Föreliggande studie undersökte skillnader i straffrättsliga beslut och skillnader i hur olika rättsliga faktorer värderas för män och kvinnor i Sverige som begått samma typ av brott. En enkät med en vinjett av ett fiktivt misshandelsbrott där en förövares kön manipulerades mellan två versioner av enkäten, besvarades av 220 personer bestående av domare (n=68), nämndemän (n=61) och juriststudenter (n=91) från 12 olika län i Sverige. Huvudresultatet visade att män rekommenderas signifikant längre fängelsestraff än kvinnor med en skillnad på 1,5 års fängelsestraff. Resultatet indikerade också att oavsett om en man eller en kvinna ger en straffrekommendation skiljer sig inte rekommendationerna, och inga interaktionseffekter mellan kön på respondenten och kön på förövaren kunde säkerställas. Vidare visade resultatet att en kvinnlig förövare värderades signifikant lägre på rättsliga faktorer än en manlig förövare. Resultatet diskuterades utifrån tidigare forskning och teori och särskilt betonades vikten av att arbeta aktivt mot helt objektiva bedömningar inom rättssystemet, inte minst för att kunna arbeta brottsförebyggande då längre fängelsestraff resulterar i högre återfall i kriminalitet. / The present study examined differences regarding sentencing outcomes and how legal factors are valued for men and women who committed the same crime in Sweden. A questionnaire with a fictitious assault case, where the perpetrator's gender was manipulated between the two versions of the questionnaire was completed by 220 participants, consisting of judges (n = 68), the Swedish counterpart of a jury (n = 61) and law students (n = 91) from 12 different regions in Sweden. The main result showed that men were recommended significantly longer sentences than women, with a difference of 1.5 years of imprisonment. The result indicated that whether a man or woman handed down a sentence recommendation, the recommendations did not differ and there were no interaction effects between the participant’s gender and the gender of the perpetrator. The result further showed that a female perpetrator is valued significantly lower on legal factors than males. The result is discussed in view of previous research and theory, and emphasizes the importance of working actively towards a completely objective judicial judgment in order to prevent crime, as longer prison sentences result in a greater propensity to recidivism.

Den föreliggande studien syftade till att undersöka hur förövares- samt brottsoffers könstillhörighet samvarierar med strafflängd för individer dömda för grov misshandel.  Granskning av domar efter lagändringen den första juli 2017 där grov misshandel var det primära brottet genomfördes för att samla in data för jämförelse mellan män och kvinnor som förövare samt brottsoffer. Totalt användes 100 domar till analyserna med 61 manliga och 39 kvinnliga förövare. Det översiktliga resultatet indikerade att strafflängd inte samvarierade med vare sig förövarens eller brottsoffrets könstillhörighet när dessa undersöktes separat. Det återfanns däremot en signifikant samvariation för sammansättningarna av förövarens och offrets könstillhörighet och strafflängd. Skillnad återfanns endast mellan gruppen med kvinnliga förövare och manliga offer och gruppen med kvinnliga förövare och kvinnliga offer. Vid stratifiering för om fler brott än grov misshandel har påverkat straffvärdet samt för om förövaren tidigare var dömd återstod däremot inte denna skillnad. Resultatet diskuterades utifrån tidigare forskning samt teorierna Focal concerns och Paternalism/Chivalry theory, med fokus på grov misshandel som ett könsnormativt brott samt de metodologiska begränsningarna med den föreliggande studien. / The present study aimed to examine how the gender of perpetrators and victims of aggravated assault relates to the length of prison sentences. Data was collected to compare male and female perpetrators and victims from sentences where aggravated assault was the primary offense, after the change in legislation the first of July 2017. A total of 100 cases were included in the analysis with 61 male and 39 female perpetrators. In summary the result indicated that the length of the prison sentence did not relate to the gender of perpetrators or victims when examined separately. However, a significant result was found between perpetrator and victim gender constitution and the length of sentences. The difference was only found between the group with female perpetrators and male victims and the group with female perpetrators and female victims. The effect did not remain when stratifications were made regarding additional crimes besides aggravated assault affecting sentencing length and for prior convictions. The results are discussed in view of prior research, Focal concerns and Chivalry/Paternalism theory, with focus on aggravated assault as a gender normative crime together with the methodological limitations of the current study.

Studiens syfte var att genom en kvantitativ granskning av domstolsfall gällande grov kvinnofridskränkning undersöka om fängelsestraffets längd varit associerat med de olika åtalspunkter som styrkts. Vidare undersöktes eventuella samband mellan vittnesmål om olika typer av våld och huruvida dessa återfanns i de styrkta åtalspunkterna. Olika former av upprepat och systematiskt våld som drabbar kvinnor i nära relationer har bedömts ske i så pass hög utsträckning att det både på internationell och nationell nivå betraktas som en folkhälsofråga. Inom svensk lagstiftning finns en unik möjlighet att ta krafttag mot denna typ av brottslighet i form av brottsrubriceringen grov kvinnofridskränkning. Detta möjliggör att samla flera enskilda och i sig straffbara handlingar och gå till åtal för vad som då kan anses utgöra ett grovt brott och därmed möjliggöra att strängare påföljd döms ut än vad som är möjligt vid enskilda brottstillfällen. Intentionen med lagstiftningen var att ge en samlad bild av kvinnans utsatthet och möjliggöra att även de straffrättsligt lindriga gärningarna inkluderas. Den aktuella studiens resultat visade att trots detta så var det fysiskt våld som hade en avgörande roll i dessa åtal och att man därmed kan ifrågasätta huruvida rättsväsendet lyckas nå upp till det mål som var avsett med brottsrubriceringen. / The aim of this study was, through a quantitative review of court cases concerning serious women’s peace violations, to investigate whether the length of the prison sentence was associated with the various charges that were confirmed. Furthermore, any connection between testimonies of various types of violence and whether they were found in the substantiated charges was investigated. Various forms of repeated and systematic violence affecting women in intimate partner relationships have been assessed to such an extent that, at both international and national levels, it is considered a public health issue. Swedish legislation offers a unique opportunity to take action against this type of violation of women's rights. This means an opportunity to collect several individual and in itself criminal offenses and to prosecute as what can then be considered a serious crime and thereby enable more severe penalties to be sentenced than possible in individual criminal cases. The intention of the legislation was to provide a unified picture of the woman’s vulnerability and to enablethe less severe criminal offences to be included as well. The result of the current study showed that, despite this, it was physical violence that had a crucial role in these prosecutions which in turn raises the question whether one fails to reach the goal that was intended with the criminal classification.