Bakgrund: Smärta är något alla upplevt och det är en av de vanligaste orsakerna till att folk söker kontakt med hälso- och sjukvården. En av sjuksköterskans främsta uppgifter är därmed att lindra smärta. Det finns forskning som pekar på att människor uttrycker och hanterar smärta på olika sätt beroende på bland annat vilket kön de tillhör. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur inneliggande patienter på sjukhus hanterar smärta samt hur skillnaden mellan män och kvinnor ser ut. Metod: Undersökningen genomfördes som en punktprevalensstudie med en kvantitativ ansats. Resultat: Resultatet är baserat på 99 patienter som samtliga var inneliggande på ett sjukhus. Resultatet presenteras i form av text, tabeller och figurer för att det ska vara överskådligt och tydligt. Diskussion: Studien visar att en majoritet av patienterna agerar aktivt för att lindra smärta och att de meddelar vårdpersonal om smärta upplevs. Slutsats: Studien stödjer tidigare fynd i det avseendet att patienter generellt agerar aktivt för att lindra smärta. Studiens resultat, visade att det troligen inte existerar någon skillnad mellan könen gällande smärtlindring, motsäger tidigare forskning. En möjlig förklaring är att sätten att hantera smärta är bundna till individen och dennes personlighet istället för till könet.

<p>The text is about behaviour and appearance of boys and girls in the classroom in a gender perspective. How are the boys and girls placed in the classroom, and does this affect them in any way? How boys and girls are called on to speak. Is the teacher fare in the allocation of speech? There are a lot of differences between the genders, boys and girls are placed in a special way. In the two schools that I have done the research in shows that boys and girls are placed girl-boy-girl-boy so the boys can get more done during the class with the girls placed next to them. How and in what way they get the attention and the direction to talk is also a situation where they get treated differently. The boys often got to speak before the girls if there were waving there hands heavily for example and sometimes got to speak even if a girl already where speaking. The boys spoke whenever they felt like, even if it wasn’t there turn. This study is written to help teachers and for others to get a good look of the classroom in gender perspective.</p><p>Keywords: gender differences, gender, classroom</p><p> </p>

The text is about behaviour and appearance of boys and girls in the classroom in a gender perspective. How are the boys and girls placed in the classroom, and does this affect them in any way? How boys and girls are called on to speak. Is the teacher fare in the allocation of speech? There are a lot of differences between the genders, boys and girls are placed in a special way. In the two schools that I have done the research in shows that boys and girls are placed girl-boy-girl-boy so the boys can get more done during the class with the girls placed next to them. How and in what way they get the attention and the direction to talk is also a situation where they get treated differently. The boys often got to speak before the girls if there were waving there hands heavily for example and sometimes got to speak even if a girl already where speaking. The boys spoke whenever they felt like, even if it wasn’t there turn. This study is written to help teachers and for others to get a good look of the classroom in gender perspective. Keywords: gender differences, gender, classroom

Ytterst lite forskning har gjorts på ett relativt nytt globalt fenomen som innebär att kvinnor har på kort tid gått från att varit i minoritet till majoritet av studenterna vid de eftergymnasiala utbildningarna och tar examina i betydligt större utsträckning än männen.  Den forskning som finns om könskillnader inom eftergymnasial utbildning, har ofta varit otillräcklig i sina beskrivningar om de mönster som finns mellan män och kvinnors utbildningsgrad och ämnesval samt hur dessa mönster har förändrats över tid. Den bristande redogörelsen av den tidigare forskningen har fram till denna deskriptiva studie.      Analyser av fyra undersökningar från ESS, European Social Survey visar att kvinnor gick från att utgöra minoritet av studenterna inom de eftergymnasiala utbildningarna för födelsekohorten 1920-1929, till att vara i betydlig majoritet för födelsekohorten 1930-1939 och att medianen för män och kvinnors antal studieår skiljer nu för tiden med två års studier. För ämnesval visar det sig att de neutrala ämnena minskar i popularitet både för män och kvinnor, samtidigt som de humanistiska-, naturvetenskapliga- och medicinska utbildningarna ökar och att det finns en tydlig könskillnad inom de fyra ämneskategorierna. När det gäller familjebakgrund och dess påverkan om individen skall läsa vidare på eftergymnasial utbildning, visar det sig att kvinnor med arbetande föräldrar utan yrkeskvalifikationer har ökat sina chanser betydligt större utsträckning än män och kvinnor från andra familjebakgrunder.      Resultaten tyder på att förändringarna inom könskillnaden inom eftergymnasial utbildning kommer att fortgå, både i vertikalt och horisontalt led och att denna utveckling kommer med stor sannolikhet att påverka på lång sikt hälsotillstånd, arbetsmarknaden och familjesammansättning för olika socioekonomiska grupper i samhället.

Vårt syfte var att undersöka könsskillnad i upplevelse av lika villkor på arbetet för kvinnor och män vid ett teknikkonsultföretag med 739 anställda. Tidigare forskning har visat skillna-der i lika villkor på arbetet mellan kvinnor och män (Harris, Gilbreath &amp; Sunday, 2002; Ma-rongiu &amp; Ekehammar, 1999; Wicks &amp; Bradshaw, 1999). Vi undersökte om könsskillnaden kunde förklaras utifrån fyra prediktorer: arbetsbelastning, lön och andra belöningsformer, arbetsplatsklimat samt utvecklingsmöjligheter. För datainsamling distribuerade vi en enkät till samtliga anställda (N=418). Gruppjämförelsen visade att kvinnor upplevde lika villkor för könen i mindre utsträckning än män. Multipel regressions analys för kvinnor visade att upp-levelse av lika villkor kunde prediceras till 47,2% utifrån modellen och att samtliga fyra pre-diktorer var signifikanta. Mäns upplevelse av lika villkor kunde prediceras till 9,5% utifrån modellen och två av prediktorerna, arbetsplatsklimat och utvecklingsmöjligheter var signifi-kanta. Resultaten diskuteras ur organisations- och samhällsperspektiv samt i relation till tidi-gare studier.Nyckelord: arbetsbelastning, arbetsplatsklimat, könsskillnad, lön och andra belöningsformer, utvecklingsmöjligheter. / Our aim was to investigate gender difference in experience of equal conditions at work for women and men at a technical consultancy organization with 739 employees. Earlier studies have shown differences in work conditions for women and men (Harris, Gilbreath &amp; Sunday, 2002; Marongiu &amp; Ekehammar, 1999; Wicks &amp; Bradshaw, 1999). We investigated if gender differences could be explained by four predictor variables: workload, salary and other forms of rewards, workplace climate and development opportunities. To collect data we distributed a survey to all employees (N=418). A group comparison confirmed that women experienced less equal conditions for the genders than men did. Multiple regression analyses for women showed that our model predicted 47.2% of the variance displayed in the criterion variable. All four predictor variables were significantly related with women’s experience of equal condi-tions at work. For men the model predicted 9.5% of the variance displayed in the criterion variable. Workplace climate and development opportunities were significantly related with men’s experience of equal conditions at work. The results are discussed from both an organ-izational and society view in relation to earlier findings.Keywords: workload, workplace climate, gender difference, salary and other forms of rewards, development opportunities.

Syftet med denna studie var att undersöka eventuella skillnader, i matematikbetyg samt matematisk och allmän självuppfattning, mellan flickor respektive pojkar och mellan elever som väljer studie- respektive yrkesförberedande program på gymnasiet. I studien deltog 174 elever från sju klasser i årskurs 9 från två utvalda skolor, en på en mindre ort och en på en större, båda med närliggande storstad. Eleverna svarade på frågor om betyg och självuppfattning genom en enkät. Huvudresultaten i studien har visat att flickor har lägre självuppfattning än pojkar i matematik och att elever som väljer yrkesförberedande program har ett genomsnittligt lägre värde i självuppfattning än elever som väljer studieförberedande program till gymnasiet. Studien kunde inte påvisa någon större könsskillnad i matematikbetyget för samtliga elever men däremot att pojkar har högre betyg än flickor bland dem som valt studieförberedande program och att det motsatta gäller för elever som valt yrkesförberedande program. Studien visar även att sambandet mellan självuppfattning och framtida studieplaner är starkare än mellan självuppfattning och matematikbetyg.

Valet att utbilda sig kan förklaras utifrån humankapitalteorin där människor antas göra ekonomiskt-rationella val och utbildning ses som en investering med förväntad avkastning i form av ett arbete med högre lön eller status. Tidigare studier har konstaterat arbetsmarknadsläget påverkar hur många som vill studera. Denna studie bidrar till en vidare förståelse sambandet mellan arbetslöshet och studiedeltagande samt hur det skiljer sig beroende på kön och typ av kommun. Frågeställningen som undersöks är: Hur påverkar en ökad arbetslöshet män och kvinnors studiedeltagande på universitet och högskolor i Sveriges kommuner? Resultatet visar att det både finns negativa och positiva samband mellan arbetslöshet och studiedeltagande beroende på vilken grupp som undersöks. Män påverkas generellt mer än kvinnor när arbetslösheten stiger och effekten på studiedeltagande är starkare i storstadskommuner. Några av de faktorer som kan förklara resultaten är olika regionala förutsättningar och att män och kvinnor representerar olika yrkesgrupper. det finns skillnader mellan olika typer av kommuner. I diskussionen analyseras vilka faktorer som kan förklara skillnaden mellan de olika grupperna.

Parallellt med det stora antalet dödsfall är minskningen i det totala utbudet av barnomsorg ytterligareen konsekvens av Coronapandemin. Skolor och förskolor stängdes som en följd av restriktioner varpå diskussioner lär ha uppstått i hemmen gällande vem av vårdnadshavarna som ska ta hand om barnen. Ett ökat antal VAB-dagar stärker mödrars förhandlingsläge inför besluttagandet, vilket genererar en ökning av fäders åtagande. Denna studie har försökt besvara huruvida minskat utbud av barnomsorg, till följd av pandemin, påverkat arbetsutbudet samt hur jämställdheten påverkats hos småbarnsföräldrar. Analys görs med DD-metoden och baseras på data från SCB. Inga resultat var statistiskt signifikanta. Däremot finns en antydan om att såväl arbetsutbudet som könsskillnaden, i faktiskt arbetade timmar per vecka, har minskat i Sverige för småbarnsföräldrar i jämförelse mot föräldrar med stora hemmaboende barn. Med stora reservationer för statistisk osäkerhet, ger resultaten en glimt av hopp om en ljusare framtid med delvis färre restriktioner och förhoppningsvis bättre förutsättningar för en mer jämställd föräldraledighet i det svenska samhället. För att säkerställa denna studies resultat krävs emellertid ytterligare forskning kring ämnet.

Syftet med denna enkätundersökning är att ta reda på om elever i årskurs 6 upplever att de själva påverkas av det första betyget i matematik samt hur dessa elever upplever att deras vårdnadshavare eller föräldrar påverkas av betyget. Metoden som använt för att samla in data är en enkät med 20 frågor och de deltagande eleverna svarade på enkäten var till antalet 104st. De insamlade svaren analyseras med hjälp av programmet Excel och dess funktion TTEST (ɑ=0,05). Frågorna i enkäten berör elevernas motivation och ångest till matematik samt hur detta har ändrats av deras första betyg i matematik. Det ställs även frågor kring hur eleverna upplever att deras vårdnadshavare eller föräldrar påverkats av betyget. Resultatet visar att det inte är någon signifikant skillnad på eleverna svar kring hur de själva påverkas av betyget. Det är i viss mån signifikant skillnad på frågorna kring hur eleverna upplever att betyget har påverkat deras vårdnadshavare eller föräldrar. Det är även signifikant skillnad mellan svaren hos de två könen, flickorna upplever betyg och matematik som mer ångestfyllt än pojkarna. Resultatet visar också att det är signifikant skillnad mellan svaren från elever med betyget B eller högre och elever med betyget F. Elever med betyget B eller högre har ett mycket större intresse till matematik och även en mycket lägre ångest.

No description available.