Våldsbrott i det svenska samhället är ett socialt problem som har ökat markant. Denna uppsats undersöker vad som gör att unga män är mer benägna till att begå våldsbrott än unga kvinnor. Studien grundar sig i åtta olika individers erfarenhet och upplevelser inom områden som innefattar polis, socialtjänst, skola, skyddsjour och tidigare kriminella. I uppsatsen tillämpas hermeneutiken för att förstå deltagarnas levda livsvärld. Uppsatsen utgår från en kvalitativ ansats där semistrukturerade kvalitativa intervjuer agerar underlag. I analysen används teorierna om maskulinitet av Raewyn Connell, sociala band av Thomas Scheff, Thomas Scheff & Suzanne Retzingers teori om emotioner och våld, samt Travis Hirschis sociala bandteori i social kontrollteori. Motivation och drivkrafter till våld som kommer fram i resultatet är bland annat manskonstruktioner, socialiseringsprocesser, diverse känslor och eftersträvan av materiell rikedom. Uppsatsen har stor betydelse för att främja social hållbarhet i samhället. Detta genom att upprätthålla social ordning, trygghet och trivsel. Genom att analysera och förstå de sociala, kulturella och strukturella faktorer som bidrar till unga mäns våldsbrott bidrar uppsatsen till ökad kunskap inom området. / Violent crime in Swedish society is a social problem that has increased significantly. This essay examines what makes young men more likely to commit violent crimes than young women. The study is based on the experience and experiences of eight different individuals in areas that include the police, social services, schools, shelters and former criminals. In the essay, hermeneutics is applied to understand the lived life world of the participants. The essay is based on a qualitative approach where semi-structured qualitative interviews act as a basis. The analysis uses the theories of masculinity by Raewyn Connell, social bonds by Thomas Scheff, Thomas Scheff & Suzanne Retzinger's theory of emotions and violence, and Travis Hirschi's social bond theory in social control theory. Motivation and driving forces for violence that emerge in the result are, among other things, male constructions, socialization processes, various emotions and the pursuit of material wealth. The essay is of great importance for promoting social sustainability in society. This is by maintaining social order, safety and well-being. By analyzing and understanding the social, cultural and structural factors that contribute to young men's violent crime, the essay contributes to increased knowledge in the field.

Föreliggande studie undersökte skillnader mellan män och kvinnor i rädsla att utsättas för våldsbrott utifrån nyhetsmedias rapportering om våldsbrott, samt skillnader mellan män och kvinnor gällande vilken form av nyhetsmedia som bidrog till högst rädsla att utsättas för våldsbrott. De olika formerna av nyhetsmedia som undersöktes var TV-nyheter, tidningsnyheter, radionyheter och internet-nyheter. En enkät besvarades av totalt 178 personer bestående av manliga (n=84) och kvinnliga (n=94) studenter vid Örebro universitet. Resultatet påvisade att kvinnor hade en signifikant högre rädsla än män att utsättas för våldsbrott utifrån nyhetsmedias rapportering om våldsbrott. Internet-nyheter var den form av nyhetsmedia som både män och kvinnor i störst utsträckning konsumerade samt den form som respondenterna enligt känslouttryck bidrog till högst rädsla att utsättas för våldsbrott. TV-nyheter var den form av nyhetsmedia som i störst utsträckning ledde till att respondenterna omsatte sin rädsla att utsättas för våldsbrott i praktiken genom beteendeförändring. Slutligen kunde det konstateras att kön var den starkaste prediktorn för rädsla att utsättas för våldsbrott. Studien belyste problematiken med kvinnors högre rädsla att utsättas för våldsbrott, och genom kunskap om nyhetsmedia som en bidragande orsak kan det trygghetsfrämjande arbetet utvecklas. / The present study examined gender differences in fear of violent crime based on news media reporting about violent crime, and also differences between men and women in what forms of news media that created the most fear of violent crimes. The various forms of news media that were examined included TV, newspaper, radio and internet. A questionnaire was answered by a total of 178 people, consisting of students of Örebro University which consisted men (n=84) and women (n=94). The result showed that women had a significantly higher fear than men of violent crime based on news media reporting about violent crime. Internet was the forms of news media that both men and women consumed the most, and created the most fear of crime according to the respondent’s emotional expressions. TV was the form of news media that to a large extent led to the respondents turning their fear of violent crime in practice through behavioural change. Finally, it was concluded that gender was the strongest predictor for fear of violent crime. The study highlights the problem of women’s higher fear of violent crime, and through the knowledge of news media as a contributing cause, safety-promoting work can be developed.

Syftet med studien var att studera händelseförloppet i domar där kvinnor blivit dömda för våldsbrott. Detta för att studera om det återfinns likheter i brottens tillvägagångssätt. Utöver att studera likheter i brottens händelseförlopp, ämnade även studien att undersöka om det återfanns några likheter i omständigheterna kring brottet, exempelvis studerades domarna med fokus på sociala förhållande. 50 stycken domar inhämtades från JUNO och användes som material till studien för att möjliggöra studerandet av kvinnliga våldsförövare. Studiens resultat påvisade att det återfanns likheter i domarna gällande både händelseförloppen och omständigheterna kring brottet. Det framkom att det vanligaste brottet som de studerade kvinnorna dömdes för var misshandel av normalgraden. Kvinnliga våldsförövare var generellt mer benägna att använda tillhyggen än att inte använda tillhyggen vid brottet. Det tillhyggen som hade använts av flest kvinnor var kniv. Våldshandlingarna som kvinnorna begick riktades främst mot män snarare än mot andra kvinnor. Gällande sociala förhållande återfanns det i studien att det var relativt vanligt att den kvinnliga förövaren hade kontakt med socialtjänsten. Kontakten med socialtjänsten kunde ske genom att socialtjänsten exempelvis tillhandahöll en bostad åt förövaren eller att förövaren hade kontakt med socialtjänsten med anledning av sina barn. Det återfanns även i de studerade domarna att förövaren hade varit alkoholpåverkad i nästintill majoriteten av fallen och att några av de studerade förövarna hade en uttalad alkoholproblematik. Sammantaget har studiens resultat bringat en djupare förståelse om fenomenet kvinnliga våldsförövare. Kunskapen som har genererats kan användas för att utveckla effektiva förebyggande insatser riktat mot kvinnliga våldsförövare. Framtida forskning inom samma område bör enbart fokusera på att analysera en brottstyp för att få ut mer specifika likheter gällande kvinnliga våldsförövare.

Syftet med följande uppsats är att undersöka hur unga kvinnor resonerar kringvarför de konsumerar true crime samt på vilka sätt de beskriver att konsumtionenpåverkar deras rädsla att utsättas för våldsbrott. Uppsatsen syftar även till attundersöka hur unga kvinnor framställer kopplingen mellan kvinnorssocialiseringsprocess och deras rädsla att utsättas för våldsbrott, i relation tillderas konsumtion av true crime. En kvalitativ ansats har tillämpats i form avfokusgruppsintervjuer för att besvara uppsatsens syfte och frågeställningar.Reflexiv tematisk analys har använts för att analysera materialet. Den tematiskaanalysen resulterade i tre identifierade teman. Det första temat var Lockelsen avtrue crime. De huvudsakliga resultaten för detta tema var att deltagarnakonsumerar true crime för att få förståelse för gärningspersoners motiv ochhandlingar, kunskap om vilka beteenden de ska tillämpa och vilka typer avpersoner de ska undvika för att förhindra att utsättas för brott, samt underhållning.Tema två var Faktorer som påverkar rädsla, där resultaten visade att deltagarnadiskuterade att konsumtion av true crime påverkade deras rädsla att utsättas förvåldsbrott på olika sätt. Främst geografisk- och tidsmässig närhet till brottsoffrensom porträtteras, samt identifiering med brottsoffren var faktorer som gjordedeltagarna mer rädda att utsättas för våldsbrott. Deltagarna kopplade även truecrime innehåll till sin egen verklighet och sin risk att utsättas för brott. Det tredjetemat var Beteende en som konsekvens av true crime och resultaten från dettatema visade att deltagarna beskriver förändringar i deras beteende efter att debörjat konsumera true crime, i form av skyddande och undvikande beteenden. / This bachelor thesis aims to investigate how young women discuss the purposesbehind true crime consumption and how they describe the impact of true crimeconsumption has on their fear of violent crimes. Furthermore, the thesis aims toinvestigate in which ways young women depict the association between women’ssocialization processes and their fear of violent crime, in relation to true crimeconsumption. A qualitative approach has been applied and the thesis aims andresearch questions were answered with the help of focus groups. Reflexivethematic analysis constituted the method of analysis which resulted in threecentral themes. The first being The appeal of true crime. The main results of thistheme showed that the participants consume true crime content to gain anunderstanding of the perpetrators’ motives and actions, knowledge regardingwhich behaviors to adapt in order to avoid victimization, and entertainment. In thesecond theme, Factors that impact fear of crime, the participants discussed thattrue crime consumption impacted their fear of violent crime in diverse ways.Spatial- and temporal proximity to the cases being depicted in true crime contentwas a main factor that contributed to heightened fear. Furthermore, theparticipants connected true crime content to their own reality and their riskassessment in relation to victimization. The third theme was defined as Behaviorsas a consequence of true crime consumption. Results from this theme showed thatthe participants describe changes in their behavior as a consequence of their truecrime consumption. Mainly the behavioral changes consisted of protective andavoidant behavior.

En akutsjuksköterska möter varje dag patienter som utsatts för våld. Detta skapar osäkerhet och oro hos akutsjuksköterskan eftersom brist på utbildning och verktyg genom-syrar arbetet med den forensiska patienten. Vårdmötet med patienten som utsatts för våld ställer stora krav på akutsjuksköterskans kunnande att både bedriva en säker forensisk omvårdnad samtidigt som vårdmötet ska ske med omsorg och värdighet. Syftet med studien är att utforska tillgänglig litteratur gällande akutsjuksköterskors kunskap gällande forensisk omvårdnad på akutmottagning. Examensarbetet genomfördes som en systematisk och integrativ litteraturstudie där 13 artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats granskades. Det redovisade resultatet innehåller artiklar från sex kontinenter vilket visar på en geografisk spridning. En tematisk analys genomfördes. Resultatet redovisas i tre teman: Kunnandet om det forensiska arbetet, rutiner och riktlinjer om det forensiska arbetet och mötet med våldsutsatta patienter. Resultatet visade att akutsjuksköterskan upplever stora brister i utbildning och tillgång på verktyg som kan användas i det forensiska arbetet. Dessa brister skapar otrygghet och rädsla hos akutsjuksköterskan i omhändertagandet av den våldsutsatta patienten. Avsaknad av rutiner och policydokument leder till att akutsjuksköterskan inte vill vara en del av den forensiska omvårdnaden. Känslorna som akutsjuksköterskan upplever påverkar vårdmötet med patienten som utsatts för våld. Akutsjuksköterskan behöver fokusera på att skapa ett omtänksamt vårdmöte och vara närvarande för att minska patientens lidande. Genom ett öppet förhållningssätt och förmågan att visa medmänsklighet kan akutsjuksköterskan lindra framtida men för patienten som utsatts för våld. / Every day, an emergency nurse meets patients who have been subjected to violence. That creates uncertainty and anxiety for the emergency nurse as lack of training, education and available praxis affects the work around the forensic patient. To meet with patients who are victims of violence puts high demands on the emergency nurse knowledge to operate forensic nursing and at the same time nurse for the patient vid dignity and care. The aim of this study is to explore all available litterature about the emergency nurse’s knowledge among forensic nursing in the emergency department. This thesis was carried out as a systematic integrative litterature review where 13 articles with both qualitative and quantitative data were analysed. The carrying result includes articles from 6 continents which shows a widespread. A thematic analyse was carried out through the method designed by Braun and Clarke. The result is presented in three themes: the knowledge of the forensic work, routines and guidelines in the forensic and meeting with the patient who are victim of violence. The results show that the emergency nurse experiences major deficiencies in training and access to tools that can be used in forensic work. These shortcomings create insecurity and fear among the emergency nurse in the care of the abused patient. Lack of routines and policy documents leads to the emergency nurse not wanting to be part of the forensic care. The feelings experienced by the emergency nurse affect the care meeting with the patient who has been subjected to violence. The emergency nurse needs to focus on creating a caring meeting and be present to reduce the patient's suffering. Through an open approach and the ability to show compassion, the emergency nurse can alleviate future but for the patient who has been subjected to violence.

Syftet med detta examensarbete var att studera hur våldsbrottsoffer porträtteras inom svensk textbaserad media och att studera eventuella genusskillnader för dessa beskrivningar. Detta gjordes genom en kvalitativ innehållsanalys av 24 tidningsartiklar från Aftonbladet och Expressen. Analysen och kodningen tog sitt stöd i Butlers teori om genus och Christies teori om det ideala offret. Vi fann flera likheter och skillnader mellan de kvinnliga- respektive manliga offren. Största likheten var porträtteringen av offren som värdiga och legitima offer, trots att ingen av de 24 fallen egentligen föll under den mest stereotypa bilden av ett brottsoffer. Den skillnad vi fann mest intressant var männens uppnådda legitimitet och värdighet trots att flertalet påvisade en viss tvivelaktig livsstil. / The purpose of this bachelor thesis was to study how Swedish text- based media constructed their portrayal of victims suffering from criminal violence and also to see if there were any gender differences in these portrayals. The study was made by using a qualitative content analysis based on 24 newspaper articles from the Swedish newspapers Aftonbladet and Expressen. The analysis and coding took support from Butler’s gender- theory and Christie’s “ideal type victim”- theory. The analysis resulted in multiple similarities and differences between the female- and male victims. The greatest similarity was the portrayal of the victims as legitimate, although none of the 24 cases fell under the most stereotypical portrait of a crime- victim. The most interesting difference in the results was that the men’s obtained legitimate and dignity despite several showed some kind of doubtful lifestyle.

Studiens syfte var att genom en kvantitativ granskning av domstolsfall gällande grov kvinnofridskränkning undersöka om fängelsestraffets längd varit associerat med de olika åtalspunkter som styrkts. Vidare undersöktes eventuella samband mellan vittnesmål om olika typer av våld och huruvida dessa återfanns i de styrkta åtalspunkterna. Olika former av upprepat och systematiskt våld som drabbar kvinnor i nära relationer har bedömts ske i så pass hög utsträckning att det både på internationell och nationell nivå betraktas som en folkhälsofråga. Inom svensk lagstiftning finns en unik möjlighet att ta krafttag mot denna typ av brottslighet i form av brottsrubriceringen grov kvinnofridskränkning. Detta möjliggör att samla flera enskilda och i sig straffbara handlingar och gå till åtal för vad som då kan anses utgöra ett grovt brott och därmed möjliggöra att strängare påföljd döms ut än vad som är möjligt vid enskilda brottstillfällen. Intentionen med lagstiftningen var att ge en samlad bild av kvinnans utsatthet och möjliggöra att även de straffrättsligt lindriga gärningarna inkluderas. Den aktuella studiens resultat visade att trots detta så var det fysiskt våld som hade en avgörande roll i dessa åtal och att man därmed kan ifrågasätta huruvida rättsväsendet lyckas nå upp till det mål som var avsett med brottsrubriceringen. / The aim of this study was, through a quantitative review of court cases concerning serious women’s peace violations, to investigate whether the length of the prison sentence was associated with the various charges that were confirmed. Furthermore, any connection between testimonies of various types of violence and whether they were found in the substantiated charges was investigated. Various forms of repeated and systematic violence affecting women in intimate partner relationships have been assessed to such an extent that, at both international and national levels, it is considered a public health issue. Swedish legislation offers a unique opportunity to take action against this type of violation of women's rights. This means an opportunity to collect several individual and in itself criminal offenses and to prosecute as what can then be considered a serious crime and thereby enable more severe penalties to be sentenced than possible in individual criminal cases. The intention of the legislation was to provide a unified picture of the woman’s vulnerability and to enablethe less severe criminal offences to be included as well. The result of the current study showed that, despite this, it was physical violence that had a crucial role in these prosecutions which in turn raises the question whether one fails to reach the goal that was intended with the criminal classification.

I denna uppsats har vi studerat 12 tingsrättsdomar från åren 2017 - 2019, där tingsrätten avgjort frågan om vårdnad, boende och umgänge där den ena föräldern dömts för våldsbrott (bl.a. misshandel och olaga hot) mot den andre föräldern och/eller deras barn. Vi har studerat hur tingsrätten dömer utifrån föräldrabalken 6 kap. 2 a §, men även undersökt i vilken utsträckning tingsrätten har dömt som socialtjänsten föreslagit i sin vårdnadsutredning och vilka de huvudsakliga skälen har varit när tingsrätten upplöst den gemensamma vårdnaden. Resultatet visar att tingsrätten har lutat sig mot bestämmelserna i FB 6 kap. 2 a § i samtliga domar utom i ett fall. Endast i undantagsfall har tingsrätten haft huvudfokus på det våld som inträffat. I de flesta av domarna har förekomsten av våld verkat vara av underordnad betydelse i jämförelse med barnets behov av en nära och god kontakt med båda sina föräldrar. I vår studie har vi även undersökt hur tingsrätten förhåller sig till barnets vilja, med beaktande av barnets ålder och mognad. Endast i en dom skrev tingsrätten att hänsyn måste tas till barnets åsikt med beaktande av barnets ålder och mognad. I det fallet var barnet 14 år. Då det kommer till tingsrättens resonemang kring om den gemensamma vårdnaden ska bestå eller upplösas, kunde vi se att föräldrarnas samarbetsförmåga har haft en större påverkan på utfallet än faktumet att en förälder är dömd för våldsbrott inom familjen. Vad gäller huruvida tingsrätten dömer som socialtjänsten föreslagit, kunde vi se att tingsrätten mestadels dömde som socialtjänsten föreslagit gällande vårdnaden och var barnet skulle ha sitt stadigvarande boende. Angående frågan om huruvida barnet skulle ha umgänge med föräldern som utövat våld, skiljde sig dock tingsrättens dom från socialtjänstens förslag. I en tredjedel av domarna var socialtjänstens förslag på beslut att inget umgänge skulle ske mellan barnet och föräldern som utövat våld. I samtliga av dessa vårdnadsmål dömde tingsrätten ändå till umgänge mellan barnet/barnen och den förälder som dömts för våldsbrott inom familjen. En av studiens slutsatser är att barn, trots att de i lagens mening har en viss makt och rättigheter, i praktiken i princip saknar makt att påverka sin egen livssituation i vårdnadstvister där frågan om vårdnad, boende och umgänge avgörs. Den makten verkar näst intill uteslutande tillhöra vuxna. / In this essay, we have studied twelve district court judgments from 2017 - 2019, where the district court decided on custody, residence and contact. In these cases, one parent has been convicted of abuse against the other parent and/or their children, which includes assault and unlawful threats. We have investigated the extent to which the district court has ruled in favour of the proposals of social services in its custody investigation and what the main reasons have been when the district court dissolved the legal joint custody. The results show that the district court has relied on the provisions of föräldrabalken chapter 6, 2 a §, in all judgments except one. Only in unique cases, the district court has had its main focus on the violence that has occurred. In most of the judgments, the incidence of violence seems to be of secondary importance compared to the child's need for a close and good contact with both of his/her parents. In our study, we have also investigated how the district court relates to the child's will, taking into account the child's age and maturity. Only in one judgment did the district court write that the child’s opinion must be taken into account, due to the age and maturity of the child. In that case, the child was 14 years old. When it comes to the district court's reasoning on whether legal joint custody should be upheld or dissolved, we could observe the parents' ability to cooperate had a greater impact on the outcome than the fact one parent has been convicted of domestic violence within the family. The district court mostly rules in accordance with what social services had proposed regarding custody and residence. However, regarding the question of whether the child should have contact with the parent who has been violent in the past, the district court has ruled against the proposals of social services. In a third of the judgements, social services advised that no contact should take place between the child and the parent who had been violent. In all of these custody cases, the district court ruled to allow visitation between the child and the parent convicted of domestic violence. One of the study's conclusions is that, although children in the sense of the law both have a certain power and rights, are nevertheless almost powerless to influence their own life situation in custody disputes where the issue of custody, housing and visitation is decided. That power, to influence the child's life, seems to belong to the adults.