Bakgrund: Då familjeföretag tenderar att inkludera familjemedlemmar i styrelsen är det intressant att undersöka hur externa ledamöter påverkar familjeföretags styrelsearbete när funktioner och familjeföretags karaktärsdrag betraktas. Karaktärsdragen påverkar hur styrelsens arbetssätt ser ut. Karaktärsdragen har därför undersökts då familjeföretags karaktärsdrag är av betydelse samtidigt som studier på styrelser inte innefattats av dessa karaktärsdrag tidigare. Genom undersökningen bidrar vi med extern ledamots allsidiga effekt på familjeföretags styrelsearbete. Syfte: Studiens syfte är att kartlägga extern ledamots effekt på styrelsearbetet i svenska familjeföretag, utifrån styrelsens funktioner och arbetssätt. Metod: Studien har en deduktiv ansats med inslag av abduktion då hypoteser utformats både utifrån teori och empiri. Vi har utgått från en kvantitativ studie där hypoteser utformats efter teori kring styrelser, oberoende ledamöter samt familjeföretag. En ytterligare hypotes har även utformats utifrån en förstudie där fyra styrelseledamöter intervjuades på två familjeföretag. Huvudstudien utgår från en enkätundersökning som skickades ut till 3000 svenska företag, där det insamlade materialet utgör en grund för studiens resultat och analys. Resultat: Av studiens effekter var det styrelsens uppföljningsarbete, styrelsens rådgivning till företagsledningen samt styrelsens formalisering som påvisade samband med närvaron av extern ledamot i de statistiska testerna. Ett konstaterande om att familjemedlemmar enbart låter externa ledamöter göra mindre förändringar på styrelsearbetet kan göras. Konstaterandet grundas i att familjen inte tillåter externa ledamöter göra större förändringar på styrelsearbetet, som exempelvis hur företaget ska drivas, då studien inte visar några samband mellan styrelsens beslutsfattande funktion och närvaron av extern ledamot. Resultaten från studien bidrar till att familjeföretag blir medvetna om den allsidiga effekten av att tillsätta extern ledamot i styrelsen.

<p>Bakgrund: Bolagsstyrelser har blivit allt mer uppmärksammade och intressanta i dagens mediebevakning efter flertalet bonus- och svindlerihärvor. Flera gånger har röster påpekat att dessa styrelser varit för homogena och saknat mångfald som av den anledningen agerat för sitt och inte företagets bästa.</p><p>Syfte: Syftet med studien är att se hur mångfalden i svenska bolagsstyrelser ser ut, med avseende på kön, nationalitet och ålder samt hur dessa variabler samvarierar med företagsspecifika egenskaper som branschtillhörighet, storlek och ålder.</p><p>Metod: En kvantitativ studie genomfördes som sedan statistiskt testades mot nio hypoteser grundade i tidigare forskning. Dessa hypoteser prövades sedan i statistikverktyget SPSS för att försöka finna samband mellan de olika variablerna.</p><p>Slutsats: Undersökningen fann viss positiv samvarians mellan börsvärde och andel utländska medborgare samt börsvärde och kvinnoandel i styrelsen. Det går även att dra tydliga kopplingar till att de äldre företagen i undersökningen uppvisade en högre kvinnlig representation i sina styrelser än yngre företag.</p>

Bakgrund: Bolagsstyrelser har blivit allt mer uppmärksammade och intressanta i dagens mediebevakning efter flertalet bonus- och svindlerihärvor. Flera gånger har röster påpekat att dessa styrelser varit för homogena och saknat mångfald som av den anledningen agerat för sitt och inte företagets bästa. Syfte: Syftet med studien är att se hur mångfalden i svenska bolagsstyrelser ser ut, med avseende på kön, nationalitet och ålder samt hur dessa variabler samvarierar med företagsspecifika egenskaper som branschtillhörighet, storlek och ålder. Metod: En kvantitativ studie genomfördes som sedan statistiskt testades mot nio hypoteser grundade i tidigare forskning. Dessa hypoteser prövades sedan i statistikverktyget SPSS för att försöka finna samband mellan de olika variablerna. Slutsats: Undersökningen fann viss positiv samvarians mellan börsvärde och andel utländska medborgare samt börsvärde och kvinnoandel i styrelsen. Det går även att dra tydliga kopplingar till att de äldre företagen i undersökningen uppvisade en högre kvinnlig representation i sina styrelser än yngre företag.

No description available.

<p>Sammandrag</p><p>Det finns många olika åsikter i debatten kring vilken sammansättning svenska styrelser bör ha. Den förre vänsterpartiledaren Gudrun Schyman tillsammans med frilandsjournalisten Mia Odebas förespråkar att svenska styrelser bör företrädas av lika många män som kvinnor. I kontrast till detta finns förespråkare för att svenska styrelser bör vara homogena i termer av ålder, kön, utbildning, tidigare karriär osv.</p><p>Ett problem med denna debatt är att identifiera den sakliga grunden för den förda argumentationen. Ett särskilt påtagligt problem är frågan om definitionen av begreppet heterogenitet.</p><p>Syftet är att med hjälp av en kvalitativ textanalys sammanfatta tidigare empiriska undersökningar, och mot den bakgrunden utvärdera de argument som förs fram i mångfaldsdebatten. Därefter ämnar vi kritiskt diskutera och granska den eventuella betydelsen av svenska styrelsers sammansättning.</p><p>Vår slutats är att utgångspunkten i debatten är ett lönsamhetsperspektiv, men vi anser att diskussionen hämmas av att deltagarna lägger olika mening i begreppet heterogenitet, vilket försvårar diskussionen. En gemensam grund skulle underlätta diskussionen och lönsamhetsperspektivet skulle få en än mer central roll. Styrelsens roll och aktivitet bör utvärderas i första hand och sammansättningen av styrelsen anpassas därefter. Resultatet av vårt synsätt på hur styrelsens sammansättning skall behandlas blir att det som avgör sammansättingen är vad som kännetecknar styrelsens roll och aktiviteter, som varierar mellan företag.</p><p>Nyckelord: Ägarstyrning, Heterogenitet, Svenska styrelser</p>

Sammandrag Det finns många olika åsikter i debatten kring vilken sammansättning svenska styrelser bör ha. Den förre vänsterpartiledaren Gudrun Schyman tillsammans med frilandsjournalisten Mia Odebas förespråkar att svenska styrelser bör företrädas av lika många män som kvinnor. I kontrast till detta finns förespråkare för att svenska styrelser bör vara homogena i termer av ålder, kön, utbildning, tidigare karriär osv. Ett problem med denna debatt är att identifiera den sakliga grunden för den förda argumentationen. Ett särskilt påtagligt problem är frågan om definitionen av begreppet heterogenitet. Syftet är att med hjälp av en kvalitativ textanalys sammanfatta tidigare empiriska undersökningar, och mot den bakgrunden utvärdera de argument som förs fram i mångfaldsdebatten. Därefter ämnar vi kritiskt diskutera och granska den eventuella betydelsen av svenska styrelsers sammansättning. Vår slutats är att utgångspunkten i debatten är ett lönsamhetsperspektiv, men vi anser att diskussionen hämmas av att deltagarna lägger olika mening i begreppet heterogenitet, vilket försvårar diskussionen. En gemensam grund skulle underlätta diskussionen och lönsamhetsperspektivet skulle få en än mer central roll. Styrelsens roll och aktivitet bör utvärderas i första hand och sammansättningen av styrelsen anpassas därefter. Resultatet av vårt synsätt på hur styrelsens sammansättning skall behandlas blir att det som avgör sammansättingen är vad som kännetecknar styrelsens roll och aktiviteter, som varierar mellan företag. Nyckelord: Ägarstyrning, Heterogenitet, Svenska styrelser

<p>Familjeföretagen dominerar många av världens ekonomier, och är speciella eftersom familjen ofta finns med i företagets ledning och styrelse. Just på grund av släktrelationerna kan styrelseledamöter som är familjemedlemmar tänkas ge en speciell karaktär till styrelsen, som i sin tur kan tänkas påverka betoningen på styrelsens funktioner, det vill säga de uppgifter styrelsen ägnar sig åt. Uppsatsens syfte är med detta som bakgrund att förklara släktbandens betydelse för styrelsens funktioner i familjeföretag.</p><p>I uppsatsens teori behandlas familjen utifrån tre delar, vilka är om styrelseledamöterna är familjemedlemmar eller inte, hur nära släkt de är, samt om flera generationer inom samma familj finns representerade i styrelsen. De två senare delarna kombineras till något som kallas släktkoefficient, som anger ett medeltal för hur nära släkt styrelseledamöterna är. De olika styrelsefunktioner som teorin utgår från är kontroll, hantering av resursberoende samt konfliktlösning.</p><p>Undersökningen genomfördes genom två enkäter samt genom insamling av kompletterande information från Affärsdata. Resultatet blev fullständiga svar från 94 familjeföretag. I analysen visade det sig att fyra styrelsefunktioner kunde identifieras, närmare bestämt kontroll, hantering av resursberoende, konfliktlösning och beslut, där den senare behandlats som en del av konfliktlösning i teorin.</p><p>I analysen undersöktes samband mellan de tre delarna i familjedimensionen samt de fyra styrelsefunktionerna. Det visade sig finnas samband mellan släktkoefficienten och betoningen på funktionerna kontroll, hantering av resursberoende samt beslut, vilket kan tolkas som att släktrelationerna i styrelsen har betydelse för betoningen på dessa funktioner. Det fanns också samband mellan antalet generationer i styrelsen och betoningen på konfliktlösningsfunktionen. Uppsatsens bidrag är att ha påvisat betydelsen av hur nära släkt styrelseledamöterna är för styrelsens funktioner.</p>

<p>Bakgrund:</p><p>Under 2000-talets början uppdagades ett antal företagsbedrägeriskandaler. Till följd av dem började investerare att ställa allt högre krav på företagens styrelser. I Sverige tog kodgruppen därför fram svensk kod för bolagsstyrning. Enligt koden för svenskbolagsstyrning är syftet ”att förbättra styrningen av svenska bolag och ska utgöra god sed för bolagsstyrning”. Tom Berggren som är medlem i svenska iskkapitalföreningen anser att ett av de största problemen som finns för att svenska IT-företag skall nå framgång, är bristen på kompetens och ambition.</p><p>Frågeställning:</p><p>Författaren har valt att definiera kompetens som utbildningsnivån för den enskilda styrelseledamoten. Yrkeserfarenhet som antalet år ledamoten har varit verksam i företagets styrelse. Engagemang definieras som antalet styrelser som den enskilda styrelseledamoten är verksam inom. Det skapade följande frågeställning:</p><p>Påverkar företagsstyrelsens kompetens, erfarenhet och engagemang svenska IT-företagets årliga resultat?</p><p>Syfte:</p><p>Uppsatsens syfte är att fastställa om det finns något samband mellan företagsstyrelsens sammansättning och nyckeltalet EVA i svenska IT-företag.</p><p>Metod:</p><p>En kvantitativ undersökning har genomförts med årsredovisningar som det huvudsakliga datamaterialet. Uppgifter om styrelseledamöterna samt underlag för beräkningarna av EVA-värden kommer ifrån respektive företags årsredovisning. En kvalitativ undersökning i form av en intervju har även ägt rum för diskussion av studiens resultat.</p><p>Slutsatser:</p><p>Styrelsen hos svenska IT-företag har en god kompetens, erfarenhet och är engagerade i sitt styrelsearbete. De är akademiskt utbildade och statistiskt sett har de en jämn fördelning mellan kandidat och magisterexamens. Det finns ett samband mellan styrelseledamöternas kompetens och företagets EVA-värde. Det finns däremot inget samband mellan nyckeltalet EVA och erfarenhet samt engagemang.</p> / <p>Background:</p><p>During the beginning of the twenty-first century a couple of company frauds scandals were revealed. Therefore investors started to put higher demands on corporate governance. In Sweden a group called the code-group produced the Swedish code for corporate guidelines. The purpose is, according to the code, “to improve the control of Swedish companies and to constitute best practice regarding corporate governance”. Tom Berggren who is a member of the Swedish risk capital association claims that one of the largest problem in Swedish IT-business to reach success, are the lack of competence and ambition.</p><p>The question:</p><p>The author has chosen to define competence as the level of education for the individual board member. The professional experience as the years that the member has been active in the board of the company. Engagement defines as the number of boards the individual board member has been active in. That has created the following question:</p><p>Does the board members of company’s competence, experience and engagement in Swedish IT-business effect yearly result of the business?</p><p>Purpose:</p><p>The purpose of the essay is to investigate if there is any link between the composition of the board of the company and the key figure EVA, in Swedish IT-business.</p><p>Method:</p><p>A quantitative study has been done with implemented annual reports as the key input data. The information about the board members and the basic data for the calculation of the EVA-value has been extracted from the annual report of the respective company. A qualitative study in the form of an interview has been done to discuss the result of the study.</p><p>Conclusion:</p><p>The executive board members in the Swedish IT-business has good competence,experience and shows engagement in their work in the board. They are academically educated and if you compare statistically there in an equal division between candidateand master-degree. There is a connection between board members competence and the value of the companies EVA. However, there are no obvious connection between the key figure EVA and experience. There is no obvious connection between engagement an EVA either.</p>

Bakgrund: Under 2000-talets början uppdagades ett antal företagsbedrägeriskandaler. Till följd av dem började investerare att ställa allt högre krav på företagens styrelser. I Sverige tog kodgruppen därför fram svensk kod för bolagsstyrning. Enligt koden för svenskbolagsstyrning är syftet ”att förbättra styrningen av svenska bolag och ska utgöra god sed för bolagsstyrning”. Tom Berggren som är medlem i svenska iskkapitalföreningen anser att ett av de största problemen som finns för att svenska IT-företag skall nå framgång, är bristen på kompetens och ambition. Frågeställning: Författaren har valt att definiera kompetens som utbildningsnivån för den enskilda styrelseledamoten. Yrkeserfarenhet som antalet år ledamoten har varit verksam i företagets styrelse. Engagemang definieras som antalet styrelser som den enskilda styrelseledamoten är verksam inom. Det skapade följande frågeställning: Påverkar företagsstyrelsens kompetens, erfarenhet och engagemang svenska IT-företagets årliga resultat? Syfte: Uppsatsens syfte är att fastställa om det finns något samband mellan företagsstyrelsens sammansättning och nyckeltalet EVA i svenska IT-företag. Metod: En kvantitativ undersökning har genomförts med årsredovisningar som det huvudsakliga datamaterialet. Uppgifter om styrelseledamöterna samt underlag för beräkningarna av EVA-värden kommer ifrån respektive företags årsredovisning. En kvalitativ undersökning i form av en intervju har även ägt rum för diskussion av studiens resultat. Slutsatser: Styrelsen hos svenska IT-företag har en god kompetens, erfarenhet och är engagerade i sitt styrelsearbete. De är akademiskt utbildade och statistiskt sett har de en jämn fördelning mellan kandidat och magisterexamens. Det finns ett samband mellan styrelseledamöternas kompetens och företagets EVA-värde. Det finns däremot inget samband mellan nyckeltalet EVA och erfarenhet samt engagemang. / Background: During the beginning of the twenty-first century a couple of company frauds scandals were revealed. Therefore investors started to put higher demands on corporate governance. In Sweden a group called the code-group produced the Swedish code for corporate guidelines. The purpose is, according to the code, “to improve the control of Swedish companies and to constitute best practice regarding corporate governance”. Tom Berggren who is a member of the Swedish risk capital association claims that one of the largest problem in Swedish IT-business to reach success, are the lack of competence and ambition. The question: The author has chosen to define competence as the level of education for the individual board member. The professional experience as the years that the member has been active in the board of the company. Engagement defines as the number of boards the individual board member has been active in. That has created the following question: Does the board members of company’s competence, experience and engagement in Swedish IT-business effect yearly result of the business? Purpose: The purpose of the essay is to investigate if there is any link between the composition of the board of the company and the key figure EVA, in Swedish IT-business. Method: A quantitative study has been done with implemented annual reports as the key input data. The information about the board members and the basic data for the calculation of the EVA-value has been extracted from the annual report of the respective company. A qualitative study in the form of an interview has been done to discuss the result of the study. Conclusion: The executive board members in the Swedish IT-business has good competence,experience and shows engagement in their work in the board. They are academically educated and if you compare statistically there in an equal division between candidateand master-degree. There is a connection between board members competence and the value of the companies EVA. However, there are no obvious connection between the key figure EVA and experience. There is no obvious connection between engagement an EVA either.

Bakgrund: Allt fler skandaler kring bolagsstyrningar har inträffat på senare år vilkethar medfört att de flesta länderna utvecklat koder för hur redovisningen avbolagsstyrning skall ske. I bolagsstyrningsrapporterna skall det vara möjligt att utläsahur styrelsen har arbetat under året. Problemformulering: Kan förtroendet för bankernas styrelser öka genomtillämpandet av Svensk kod för bolagsstyrning? Syfte: Syftet är att för författarna undersöka hur förtroendet för svenska banker kanpåverkas genom en bolagsstyrningsrapport. Avgränsningar: Författarna har valt att inrikta sig på de fyra största bankerna iSverige. Den studerade perioden är bolagsstyrningsrapporterna för verksamhetsåret2006. Att analysen utfördes på de fyra största bankernas rapporter beror på att de haren central roll i näringslivet och därför måste inta en förtroende ingivande roll isamhället. Metod: Uppsatsen präglas av sin kvalitativa ansats då data som studerats är i form avrapporter presenterade av företagen. Det finns dock kvantitativa inslag uppgifter ombland annat arvoden presenteras i matriser och tabeller. Empirin baseras på bankernasbolagsstyrningsrapporter och tolkningen av dessa utifrån författarnas perspektiv.Uppsatsen har ett stort inslag av ett hermeneutiskt synsätt då slutsatserna bygger påförståelse av de analyserade bolagsstyrningsrapporterna. Slutsatser: Undersökningen visar att en välskriven bolagsstyrningsrapport är ettverktyg för att generera, bevara och stärka förtroendet för företag som tillämparkoden.