<p>Syftet med detta arbete är att undersöka vad lärare har för uppfattning och syn angående ledarrollen i yr-ket. Dessutom är syftet att se om och hur det förs några pedagogiska diskussioner och utvecklingsarbeten kring ledarrollen på skolorna.</p><p>Arbetet består av en litteraturgenomgång samt en studie i form av intervjuer med sex lärare. I litteratur-genomgången tar jag upp några definitioner av begreppet ledarskap och ifall det finns behov av ledare. Jag presenterar även hur man ser på ledarskap inom organisationer och ledarskap i klassrummet.</p><p>I diskussionen har jag gjort en jämförelse mellan synsätten på ledarskap i organisationer, ledarskap i klass-rummet och de intervjuade lärarnas syn på ledarrollen.</p><p>Resultatet visar på att de intervjuade lärarna delar uppfattning, angående ledarrollen, med fler än en ledar-stil samt att alla lärarna har en vilja att utveckla sin ledarroll i framtiden.</p>

Syftet med detta arbete är att undersöka vad lärare har för uppfattning och syn angående ledarrollen i yr-ket. Dessutom är syftet att se om och hur det förs några pedagogiska diskussioner och utvecklingsarbeten kring ledarrollen på skolorna. Arbetet består av en litteraturgenomgång samt en studie i form av intervjuer med sex lärare. I litteratur-genomgången tar jag upp några definitioner av begreppet ledarskap och ifall det finns behov av ledare. Jag presenterar även hur man ser på ledarskap inom organisationer och ledarskap i klassrummet. I diskussionen har jag gjort en jämförelse mellan synsätten på ledarskap i organisationer, ledarskap i klass-rummet och de intervjuade lärarnas syn på ledarrollen. Resultatet visar på att de intervjuade lärarna delar uppfattning, angående ledarrollen, med fler än en ledar-stil samt att alla lärarna har en vilja att utveckla sin ledarroll i framtiden.

Recent research in classrooms has often had its focus on the pupil, the individual, and not on the different groups of students that exist. In a classroom there are normally several different groupings, each one having its own personal attitude towards the current lesson. If there had been more research we would find it easier to understand why pupils sometimes behave the way they do. The purpose of this essay is to analyze how pupils` social relations create groupings. Furthermore I intend to investigate how and why pupils show their belonging to a certain group. The two questions of the essay are: 1. How pupils’ social relations appear in a classroom? 2. What strategies do the pupils use to indicate their belonging to a grouping? My final conclusion is that the pupils’ social relations appear in groupings, in which a certain standard dominates how the pupil should behave during a lesson. The members of a group use the same strategies to show their group belonging. For example, it can be different attitudes to the teacher’s lesson that mark a grouping.

I denna uppsats undersöks hur begreppet ”vi och dem” manifesteras i tre romaner med utgångspunkt i en samhällskontext. I studien används Franco Morettis (Elektronisk källa: 8.10.2012) analysmetod, ”distant reading”, vilket innebär att man bortser från detaljer och istället fokuserar på helheten. Syftet har således varit att belysa begreppet ”vi och dem” i romanerna Om jag kunde drömma (Meyer, 2005), Hungerspelen (Collins, 2008) samt Ett öga rött (Khemiri, 2003). I samspel med metoden ”distant reading” har även Illman och Nynäs (2005) tanke om att texter alltid läses och tolkas utifrån individers tidigare erfarenheter samt den omgivande kontexten varit till hjälp. Illman och Nynäs (2005) beskriver begreppen ”grupperingar”, ”fördom” och ”gränsöverskridande möten” som används i analyskapitlet. Dessa begrepp belyses sedan ur ett samhällsperspektiv med utgångspunkt i begreppet ”vi och dem” där en diskussion förs kopplat till tidigare forskning, romananalyserna och egna reflektioner. Resultatet åskådliggör att delar ur dessa romaner kan gestalta olika förhållanden där förutfattade meningar samt grupperingar av olika slag kan leda till fördom och hur dessa kan motverkas genom gränsöverskridande möten.

Uppsatsen syftar att undersöka skolhälsopersonalens uppfattning av barns grupperingar och statusordningar, hur skolan och skolhälsopersonalen hanterar utanförskap och mobbing samt hur de arbetar med skolans värdegrund. Kvalitativa intervjuer genomfördes med anställda i skolhälsovården. Resultatet visar att skolhälsopersonalen har god insyn i barns statusordningar samt att statusarbetet är komplext. Två typer av popularitet framkom, den negativa populariteten karaktäriseras av en tuff attityd och ett manipulativt beteende. Den positiva populariteten karaktäriseras av hjälpsamhet och vänlighet. Populära barn har sociala förmågor och impopulära barn uppvisar brister på dessa. Barnens grupperingar uppvisar olika mönster, fokus i uppsatsen är på könsskillnader och ledarroller. Negativa konsekvenser av barns statusarbete är exempelvis kränkningar och mobbning. En könsskillnad gällande mobbning är att flickors mobbning är dold och pojkars är synlig. Skolan hanterar utanförskap och mobbning med ett förebyggande värdegrundsarbete, där barn utbildas i människors lika värden. De skolor som aktivt arbetade med värdegrunden tenderade att ha en bättre stämning. Vi uppfattar en förgivettagen sanning där ett normbrott är att inte vara del av en grupp och ensamma barn bör vara missnöjda med utanförskapet. / The purpose of this essay is to study how school health staff perceives grouping and status mechanisms amongst children. It also aims to get an understanding of how the school handles exclusion and bullying. We are also interested in the work with how the school works with values stated in the curriculum for Swedish schools. Qualitative interviews were conducted with employees of the school health staff. The results show that the staff has a good understanding of status among children, it also shows that children’s construction of status is complex. Two types of popularity were revealed, one negative form of popularity that is characterized by an attitude of toughness and manipulative behaviour. The positive popularity, on the other hand, is characterized by kindness and a willingness to be helpful. Popular children have a good social capability and unpopular children show a lack thereof. The groupings among children shows patterns, this essays focus on sex differences and roles of leadership. Negative consequences that derive from the construction of status among children are for example abusive behaviour and bullying. A difference between the sexes is that bullying among girls is less visible than among boys. The school deals with exclusion and bullying through a preventive work with the values stated in the curriculum for Swedish schools, the children are educated in everyone’s equal value. We found that the schools that actively work with these values tend to have a better atmosphere. We perceive an underlying perception that it is in violation with the norm to not be a part of a group and that children who are alone should be discontented with their exclusion.

Studiens syfte var att undersöka olika projekt som specifikt arbetar med individer vilka önskar lämna en destruktiv subkultur och miljö. Frågeställningarna berörde vilka faktorer som yrkesutövarna upplever viktiga för individens in- och utträde i/ur en destruktv subkultur, hur det kliniska arbetet kan se ut i dessa projekt samt hur yrkesutövare förhåller sig till de olika faser individen genomgår i processen. Vi har gjort en intervjustudie och analyserat resultatet utefter två teorietiska utgångspunkter, vilka var exit-processen och push- och pullfaktorer. Studiens slutsatser är att individanpassade insatser ihop med relationens betydelse och individens motivation är avgörande för utfallet. Vi kan även dra slutsatsen att individens egenskaper och resurser när det gäller motivation, socialt nätverk och social situation underlättar processen till att lämna en destruktiv subkultur och miljö.

I denna studie är avsikten att studera vilka faktorer leder till att konflikter uppstår mellan två ungdomsgrupper. Grupperna i denna studie består av utrikesfödda ungdomar och inrikesfödda ungdomar med utrikesfödda föräldrar, på gymnasieskolan Liljevalchs internationella läroverk i Södertälje. För att nå en ökad kunskap om varför konflikter uppstår har vi använt oss av teoretiska utgångspunkter som ett verktyg. Dessa utgångspunkter är teorier om social identifikation, normer och kategorisering samt symbolisk interaktionism. Därmed har studien genomförts med hjälp av en kvalitativ metod, för att få en bättre förståelse för varför konflikter uppstår mellan två specifika ungdomsgrupper. I undersökningen utfördes datainsamlingen utifrån ett snöbollsurval. Genom snöbollsurvalet kom vi i kontakt med åtta ungdomar, där hälften av dessa utgjorde informanter från gruppen utrikesfödda ungdomar och de andra fyra från gruppen inrikesfödda ungdomar med utrikesfödda föräldrar. Med hjälp det empiriska materialet framstår resultatet vara att olika faktorer bidrar till att skapa konflikter mellan grupperna. Därmed kan fastställas att de underliggande faktorerna i sin tur beror bl.a på klädstil, tankesätt, normer samt ett ”vi- och de tänkande”.

Det sociala livet i skolan är ett viktigt inslag i elevers vardag och på deras arbetsplats. Idealt sett erbjuder gymnasieskolan en möjlighet att skapa relationer och mening på en plats utanför många elevers uppväxtområde, och är således en plats väl lämpad för integrering av unga med vitt skilda bakgrunder och erfarenheter. Det är möjligt att problematisera hur väl detta ideal infrias, och det krävs ingen lång vistelse på en gymnasieskola för att bilden av ett grupperat fält ska träda fram. Detta arbete fokuserar elevers upplevelse av grupperingar i gymnasieskolan, hur grupperingarna framträder, vilka faktorer elever upplever som betydande för dess tillkomst samt vilka konsekvenser de får för elevers syn på utbildning och framtiden. Tolv intervjuer har genomförts med elever på ett högskoleförberedande program vid en större gymnasieskola i Malmö. Studien anlägger Bourdieus kapitalteori för att analysera hur elevers bakgrund och tillvaro kontinuerligt spelar in i konstruktionen av själv och mening i skolan. Resultatet av studien bekräftar att grupperingar i gymnasieskolan är betydande, och de mest bidragande faktorerna som framkommit ur deltagarnas berättelser kan tematiseras som ambitionsnivå, kön och etnicitet samt mönster från grundskolan. Det framkommer också att dessa grupperingar ger upphov till olika kulturer inom en skola eller klass, vilka i förlängningen riskerar bevara ojämlikhet mellan elever som kommit till av olika uppväxtvillkor och erfarenheter av en ojämlik grundskola.

Den föreliggande studien syftade till att undersöka hur avhopparverksamheter i Sverige verkar för att underlätta en individs avhopp från kriminella grupperingar, och hur dessa verksamheter arbetar uppföljande med individer som annars riskerar att återfalla i grova brott och återrekryteras. För att besvara syftet genomfördes sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer med praktiker som arbetar på olika myndighetsdrivna och icke-myndighetsdrivna avhopparverksamheter. Studien genomfördes dels för att belysa hur arbetet med avhoppare går till i dagsläget, samt för att fylla den kunskapslucka som identifierades inom området. Resultatet visade att det finns skillnader i hur arbetet bedrivs mellan de olika verksamheterna, exempelvis gällande uppföljning och samverkan. Det visade sig även finnas likheter, såsom vilka faktorer som är centrala att arbeta med för att nå lyckosamma resultat och vilka hinder som är vanligt förekommande. Resultaten analyserades och diskuterades i ljuset av tidigare forskning och teorier om avståndstagande från brott. Slutligen uppkom förslag på hur arbetet med avhopparverksamheter vidare kan beforskas, och hur resultaten från den föreliggande studien rent praktiskt kan användas.

Syfte med denna magisteruppsats är att överskådligt undersöka hur polisprogrammen förlagda vid de fem olika lärosäten och högskolorna/universiteten i Sverige: Högskolan i Borås, Linnéuniversitetet i Växjö, Malmöuniversitetet, Södertörns högskola samt Umeå universitet utbildar polisstuderande inom diskriminering, extremism, fanatism, fundamentalism, hatbrott, hedersbrott, våldsbejakande grupperingar och terrorism. Vidare syftar denna magisteruppsats till att utreda hur utbildningarna för polisprogrammen skiljer sig åt när det gäller det valda områden. En enkätundersökning sändes till lärarna vid respektive lärosäte. Resultaten visar på varierande svar bland lärosäten men huvudresultat är att utbildning inom diskriminering, extremism, fanatism, fundamentalism, hatbrott, hedersbrott, våldsbejakande grupperingar och terrorism är bristfällig, mer utbildning behövs inom området. / The purpose of this master's thesis is to clearly examine how the police educations located at the five different universities in Sweden: The University of Borås, Linnaeus University in Växjö, Malmö University, Södertörn University and Umeå University educate police students in discrimination, extremism, fanaticism, fundamentalism, hate crimes, honor crimes, violent groups and terrorism. Furthermore, this master's thesis aims to demonstrate how much the education for the police programs differs for the selected subject areas where a survey aimed at the teachers at the respective higher education institution was sent out and where it could be made visible to a large extent the varying answers together with the comparison of the course content from the respective higher education institution. The overall results of both my survey and also previous related research show that education in discrimination, extremism, fanaticism, fundamentalism, hate crimes, honor crimes, violent groups and terrorism is poor in the public sector in general and that more education is generally needed due to Sweden's changed demographics over time.