Sammanfattning Det övergripande syftet med denna uppsats var att undersöka hur popularitet och statushierarkier visar sig bland elever på låg- och mellanstadiet på idrottslektioner. Uppsatsens metod innefattade intervjuer med idrottslärare och observationer av idrottslektioner. Tidigare forskning inom ämnet popularitet och status har visat på att grupperingar består av statushierarkier, där elever får olika statuspositioner beroende på hur populära de anses vara. Detta visade sig även i våra intervjuer i att eleverna strävade efter att uppnå en så hög position i gruppen som möjligt. Vi använde teorier från Goffman och Bourdieu för att förklara varför elever framställer sig på olika sätt samt hur distinktioner, kapitalformer och habitus kan förklara och påverka det sociala samspelet i avseende popularitet och status bland elever i olika grupperingar. Slutsatsen var att det är viktigt för elever i låg- och mellanstadiet att vara populära och inneha hög status. Därtill visade det sig att popularitet är ett fenomen som uppstår i interaktion mellan och inom grupper av individer samt att det finns olika typer av popularitet beroende på vilken grupp eleven vill få tillträde till och vara populär i.

In this study, five qualitative interviews were conducted, four of those with pupils and one with a teacher, in grade 9. Humans - a gregarious creature written in the context of status and hierarchy, aims to study how these students in grade 9 are grouped and how you look at each other in and between these groups and also in terms of status between and within the group. Using the concepts of identity, adaption, exclusion and the meaning of emotions with the chosen theoretical concepts by Goffman and, Elias and Scotson the purpose of this study has been answered. The results showed that the students were quite flexible between the groups in their class; most of them were part of a small group that consisted of their “close” friends. The groupings were made after interest but also by how long they had known each other and emphasize the importance of “time”. It distinguishes between two types of status, of the group and of the individual. In the group it was shown to be “time” that gave status, for how long they have been a group and for the individual it was to “be yourself”, genuine and real, that showed to be status rewarding.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om pedagogers uppfattningar om grupperingar i förskolan. Jag genomförde semistrukturerade intervjuer med sex respondenter. Intervjuerna har sedan analyserats utifrån genusteori, med bland annat begreppen manligt och kvinnligt könsmönster. Där visar resultatet att det finns olika uppfattningar kring likabehandlingsplan, barnens personlighet samt könsskillnader, men att det är dessa ämnen som går som en röd tråd genom hela arbetet. Slutsatsen handlar till stor del om pedagogers uppfattningar kring hur det ser ut med gruppindelningar i förskolan. Att det till största delen enligt pedagogernas uppfattningar har att göra med barnens personligheter och intressen. Dock råder det olika uppfattningar bland pedagogerna hur man når fram till barnen genom gruppindelningar när det kommer till kön. / <p>Betyg i Ladok 240108.</p>

Gymnasiestart innebär allt som oftast ny skolmiljö, nya klasskamrater och ett annorlunda studiesätt än vad eleverna tidigare är vana med. Nyblivna gymnasieelver befinner sig i en ålder där identifikation och tillhörighet är viktigt, detta gör det intressant att undersöka de nyblivna elevernas uppleverlser angående just identifikation och grupptillhörighet (McAdams &amp; de St Aubin, 1998., Tanti et al., 2011). Föreliggande studies syfte är att studera gymnsieelvers upplevelser om grupperingar. studien har haft Social Identity Theory som utgångspunkt och i synnerhet aspekterna om in- och ut-grupper (Tanti et al., 2011., Turner &amp; Rynolds, 2010). Sju nublivna elever från två olika städer har deltigit i semistrukturerade intervjuer angående deras upplevelser att börja gynasiet, grupperingar och deras egna identifikation. Resultatet av intervjuerna analyserades genom Burnards (1991) metodfem teman som representerar elevernas uppleveler: Mångfacetterad popularitet, Fördomar, Att skapa vänner, Identitetsskiftning samt Icke-genus grupper. Avslutningsvis diskuteras de fem temana med förankring i tidigare forskning.

Syftet med vår studie är att öka kunskapen om fritidslärares upplevelser av rastaktiviteters betydelse för elevers sociala samspel. Undersökningen grundas på kvalitativa intervjuer med åtta fritidslärare som jobbar på tre olika skolor och våra forskningsfrågor är: Vilken erfarenhet har fritidslärare av raster och rastaktiviteter? Vilken betydelse får rastaktiviteterna för kamratrelationer då den genomförs av en lärare? Vilken betydelse har rastaktiviteter för elevers grupperingar? På vilket sätt har rastaktiviteter betydelse för elevers sociala samspel? Resultatet av studien visar att alla fritidslärare anser att rastaktiviteter kan skapa möjligheter för kamratrelationer och lärande. Av resultaten framgår att rastaktiviteter ökar elevernas sociala samspel och att ansvaret att hitta en kompis inte ligger på eleven. Studien pekar också på att fritidslärare menar att grupperingar bland elever inte bryts automatiskt med rastaktiviteter. Däremot om intentionen är att bryta grupperingar på skolan kan detta vara möjligt med hjälp av rastaktiviteter. Vidare visar resultatet att det krävs personal, tid och samarbete inom hela skolan för att rastaktiviteter ska fungera.

<p>Detta examensarbete anlägger ett jämförande och internationellt perspektiv på hur olika slags individualiseringar i skolan kan användas för att tillgodose elevers individuella kunskapsnivåer. Syftet är att undersöka och jämföra hur två lärare, en i Nya Zeeland och en i Sverige utformar och bedriver individualiserad undervisning för yngre elever för att uppnå en undervisnings- och lärandemiljö som passar alla elever i klassen. I detta syfte har jag med en fenomenografisk ansats valt att intervjua och observera undervisning i två klasser, med fokus på både elever och lärare, i skolans år ett i respektive land. Studien visar att i den nya zeeländska klassen tillämpade läraren nivågruppering som utgick från elevernas förkunskaper i de två ämnena engelska och matematik medan andra typer av individualisering användes i de andra ämnena. I den svenska klassen lät läraren varje elev arbeta efter ett individuellt arbetsschema i motsvarande ämnen, svenska och matematik. Resultaten pekar på att elevernas känsla av att lyckas påverkas av de olika individualiserande metoderna. Nivågruppering i det nya zeeländska klassrummet tycktes främja elevernas självbild, medan det individuella arbetsschemat i det svenska klassrummet ledde till att eleverna tenderade att tävla och jämföra sig med varandra.</p>

Detta examensarbete anlägger ett jämförande och internationellt perspektiv på hur olika slags individualiseringar i skolan kan användas för att tillgodose elevers individuella kunskapsnivåer. Syftet är att undersöka och jämföra hur två lärare, en i Nya Zeeland och en i Sverige utformar och bedriver individualiserad undervisning för yngre elever för att uppnå en undervisnings- och lärandemiljö som passar alla elever i klassen. I detta syfte har jag med en fenomenografisk ansats valt att intervjua och observera undervisning i två klasser, med fokus på både elever och lärare, i skolans år ett i respektive land. Studien visar att i den nya zeeländska klassen tillämpade läraren nivågruppering som utgick från elevernas förkunskaper i de två ämnena engelska och matematik medan andra typer av individualisering användes i de andra ämnena. I den svenska klassen lät läraren varje elev arbeta efter ett individuellt arbetsschema i motsvarande ämnen, svenska och matematik. Resultaten pekar på att elevernas känsla av att lyckas påverkas av de olika individualiserande metoderna. Nivågruppering i det nya zeeländska klassrummet tycktes främja elevernas självbild, medan det individuella arbetsschemat i det svenska klassrummet ledde till att eleverna tenderade att tävla och jämföra sig med varandra.

Syftet med denna narrativa studie var att undersöka maskulinitetens roll för att unga pojkar och män riskerar att hamna i manliga grupperingar, våld och kriminalitet. Urvalet av informanter har genomförts via snöbollsurval där en informant lett mig vidare till nästa och så vidare. Jag har valt att använda informanter som under en längre tid tillämpat total avhållsamhet från droger, våldsbejakande grupperingar och kriminalitet. Totalt har fyra unga män deltagit i studien. Min ansats var att genom informanternas berättelser, så kallade life stories, förstå hur de själva upplevt och berättar om maskulinitetens roll för deras medverkan i manliga grupperingar, våld och kriminalitet, samt omständigheterna kring deras väg bort från den destruktiva livsföringen. Genom hela studien går våldet, maskulinitetsstrukturer och behovet av tillhörighet och gemenskap som en röd tråd. Sammantaget har studien bidragit till att öka förståelsen av maskulinitetens roll för manliga grupper, våld och kriminalitet. / <p>2023-06-01</p>

<p>Recent research in classrooms has often had its focus on the pupil, the individual, and not on the different groups of students that exist. In a classroom there are normally several different groupings, each one having its own personal attitude towards the current lesson. If there had been more research we would find it easier to understand why pupils sometimes behave the way they do.</p><p>The purpose of this essay is to analyze how pupils` social relations create groupings. Furthermore I intend to investigate how and why pupils show their belonging to a certain group.</p><p>The two questions of the essay are:</p><p>1. How pupils’ social relations appear in a classroom?</p><p>2. What strategies do the pupils use to indicate their belonging to a grouping?</p><p>My final conclusion is that the pupils’ social relations appear in groupings, in which a certain standard dominates how the pupil should behave during a lesson. The members of a group use the same strategies to show their group belonging. For example, it can be different attitudes to the teacher’s lesson that mark a grouping.</p>

Självskadebeteenden bland ungdomar är ett allvarligtsamhällsproblem som tycks öka. Ett flertal faktorer såsom utsatthet iskolan och vilken eller vilka sociala grupperingar en ungdom uppleversig tillhöra har i tidigare studier identifierats som riskfaktorer för attutveckla självskadebeteenden. Syftet med studien var att undersökaom utsatthet och alternativa sociala grupperingar utgör riskfaktorer försjälvskadebeteenden, samt om det finns en interaktionseffekt mellandessa faktorer i att predicera självskadebeteenden. Studien baseradespå longitudinell data insamlad bland högstadieungdomar på sju skolori centrala Sverige. En multipel regressionsanalys utfördes för att testainteraktionstermen mellan variablerna över tid. Resultatet bekräftadebåde utsatthet i skolan och identifiering med alternativa socialagrupperingar som riskfaktorer, samt att det fanns en interaktionseffektmellan de båda som ytterligare ökar risken för utvecklandet avsjälvskadebeteenden hos ungdomar. / Self-harm is a major public health concern amongst adolescents thatappears to be increasing. Several risk factors have in previous researchbeen associated with self-harm, such as peer harassment and the peercrowd or crowds an adolescent identifies with. The aim of this studywas to examine whether peer harassment and identification withalternative peer crowds constitutes risk factors and whether there wasan interaction effect between these factors in predicting self-harm. In alongitudinal study, students from seven secondary schools in centralSweden responded to a questionnaire. A multiple regression analysiswas conducted to test the interaction between these variables overtime. The results confirmed that both peer harassment andidentification with alternative peer crowds were risk factors for selfharmingbehaviors, as well as there was an interaction effect, namelythat the adolescents who were exposed to peer harassment andidentified with particular social crowds were particularly at risk fordeveloping self-harm behaviors.