödesfaktorer och människorelaterade förändringsfaktorer framkommit.      Teoretiskt bidrag: Att vid förändring av produktionen utgå från de logistiska faktorerna väntan, onödig lagerhållning, onödig tillverkning, defekter, onödiga transporter och en felaktigt utformad produktionslayout kan ett bättre logistiskt flöde och en bättre materialförsörjning uppnås. Att kombinera detta med ett välplanerat förarbete med tillhörande utbildning kan leda till att förändringen blir lyckosam. Praktiskt bidrag: Denna studie bidrar praktiskt med en ny produktionslayout som leder till ett bättre logistiskt flöde, den poängterar även vikten av ett genomtänkt och välplanerat förarbete för att upprätthålla personalens känsla av delaktighet.

CRM är informationsproducerande informationssystem som används av organisationer för att registrera samt hantera information om tidigare, nuvarande och potentiella kunder. Kunderna kan enkelt hitta information, recensioner och priser hos konkurrenter vilket har stärkt konsumenternas förhandlingsstyrka. Det blir därför allt viktigare för företag att inte bara skaffa nya kunder, utan också attrahera befintliga kunder för återkommande affärer och hålla befintliga kunder nöjda. Organisationer behöver komma till insikt att en framgångsrik CRM-strategi ofta inkluderar omfattande förändringar och kräver därför mycket engagemang och planering. Anställda från alla områden såsom marknadsföring, försäljning och kundtjänst kan också behöva utbildas för att få ett konsekvent kundfokus som värdesätter kundservice och nöjdhet. Tidigare studier har undersökt hur CRM som informationssystem påverkar anställdas roller och aktiviteter i organisationer. Denna fallstudie undersöker förändring av arbetssystem, aktörsroller och aktiviteter vid utveckling av CRM samt faktorer som leder till förändring. En kvalitativ forskningsstrategi antogs som grundläggande metod för denna fallstudie. Det studerade fallet utgörs av en nordisk företagskoncern i småhusbranschen och empirin som fallstudien bygger på har samlats in via sju semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat utifrån empiri och analys visar på att arbetssystem, aktörsroller och aktiviteter förändras vid utveckling av CRM. Stöd från ledning, anpassade utbildningar och viss grad av tvång var några faktorer som identifierades att ha stor påverkan på arbetssystem, aktörsroller och aktiviteter vid utveckling av CRM. / CRM is an information-producing information system used by organizations to register and manage information about past, present and potential customers. Customers can easily find information, reviews, and prices from competitors, which has strengthened consumers' bargaining power. It is therefore becoming increasingly important for companies to not only generate new customers, but also attract existing customers for recurring business and keep existing customers happy. Organizations need to realize that a successful CRM-strategy often involves extensive change and therefore requires a lot of commitment and planning. Employees from all areas such as marketing, sales and customer service may also need to be trained to have a consistent customer focus that values ​​customer service and satisfaction. Previous studies have examined how CRM as an information system affects employees' roles and activities in organizations. This case study examines changes in work systems, actor roles and activities in the development of CRM as well as factors that lead to change. A qualitative research strategy was adopted as the method for this case study. The case studied consists of a Nordic corporate group in the detached house industry and the empirical data on which the case study is based has been collected via seven semi-structured interviews. The results of the study based on empirical data and analysis show that work systems, actor roles and activities change in the development of a CRM. Support from management, adapted training and a certain degree of enforcement were some factors that were identified to have a major impact on work systems, actor roles and activities in the development of CRM.