Kvinnors föreställningar om den egna kroppen är ett välstuderat område medan motsvaradestudier om manliga uppfattningar är mindre vanliga. Utifrån denna iakttagelse väcktes intressetför studien. Syfte: Syftet med denna studie är att utifrån ett sociokulturellt perspektiv belysa hurunga män talar om den manliga kroppen samt uppmärksamma normer, vad som underdiskussionerna framstår som sanningar i de unga männens verklighet. Teoretisk referensram: Studien har sin teoretiska utgångspunkt i sociokulturellt perspektiv. Det vill säga att individerformas och får kunskap utifrån den kultur de befinner sig i. Metod: Den kvalitativa empiriinsamlingen genomfördes med stöd utifrån diskursanalys och avsåg att uppmärksamma desanningar, diskurser som framträder under diskussion med unga män kring den manliga kroppen. Resultat: Av studien framkommer det att den manliga normen innefattar att vara kroppsmässigtstor och utstråla självsäkerhet, en norm de unga männen menar att få når upp till. Var föreställningar och normer om den manliga kroppen uppstår visar sig främst vara via media.Vidare visar resultatet att diskurser för hur en man bör se ut och vara varierar beroende på socialkontext. Det framträder även att det inom en specifik kontext kan finnas flera diskurser samt attvad de unga männen ansett som det “normala” inom specifika kontexter ändrats med åren. / Women's perceptions of their own body is an well-studied area. On the contrary, similar studieson men are not as common. This interesting observation laid a foundation for this study.Purpose: The purpose of this study is to illustrate how young men talk about the male body froma socio-cultural perspective, with attention to the standards that appear as truths in the youngmen's reality during discussions. Theoretical framework: The study is based upon a sociocultural perspective, meaning that individuals are shaped and learn from their culturalsurroundings. Method: By discourse analysis, quality based empirical data was collected. Theprimary purpose was to observe and learn about how young men see and talk about men's bodies. Result: The study reveals, by looking at the perception among young men, that a man shouldhave a big, muscular body and act with a great self confidence. A standard few men live up to, participants of the focus groups think. The expectations and perceptions are created mainlythrough media. Furthermore, the study shows that it also depends on the men's social context. Itis also evident that within a specific context, several different discourses can exist about whatshould be seen as "normal" and that it can change as the years pass by.

Våldsbrott i det svenska samhället är ett socialt problem som har ökat markant. Denna uppsats undersöker vad som gör att unga män är mer benägna till att begå våldsbrott än unga kvinnor. Studien grundar sig i åtta olika individers erfarenhet och upplevelser inom områden som innefattar polis, socialtjänst, skola, skyddsjour och tidigare kriminella. I uppsatsen tillämpas hermeneutiken för att förstå deltagarnas levda livsvärld. Uppsatsen utgår från en kvalitativ ansats där semistrukturerade kvalitativa intervjuer agerar underlag. I analysen används teorierna om maskulinitet av Raewyn Connell, sociala band av Thomas Scheff, Thomas Scheff & Suzanne Retzingers teori om emotioner och våld, samt Travis Hirschis sociala bandteori i social kontrollteori. Motivation och drivkrafter till våld som kommer fram i resultatet är bland annat manskonstruktioner, socialiseringsprocesser, diverse känslor och eftersträvan av materiell rikedom. Uppsatsen har stor betydelse för att främja social hållbarhet i samhället. Detta genom att upprätthålla social ordning, trygghet och trivsel. Genom att analysera och förstå de sociala, kulturella och strukturella faktorer som bidrar till unga mäns våldsbrott bidrar uppsatsen till ökad kunskap inom området. / Violent crime in Swedish society is a social problem that has increased significantly. This essay examines what makes young men more likely to commit violent crimes than young women. The study is based on the experience and experiences of eight different individuals in areas that include the police, social services, schools, shelters and former criminals. In the essay, hermeneutics is applied to understand the lived life world of the participants. The essay is based on a qualitative approach where semi-structured qualitative interviews act as a basis. The analysis uses the theories of masculinity by Raewyn Connell, social bonds by Thomas Scheff, Thomas Scheff & Suzanne Retzinger's theory of emotions and violence, and Travis Hirschi's social bond theory in social control theory. Motivation and driving forces for violence that emerge in the result are, among other things, male constructions, socialization processes, various emotions and the pursuit of material wealth. The essay is of great importance for promoting social sustainability in society. This is by maintaining social order, safety and well-being. By analyzing and understanding the social, cultural and structural factors that contribute to young men's violent crime, the essay contributes to increased knowledge in the field.

Frågan om hedersrelaterat våld och förtryck fick sin livliga debatt i svensk politik i slutet av 1990-talet, efter hedersmordet på Sara år 1996 och Pela år 1992. Regeringen har betonat att samverkan mellan olika aktörer, myndigheter och ideella organisationer är en väldigt viktig faktor för framgång gällande att förebygga våld i nära relationer. Studiens syfte är att utifrån ett genusperspektiv undersöka den regionala samverkan i Västmanlands län gällande arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Detta leder oss till frågeställningarna; Vilka föreställningar förekommer i den regionala samverkan om maskulinitet och femininitet? Vilka hinder identifieras av olika aktörer inom arbetet mot hedersrelaterat våld ur ett genusperspektiv? Vilka möjliga implementeringsinsatser identifieras av aktörerna? Metodvalet för studien utgår från en kvalitativ forskningsintervju, där vi främst söker förståelse för världen från intervjupersonens synvinkel och upplevda erfarenheter, samt att intervjupersonen får uttrycka sig i egna ord. Våra resultat och analys påvisar, tillsammans med bekräftande teorier och tidigare forskning, att det krävs ökad kunskap kring pojkar och omedvetna föreställningar. Det krävs också en tydligare samverkansrutin med praktiskt metodstöd och ekonomiska resurser, där dessa två faktorer går hand i hand för att förstå problematiken, samt för att förhindra och förebygga hedersrelaterat våld och förtryck. Det går inte att utesluta det ena eller det andra, då varje aspekt kompletterar varandra och bidrar till effektiva förbättringar. / The issue of honor-related violence and repression contributed to a lively debate in Swedish politics in the late 1990's, after the honor killings of Sara in year 1996 and Pela in year 1992. The government has emphasized that collaboration between various actors, authorities and non-profit organizations are very important factors for sucess in preventing violence in close relationships. The purpose of the study is to investigate from a gender perspective the regional cooperation in Västmanland County regarding the work on honor-related violence and opression. The issue leads us to ask the following questions; What are the notions of masculinity and femininity that exist in this regional collaboration? Which obstacles identified by various actors in the work against honor-related violence or a gender perspective? What possible implementation efforts are identified by the actors? The method for this study is based on a qualitative research interview. Where we primarily seek an understanding of the world from the interviewer's point of view and experience, and that the interviewee is allowed to express themselves in their own words. The results and analysis show that together with confirmed theories and previous research it requires increased knowledge about boys and men's vulnerability, as well as men's and gender norms that exist together with unconscious notions. There is also a need for clearer collaboration routines with practical method support and financial resources. Where these two factors go hand in hand to understand the problem, and to prevent honor-related violence and oppression. It is not possible to exclude one or the other, as each aspect complements each other and the measure for effective improvement.