Community detection in networks is an important area of current research with many applications. Finding community structures is a challenging task and despite significant effort no satisfactory method has been found. Different methods find different communities in the same network and with different computational requirements. To counter this problem, several different methods are often used and the results compared manually. In this thesis, we present three different methods to instead merge the results from different methods (or several runs from the same algorithm) to find better estimates of the community structure. Another problem in practical applications is noisy and imperfect networks with missing and false edges. These imperfections are natural results from the methods used to map the network structure and are often difficult to eliminate. In this thesis, we apply a Monte Carlo-sampling method in combination with the introduced methods for merging community detection results to find community structures in such networks. The method is tested by simulation studies on both real-world networks and synthetic networks with generated uncertainties and imperfections. We finally demonstrate how it is possible to generate confidence levels of the obtained community structure from the merging methods. This allows for a qualitative comparison of the robustness and significance of the network clustering. / Identifikation av grupperingar i nätverk är ett viktigt område inom aktuell forskning med många olika tillämpningsområden. Att finna grupperingar är ofta svårt och trots betydande ansträngningar har ingen tillfredsställande metod hittats. Olika metoder finner ofta olika grupperingar i samma nätverk och kräver varierande beräkningskraft. För att hantera dessa problem används ofta flera metoder vartefter resultaten jämförs manuellt. I detta examensarbete presenterar vi tre olika metoder att istället slå samman resultat från olika metoder (eller fler körningar från samma algoritm) för att hitta bättre uppskattningar av grupperingarna. Ett annat problem i praktiska tillämpningar är brus och ofullständiga nätverk med saknade och falska kanter. Dessa brister är naturliga resultat från de metoder som används för att kartlägga nätverketstrukturen och det är ofta svåra att eliminera dessa. I detta examensarbete använder vi Monte Carlo-metoder i kombination med de introducerade metoderna för att slå samman funna grupperingar för att hitta grupperingar i det osäkra nätverket. Vi testar metoden genom simuleringstudier på både verkliga och syntetiska nätverk med genererade osäkerheter och brister. Slutligen demostrerar vi hur det är möjligt att skapa konfidensnivåer för noder i grupperingar med hjälp av metoderna för sammanslagning. Detta möjliggör en kvalitativ jämförelse av stabilitet och signifikans av identifierade nätverksgrupperingar.

Bakgrund: Tidigare forskning har grundat sina studier i att ett medlemskap i styrelsen är lika med att individer har denna påverkan över bolagets presterade resultat. Vidare återstår dilemmat om det går att fastställa att ett medlemskap i styrelsen, oavsett roll och person, medför att ledamöterna har inflytande.  Syfte: Studien syftar till att via utvecklingen av ett inflytandeindex förklara styrelseledamöters och styrelsegrupperingars inflytande över bolagsprestationer.  Metod: Den metod som har genomförts är en tvärsnittsstudie med en deduktiv ansats. Studiens hypoteser har formulerats med grund i resursberoendeteorin, upper echelon-teorin, teorin om tokens samt tidigare forskning. Hypoteserna syftar till att testa studiens inflytandeindex.  Slutsats: Studien finner att det konstruerade indexet kan fånga individers och gruppers inflytande i en styrelse på ett mer teoretiskt grundat sätt gentemot de traditionella måtten andel och kritisk massa. Det framkom genom indexet att styrelseledamöternas inflytande inte har någon betydelse för bolagsprestationer. / Background: Previous studies have conducted its research on the premise that a membership on the board means that you have a certain impact on the results of the company. Further on, it remains a dilemma whether it’s possible to determine if a member of the board has this impact regardless of which person it is and which role they have on the board.  Purpose: The study aims to explain the influence of board members and board groups on company performance through the development of an index of influence.  Method: The method used is a cross-sectional study with a deductive approach. The hypothesis of the study has been formulated based on resource dependence theory, the upper echelon-theory, the theory of tokens and previous studies. The purpose of the hypothesis is to test the index of influence of the study.  Conclusion: The study finds that the constructed index can capture the influence of individuals and groups on a board in a more theoretically grounded way compared to the traditional measures of proportion and critical mass. It emerged from the index that the board members' influence has no significance for company performance.

This study takes its starting point in a person experience where I had a difficult time dealing with a group of students who had come together in a formation when they spent time away from their classmates during the first weeks of having after-school activities. The other children later felt excluded by the group that had then taken form. Using different methods, I attempted to get the group in question to participate in activities with the other children, but my efforts were in vain. With the help of Etienne Wenger’s theory of the alliance building and communities of practice, I want to investigate in finding answer to why the children grouped themselves in this way and the investigation in its turn led me to reflecting upon if the children felt secure at the after-school center. The aim of this investigation is to contribute to increasing the sense of fellowship among the children at the after-school center and to help me, as well as other working educators, to find tools for how one can take action in similar situations. The method I have chosen to use for the study is the academic essay, and the question I seek to answer is: How can I, as an after-school educator, work so that everyone in a class can be included in the same community? I conclude that I have not found a solution but rather an opening for how I can support the group as they develop confidence in us adults and become secure participants in the operations together with the other children. Such an opening can occur, for example when the children in the group are fighting with each other, or when there are other ways to reach these closed groups of children. When these openings occur, it is especially important for the pedagogue to not try to seize the opportunity and split the peer group. Instead, it is important that the adults are trying to build the children's confidence in them by treating them with respect and take the time to try to see each child. / Den här undersökningen tar sin utgångspunkt ur en självupplevd händelse. I situationen får jag svårt att hantera en grupp med barn som grupperat sig när de spenderat tid utan sina klasskamrater de första veckorna på fritids. De andra klasskamraterna känner sig senare exkluderade av den grupp som bildats. Jag försöker med olika metoder få gruppen att delta i aktiviteter med de andra barnen, men förgäves. Med hjälp av Etienne Wengers teori om alliansbildningar och praktikgemenskaper till hjälp vill jag finna svar på varför barnen grupperar sig, detta leder i sin tur fram till att jag reflekterar kring om barnen är trygga på fritidshemmet. Syftet med undersökningen är att jag vill öka samhörigheten bland barnen på fritidshemmet och att jag, men även andra yrkesverksamma pedagoger ska kunna finna verktyg för hur man kan agera i liknande situationer. Metoden jag valt att använda för undersökningen är den vetenskapliga essän och den frågeställning jag vill svara på är: Hur kan jag som fritidspedagog arbeta för att alla i klassen ska ingå i en och samma gemenskap? Som slutsats kommer jag fram till att jag inte funnit en lösning, men en öppning för hur jag kan stötta gruppen till att känna tillit till oss vuxna och bli trygga deltagare i verksamheten tillsammans med de andra barnen. En sådan öppning kan exempelvis uppstå när barnen i gruppen blir osams med varandra eller när det finns andra vägar att nå fram till de slutna barngrupperna. När dessa öppningar uppstår är det särskilt viktigt för pedagogerna att inte försöka ta tillfället i akt och splittra kamratgruppen. Det är istället viktigt att de vuxna försöker bygga upp barnens förtroende för dem genom att behandla barnen respektfullt och ta sig tiden till att försöka se varje barn.