50 procent av alla polisanmälda våldsbrott alkoholpåverkan. Orsaker till detta samband kan vara att när ungdomar är påverkade av alkohol förändras deras förstående och missförstånd uppkommer ofta. Detta kan leda till våldsituationer. Forskning visar på att ungefär hälften av alla våldsbrott sker av ungdomar mellan 15 och 20 år och att flertalet av brotten är under alkoholpåverkan. I vår studie undersöks samband mellan alkoholpåverkan och våld eller våldsbrott hos ungdomar mellan 15 och 20 år. Det undersöks om det finns något samband eller om det finns andra orsaker till att våld förekommer i samhället. Undersökningen genomförs genom en meta-analys, vilket, där databaserna Academic Search Elite samt Eric (via CSA) genomsöks. 15 artiklar valdes slutligen ut och det är dessa som resultatet i studien grundar sig på. Resultatet i denna studie visar att det finns ett samband mellan alkoholpåverkan och våld. Forskarna är oense om hur starkt detta samband är. Flera av forskarna visar att det är ett starkt samband mellan alkoholpåverkan och våld och visar att ju mer ungdomarna dricker, ju mer våldsamma blir de. I motsats till det finns det forskning som inte finner något speciellt samband mellan alkohol och våld. Det är fler orsaker till våld än just alkohol och till exempel rökning och svag kontakt med föräldrar har lika stor anknytning till våld som alkohol.

Bakgrund: Våldsbrott är i Sverige ett ökande samhällsproblem och en angelägenhet för alla inblandade instanser, polismyndighet såväl som hälso- och sjukvård. Att utsättas för våldsbrott påverkar patientens hela tillvaro. Katie Eriksson menar att utbildning krävs för att omvårdnaden inte skall bli missriktad och leda till ökat lidande. Syfte: Att undersöka huruvida sjuksköterskans kunskap och färdigheter möter den forensiska patientens specifika behov i en akutvårdskontext. Metod: En systematisk litteraturstudie med granskning, analys och tematisering av både kvalitativa och kvantitativa studier. Resultat: Respekt och trygghet belystes som de två viktigaste primära behoven hos den forensiska patienten. Patienters upplevelse av skam och rädsla beskrevs i relation till mötet med sjuksköterskan. Patienters trygghet ökade vid omhändertagande av forensiskt specialistutbildad sjuksköterska. Resultatet visade vikten av utbildning och god arbetsmiljö för att sjuksköterskan på ett adekvat sätt skulle kunna vårda den forensiska patienten. Resultatet belyste även sjuksköterskans emotionella reaktion samt föreställningars inverkan på omvårdnaden. Slutsats: Forskningen på manliga våldsoffer var för bristande för att få ett jämnt resultat. Specialistutbildning samt en bredare grundutbildning inom forensisk omvårdnad krävs för att tillgodose forensiska patienters behov. Kontinuerlig aktualisering av rutiner och riktlinjer efterfrågas.

Att bli utsatt för brott innebär ofta starka känslomässiga reaktioner och sättet som brottsoffer hanterar situationen beror till stor del på upplevelser som de har strax efter det inträffade brottet. Eftersom polisen i regel är de första att möta personer som utsatts för brott så har polisen en unik möjlighet att hjälpa brottsoffren att hantera det akuta traumat och undvika att de drabbas av sekundär viktmisering. Forskning har visat att brottsoffer, även de som utsatts för våldsbrott, generellt är nöjda med polisens hjälp och upplever kontakten med polisen som positiv. Denna uppsats syfte var att undersöka hur personer som utsatts för våldsbrott upplevde kontakten med polisen i samband med anmälan av brottet och vid utredningen av brottet. En kvalitativ ansats valdes och semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex personer. Kontakten med dessa personer erhölls genom brottsofferjourer som dessa personer hade varit i kontakt med. För att analysera materialet användes en manifest innehållsanalys och genom denna skapades sex kategorier med underkategorier: upplevelse av polisens hjälp som bättre än förväntat med underkategorin förväntningar på att polisen ska gripa gärningsmannen, tillgänglighet, information med underkategorierna information om stöd och hjälp samt information om utvecklingen i det egna ärendet, polisen som professionell med underkategorin förbättrad syn på polisen genom insikt i polisens arbete, upplevelse av polisens arbete som ifrågasättande samt poliskontaktens påverkan på respondenterna med underkategorierna betydelsen av att polisen tog situationen på allvar och polisens stöd. Resultatet visade att respondenterna bland annat upplevde polisens hjälp som bättre än förväntat, att de snabbt fick hjälp och att polisen tog dem på allvar och gav dem stöd. Majoriteten av respondenterna var nöjda med kontakten med polisen och de förefaller inte vara sekundärt viktimiserade. Nyckelord: brottsoffer, våldsbrott, polisen, upplevelser, sekundär viktmisering / <p>2013-08-26</p>

Denna uppsats är en litteraturstudie och diskursanalys kring våld i nära relationer där kvinnanär förövaren och mannen offret. Frågor som uppsatsen behandlar är huruvida kvinnor ochmän är lika benägna att begå partnerrelaterat våld eller inte, samt varför mäns våld motkvinnor är mer uppmärksammat än kvinnors våld mot män. Syftet med uppsatsen är att belysakvinnors våld mot män och inte att ta bort fokus från mäns våld mot kvinnor.Uppsatsen går igenom såväl litteratur och rapporter som hur olika organisationer ochmyndigheter ställer sig till våld i nära relationer. Resultatet analyseras och diskuteras ur ettsocialkonstruktivistiskt perspektiv, med teorier och begrepp som det ideala offret och denideala förövaren, genus och makt.Det jag har kunnat påvisa med studien är att våld i nära relationer är någonting både kvinnoroch män faller offer för i ett heterosexuellt förhållande. Män och kvinnor är således likabenägna att begå partnerrelaterat våld. Kvinnors våld mot män uppmärksammas dock inte allsi lika stor utsträckning som mäns våld mot kvinnor, vilket bland annat har att göra med attanmälningsbenägenheten bland utsatta män i princip är obefintlig. Män anmäler sällan pågrund av skamkänslor och rädslan över att förlora sin maskulinitet. Vidare förekommer enavsaknad av forskning, insatser och stöd för män som blivit utsatta för partnerrelaterat våld.

Upplevelsen av att vistas på offentliga platser i större städer är olika. De plats er som upplevs obehagliga och med oro för att utsättas för brott är inte alltid de platser där det statistiskt sätt sker flest brott. Stockholm är en av de städer som jag har tittat på och på vilka platser i storstaden som upplevs på vilket sätt. Risken för att utsättas för brott på offentliga platser har ökat och våldsbrott på offentliga platser står för 18 % av antalet anmälda brott och där ingår även misshandel och sexualbrott. Jag har titta närmare på hur man upplever sin trygghet i vardagen och på vilket sätt man kan hindra eller förändra de utsattas beteenden och beslut. Mitt arbete har lett fram till en produkt som är personbunden och har som uppgift att visa anhöriga vart man befinner sig och hur man mår för att snabbt kunna ta kontakt med någon om otryggheten ökar och förstärka upplevelsen av kontroll och trygghet. Det resulterade i ett armbandskoncept som har en tjänst kopplat i sig i form av en applikation.

Enligt en enkätundersökning upplevde de flesta japanska mödrarna ängslan för att deras barn eventuellt skulle utsättas för grova våldsbrott trots liten risk. Begreppet anknytning och ”indulgent dependency” amae togs upp i föreliggande studie för att se om detta fe-nomen observerades generellt hos japanska mödrar. I föreliggande studie undersöktes fenomenet med en enkät för att se om barnaålder och typ av mödrars sysselsättning på-verkade graden av ängslan. Totalt 46 japanska mödrar med antingen ett 5 årigt eller ett 11 årigt barn deltog i undersökningen. Ingen signifikant skillnad återfanns mellan gra-den av ängslan och barnets ålder eller moderns sysselsättning. En brottsförebyggande insats visade signifikant skillnad mellan yrkesverksamma och hemmavarande mödrar. / Uppsatsnivå: C

Detta examensarbete är en systematisk litteraturstudie som syftar till att ge en beskrivning gällande våldsbrottsligheten som förekommer inom narkotikamarknaden. Detta då det uppges att det finns en kunskapslucka gällande vad som faktiskt påverkar det gängrelaterade våldet och narkotikamarknadens roll i det hela. Vidare syftar denna studie till att ge en förklaring kring vilka olika faktorer och förklaringar som kan ha betydelse för våldsbrottslighet inom narkotikamarknaden. Med våldsbrottslighet avses i denna studie, de våldsbrott som förekommer i samband med narkotikamarknaden. Vi har valt att exkludera studier om våldsbrott som förekommer i samband med egenbruk av narkotika. Vi har i denna studie valt att använda oss av både kvalitativa och kvantitativa studier för att få en så bred bild som möjligt kring ämnet. Resultat visar att områdeskonkurrens, skuld & stöld samt statliga insatser, har en betydande roll i förhållande till våldet inom narkotikamarknaden. Framtida forskning bör dock fokusera på ett mer globalt angreppssätt gällande studerandet av våldet inom narkotikamarknaden samt hur den ekonomiska vinningen inom narkotikahandeln kan påverka. / This thesis is a systematic literature study aimed at giving a description of the crime of violence that occurs in the drug market. It is stated that there is a knowledge gap regarding what actually affects the gang-related violence and the role of the drug market in it. Furthermore, this study aims to provide an explanation of the various factors and explanations that may be important for violent crime in the drug market. In this study, the term "violent crime" refers to the violent crimes that occur in connection with the drug market. We have chosen to exclude studies about violent crimes that occur in connection with self-use of drugs. In this study we have chosen to use both qualitative and quantitative studies to get a broad picture as possible about the subject. Results shows that area competition, debt & theft as well as government efforts, have a significant role in relation to the violence in the drug market. However, future research should focus on a more global approach to the study of the violence in the drug market, and the impact of the economic gain on drug trafficking.

Föreliggande studie har genom fem kvalitativa semistrukturerade intervjuer undersökt anställda inom Polismyndighetens uppfattningar och förklaringar till eventuella förändringar som Coronapandemin och efterföljande restriktioner haft på antalet anmälda våldsbrott i Sverige. Detta för att få kunskap om vad en exceptionell händelse som Coronapandemin och efterföljande restriktioner kan medföra för eventuella förändringar i antalet anmälda våldsbrott. Genom att undersöka och förstå dessa förändringar kan det bland annat ge kunskap om hur framtida brottslighet kan minskas, vilket är viktigt eftersom våldsbrott har negativa konsekvenser för individ och samhälle. Resultatet visar att anställda inom Polismyndigheten uppfattar att totala antalet anmälda våldsbrott minskat under perioden då Sverige haft restriktioner till följd av Coronapandemin. Två kategorier av våldsbrott har haft olika utveckling: våld i nära relation uppfattas ha ökat något medan våld i offentlig miljö uppfattas ha minskat kraftigt. Den uppfattade ökningen av våld i nära relation förklaras med att potentiella gärningspersoner och brottsoffer i högre grad befunnit sig tillsammans i hemmet. Den uppfattade minskningen i våld i offentlig miljö förklaras med att människor inte haft möjlighet att träffas lika mycket, samt att alkoholkonsumtionen i det offentliga rummet minskat. Studiens resultat diskuteras utifrån Rutinaktivitetsteorin och tidigare forskning inom området.

<p>Att finna korrelat till våld har länge rönt stort intresse inom den forensiska psykologin, inte minst med ambitionen att kunna predicera en persons framtida våldsamhet. I denna studie undersöks hur tretton variabler inom de fyra kategorierna substansbruk, impulsivitet, anknytning och upplevt socialt nät korrelerar med tidigare registrerad våldskriminalitet hos två grupper: personer inom kriminalvårdens frivård respektive rättspsykiatrins öppenvård. Signifikanta korrelationer återfanns mellan den tidigare våldsbrottsligheten och två av variablerna inom anknytning, en av variablerna inom impulsivitet och en av variablerna inom socialt nät. Inga signifikanta korrelationer återfanns mellan våldskriminalitet och substansbruk. De båda grupperna skilde sig åt i fråga om hur korrelationerna fördelade sig, såtillvida att för frivårdens klienter korrelerade enbart en av variablerna i kategorin socialt nät med våldskriminaliteten. Resultatet visar att framför allt bristande tillgång på social interaktion och bristande eftertanke har samband med våldsbrottslighet hos personer lagförda för våldsbrott och att dessa faktorer är av intresse för att predicera framtida våld.</p>

Att finna korrelat till våld har länge rönt stort intresse inom den forensiska psykologin, inte minst med ambitionen att kunna predicera en persons framtida våldsamhet. I denna studie undersöks hur tretton variabler inom de fyra kategorierna substansbruk, impulsivitet, anknytning och upplevt socialt nät korrelerar med tidigare registrerad våldskriminalitet hos två grupper: personer inom kriminalvårdens frivård respektive rättspsykiatrins öppenvård. Signifikanta korrelationer återfanns mellan den tidigare våldsbrottsligheten och två av variablerna inom anknytning, en av variablerna inom impulsivitet och en av variablerna inom socialt nät. Inga signifikanta korrelationer återfanns mellan våldskriminalitet och substansbruk. De båda grupperna skilde sig åt i fråga om hur korrelationerna fördelade sig, såtillvida att för frivårdens klienter korrelerade enbart en av variablerna i kategorin socialt nät med våldskriminaliteten. Resultatet visar att framför allt bristande tillgång på social interaktion och bristande eftertanke har samband med våldsbrottslighet hos personer lagförda för våldsbrott och att dessa faktorer är av intresse för att predicera framtida våld.