No description available.

ABSTRACT Title: The exact title used in the thesis will be mentioned here.Level: Bachelor thesis in BusinessAuthor: Mattias Lindqvist & Jonas TesfaySupervisor: Peter LindbergDate: 2011 – JuneAim: In Sweden the representation of women on company boards is discussed extensively. It has also been suggested that regulations such as quotas should be imposed, in hopes of getting the gender balance on the board of directors. Measures such as these have been presented when this problem attacks our democratic values about how a society should look like. The aim is to study and analyze whether there is any connection between the return on assets and the proportion of women on company boards.Method: The paper is made from a quantitative with a deductive approach. We have collected our data between the years 2005-2009 for all listed companies on the Stockholm Stock Exchange with headquarters in Sweden. Using the databases Retriever and SIS Ägarservice, all collected secondary data have been validated. We have done a regression analysis using TSP Version 5.0.Result & Conclusions: We have in this study demonstrated that there is no correlation between the return on assets and the share of women in the board of directors. However one reason for the increase of women in the board of directors could be caused by the public debate about women.Suggestions for future research: Our proposal for further research is to locate the variables that have a higher coefficient of determination. Another proposal is to investigate the reasons for more women appointed to the board because the company already has a high profitability. A third issue is to measure non-visible variables.Contribution of the thesis: We believe that the contribution is the non-correlation result between the percentage of women on the board and return on assets.Key words: Return on total assets, Women, Boards of companies, Risk Aversion

Studien syftar till att undersöka orsaker till kvinnors underrepresentation i kommunala bolagsstyrelser. Detta kommer att undersökas genom att analysera nomineringsprocessen för tre politiska partier samt deras åsikter gällande kvinnorepresentation i kommunala bolagsstyrelser i Umeå. Studien fokuserar på två mansdominerade bolagsstyrelser: Dåva Deponi och Avfallscenter i Umeå AB samt Infrastruktur i Umeå AB. En kvalitativ metod med sex intervjuer har genomförts med representanter från Socialdemokraterna, Moderaterna och Centerpartiet. Intervjupersonerna var partiernas valberedningsordförande och ordföranden för partiernas kvinnoorganisationer. Studiens resultat visar på att nomineringsprocessen för de tre partierna har varit likartad och att den största skillnaden var de interna valberedningarnas kriterier och preferenser när de valde kandidater till bolagsstyrelserna. Socialdemokraternas valberedning fokuserade på att uppnå en god representation i form av kön, ålder, facklig representation, geografisk spridning och etnicitet. Moderaternas valberedning prioriterade kandidater med erfarenhet och kompetens medan Centerpartiets valberedning ansåg att engagemang och intresse var viktiga faktorer när kandidater väljs. Orsaksfaktorer till kvinnors underrepresentation som diskuterades av de sex intervjupersonerna var framförallt gamla könsstrukturer, det vill säga hur kvinnor missgynnas i organisationer på grund av sitt kön, samt den horisontella könssegregeringen. Det handlar om att kvinnor och män finns inom skilda kunskaps- och yrkesområden.

<p>Bakgrund: Bolagsstyrelser har blivit allt mer uppmärksammade och intressanta i dagens mediebevakning efter flertalet bonus- och svindlerihärvor. Flera gånger har röster påpekat att dessa styrelser varit för homogena och saknat mångfald som av den anledningen agerat för sitt och inte företagets bästa.</p><p>Syfte: Syftet med studien är att se hur mångfalden i svenska bolagsstyrelser ser ut, med avseende på kön, nationalitet och ålder samt hur dessa variabler samvarierar med företagsspecifika egenskaper som branschtillhörighet, storlek och ålder.</p><p>Metod: En kvantitativ studie genomfördes som sedan statistiskt testades mot nio hypoteser grundade i tidigare forskning. Dessa hypoteser prövades sedan i statistikverktyget SPSS för att försöka finna samband mellan de olika variablerna.</p><p>Slutsats: Undersökningen fann viss positiv samvarians mellan börsvärde och andel utländska medborgare samt börsvärde och kvinnoandel i styrelsen. Det går även att dra tydliga kopplingar till att de äldre företagen i undersökningen uppvisade en högre kvinnlig representation i sina styrelser än yngre företag.</p>

Bakgrund: Bolagsstyrelser har blivit allt mer uppmärksammade och intressanta i dagens mediebevakning efter flertalet bonus- och svindlerihärvor. Flera gånger har röster påpekat att dessa styrelser varit för homogena och saknat mångfald som av den anledningen agerat för sitt och inte företagets bästa. Syfte: Syftet med studien är att se hur mångfalden i svenska bolagsstyrelser ser ut, med avseende på kön, nationalitet och ålder samt hur dessa variabler samvarierar med företagsspecifika egenskaper som branschtillhörighet, storlek och ålder. Metod: En kvantitativ studie genomfördes som sedan statistiskt testades mot nio hypoteser grundade i tidigare forskning. Dessa hypoteser prövades sedan i statistikverktyget SPSS för att försöka finna samband mellan de olika variablerna. Slutsats: Undersökningen fann viss positiv samvarians mellan börsvärde och andel utländska medborgare samt börsvärde och kvinnoandel i styrelsen. Det går även att dra tydliga kopplingar till att de äldre företagen i undersökningen uppvisade en högre kvinnlig representation i sina styrelser än yngre företag.

Problem: Investeraren går idag igenom flera val när det kommer till att välja företag att investera i eller ej. Det har blivit allt viktigare att inte endast granska företagets finansiella hälsa utan även se hur företaget arbetar i enlighet med sina egna värderingar. Valberedningen väljer styrelsen och styrelsen väljer tillsammans med aktieägarna valberedningen på företagets årsstämma. Därmed är det upp till valberedningen att ta in nya styrelsemedlemmar och därför har man också som investerare chans att påverka valberedningens arbete. Vilket i sin tur betyder att man som investerare kan påverka hur företagets styrelse ser ut. Problemet denna uppsts undersöker är hur företagets lönsamhet påverkas av att ha en jämställd styrelse. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns något samband mellan företagets lönsamhet och jämställda styrelser. Där en jämställd styrelse är en styrelse som består av minst 40% av båda könen. Därefter då ställa sig till huruvida bolagsstyrelser bör eftersträva jämställdhet eller inte mätt i företagens lönsamhet. Metod: För att kunna besvara de hypoteser som ställts i uppsatsen genomförs fyra olika regressioner och en korrelationsmatris. Därmed tillämpas en kvantitativ undersökning på 43 svenska börsnoterade bolag under åren 2012 till och med 2017. Lönsamhet mäts genom måtten ROE, avkastning på eget kapital, som är ett redovisningsbaserat mått och Tobin’s Q vilket är ett marknadsbaserat mått. Analys och slutsats: Genom den undersökning som görs kommer man fram till att det finns ett signifikant positivt samband mellan Tobin’s Q och jämställda styrelser. Det innebär att det är lönsamt för företagen att ha en jämställd styrelse och därmed något som bör eftersträvas i bolagen. Dessutom innebär det att investerarna ska uppmuntra valberedningen att arbeta mot jämställda styrelsegrupper i börsbolagen. Detta eftersom jämställda styrelser ökar företagets lönsamhet. Däremot finner man inget samband mellan lönsamhetsmåttet ROE och jämställda styrelser

Antalet kvinnliga styrelseledamöter i bolag har ökat de senaste åren och studier visar att bolag med könsdiversifierade styrelser redovisar högre lönsamhet än andra företag. Flera av dessa studier är baserade på data från små, medelstora och stora börsnoterade bolag. Regeringen föreslog nyligen en kvoteringslag där kvinnor skall utgöra 40 procent av antalet styrelseledamöter i bolag med syfte att få mer jämlika styrelser. Intressant är då att studera om fördelarna med könsdiversifierade styrelser beaktas av investerare och hur marknadsaktörer agerar. I studien visas att när nominering av kvinnliga styrelseledamöter offentliggörs har det en negativ påverkan på företagets marknadsvärde, men denna påverkan är inte statistiskt signifikant. Vidare påverkas inte nomineringens inverkan på aktiekursförändringen av ett bolags branschtillhörighet. / The number of female directors of companies has increased in recent years and studies show that companies with diverse boards report higher profitability than other companies. Several of these studies are based on data from small, medium and large listed companies. The government recently proposed a quota law where women will constitute 40 per cent of the directors of companies to push for more equal boards. Hence, studying the benefits of diverse boards and its investor reactions and how the market is moving is of interest. The study shows that when the nomination of female board members is published, it has a negative impact on the company's market, but this effect is not statistically significant. Furthermore, the nomination affect does not have an impact on the stock price change regarding the company's industry affiliation.

Equality between the sexes has been discussed in Sweden for more than 50 years. In the 60´s and during the 70´s the discourse that dominated the debate was based on the assumption that both men and women needed to liberate themselves from their traditional gender roles. In this approach information and education was perceived as the key to equality. During the 80´s however, power and subordination became the main focal point of concern within this debate, and focus upon changing the patriarchal power structures dominating society were perceived as the principal key for establishing equality between the sexes. Today, the latter discourse still dominates both the scientific and the political perspective upon equality. By examining the debate on equality from two different fields of occupation this paper tries to analyse the fact that the Swedish equality discourse looks very different on male - versus female domination. Although the proportion of male teachers in Swedish preschools is about 3 % and the amount of women serving as public company directors is about 20 %, the current discourse views male dominance within the business sector as problematic, whilst, the dominance of women in the preschool childcare sector as less problematic. In respect of the theory supported by Bourdieu (1999), Hirdman (1990 & 2003) and Foucault (1998 & 2002) this paper advocates that the discourse is biased and simplified and that a perspective that only focuses on areas of male domination sets the wrong priorities. With regards to equality ideals prevalent throughout Norway this paper concludes that the Swedish equality discourse needs a broader and more open approach to assure that Swedish institutions promote equality between men and women in the best possible way.

Styrelsen är ett bolags främsta styrorgan med ansvar för flera strategiska funktioner, såsom övervakning, disciplinering och finansiering, med målet att säkerställa att företagsledningen agerar i enlighet med bolagets vision och aktieägarnas avkastningskrav. Omfattande kapitalstrukturbeslut kan kräva styrelsens godkännande innan de förverkligas. Detta kan innefatta valet om bolaget ska använda sig av interna eller externa finansieringskällor, vilket påverkar kapitalstrukturen/skuldsättningsgraden.   Tidigare studier har bl.a. undersökt hur styrelsesammansättning påverkat bolagets kapitalstruktur. Studier har påvisat att styrelsestorlek, styrelsens oberoende, medelålder och kön påverkar kapitalstrukturen, där studierna har utgått från pecking-order och trade-off teorierna Traditionellt har bolagsstyrelser återspeglat sig av en homogen sammansättning, avseende variabler som ålder, kön, etnicitet, vilket bidragit till eniga affärsbeslut. Studier som undersökt utbildning, erfarenheter och expertis (humankapital) bland styrelsemedlemmar har fokuserat på bolagets finansiella prestation och innovationsförmåga. Dock finns det ingen studie tagit hänsyn till humankapitalets påverkan på kapitalstrukturen.   Syftet med studien är att analysera styrelsemedlemmars humankapital och deras påverkan på bolagets kapitalstruktur för bolag listade på svenska börsen. Genom att använda en deduktiv ansats och kvantitativa data är målet att få svar på syftet. Teorier om kapitalstruktur, såsom pecking-order och trade-off, samt teorier om styrelsens egenskaper, upper echelon och resursberoendeteorin har använts. Därtill har hypoteser formulerats, där kvantitativa data inhämtats från årsredovisningar och empiriskt operationaliserats.   Resultatet och slutsatsen av studien är att humankapital hos styrelsen har en påverkan på hur kapitalstrukturen ser ut bland bolagen. Studiens resultat påvisade att humankapitalet bland börsbolagen kan påverka kapitalstruktur både positivt och negativt. Slutsatsen är att humankapitalet i bolagsstyrelser följer trade-off teorin gällande finansieringsvalen, d.v.s. styrelsemedlemmar balanserar för - och nackdelar för att nå en optimal kapitalstruktur.

Titel: Hård respektive moderat reglering för jämställda bolagsstyrelser - En jämförande studie mellan Sverige och Norge  Bakgrund: Att använda en kvoteringslag som tillvägagångssätt för att uppnå jämställda bolagsstyrelser är ett omdiskuterat ämne i Sverige, såväl som i världen. Länder har valt olika metoder för att främja jämställda styrelser och vi ställer oss frågan om det kan finnas olika grader av reglering och vilka effekter dessa i sådana fall har.  Syfte: Studiens syfte är att förklara effekter på bolags styrelse och prestationer beroende på om de har uppnått jämställda styrelser genom hård eller moderat reglering.  Metod: Metoden som har genomförts är en förlängd tvärsnittsstudie med deduktiv ansats. Studiens hypoteser har formulerats med hjälp av institutionell teori, teorin om social identitet, teorin om token, teorin om kritisk massa samt tidigare empiriska studier.  Slutsats: Studien finner indikation på att det finns skillnader mellan bolag som verkar under hård respektive moderat reglering både när det kommer till bolagsprestationer och styrelseeffekter. Resultatet antyder att bolag under moderat reglering presterar bättre finansiellt och socialt samt att deras styrelseprocesser-, struktur och kompensation skiljer sig mot bolag under hård reglering. / Title: Hard or moderate regulation for gender equal corporate boards – A comparative study between Sweden and Norway  Background: Using a quota act as a method for achieving gender equal corporate boards is a hot topic in Sweden, as well as in the world. Countries have chosen different methods to promote gender equal corporate boards and we ask ourselves if there can be different degrees of regulation and, in that case, what their effects are on corporate boards and their performance.  Purpose: The study aims to explain effects on corporate boards and their performance depending on whether they have achieved gender equal boards through hard or moderate regulation.  Method: The method that has been used is an extended cross-sectional study with a deductive approach. The study´s hypotheses have been formulated by using institutional theory, social identity theory, token theory, critical mass theory and previous empirical studies.  Conclusion: Our study finds an indication that there are differences between firms that operate under hard and moderate regulation, both when it comes to firm performance and board effects. The results indicate that firms under moderate regulation perform better financially and socially and also that their board process- structure and compensation differ from firms under hard regulation.