No description available.

Eleverna och lärarna vid Teknikprogrammet på Västerviks Gymnasium har under en försöksperiod höstterminen-01 till vårterminen %u201302, bildat en programstyrelse med elevmajoritet, i syfte att stärka elevinflytandet inom programmet.

<p>The aim for this essay is to investigate students attitudes to a local schoolboard with student majority to determin the level of functionality, relevancy and interest for this schoolboard among the students in a Swedish gymnasium in Örebro. This is done by distibution of a questionnaire form to a third of the students in the third grade . The results show that the attitudes overall amongst the students are positive, although the level of interest is low. One explanation for this low level of interest could be the lack of information from the school board to the students.</p> / <p>Vi har valt att i denna uppsats djupare undersöka en specifik form av elevdemokrati: elevmajoritet i lokala skolstyrelser. Försöksverksamhet inleddes 1997 efter att riksdagen godkände ett regeringsförslag om detta, och den skola som undersöks i uppsatsen har deltagit i försöksverksamheten sen starten.</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka inställningen till lokal skolstyrelse med elevmajoritet bland gymnasieelever i årskurs 3 genom att klarlägga graden av funktionalitet, relevans och intresse. Undersökningen utgår från en hypotes som formulerats utifrån en rapport från Utbildningsinspektionen. I rapporten fastslås att betydelsen av och intresset för den lokala skolstyrelsen inte uppfattas som betydelsefullt eller intressant av eleverna, och hypotesen består av detta påstående.</p><p>För att undersöka elevernas inställning till den lokala skolstyrelsen med elevmajoritet delades en enkät ut till en tredjedel av eleverna i årskurs 3 på en gymnasieskola i Örebro. Enkätens frågor undersöker olika aspekter av den lokala skolstyrelsen och de svarandes attityder till detta. Enkät som undersökningsmetod valdes för att få en representativ bild av en större grupps inställning till detta.</p><p>Undersökningens resultat visar att de flesta av de svarande känner till att eleverna har majoritet i den lokala skolstyrelsen. Däremot är elevernas intresse för den lokala skolstyrelsens arbete lågt, trots att skolstyrelsens funktionalitet bedöms som bra och de frågor som styrelsen behandlar anses viktiga av majoriteten av eleverna. Inställningen har även undersökts utifrån aspekterna kön och programtillhörighet, men ingen av dessa aspekter har uppvisat några väsentliga skillnader mellan grupperna. En förklaring till elevernas låga intresse för den lokala skolstyrelsens arbete kan vara bristfällig information till eleverna från styrelsen sida, något som framkommit i de kommentarer som vissa av eleverna lämnat i enkäten.</p>

The aim for this essay is to investigate students attitudes to a local schoolboard with student majority to determin the level of functionality, relevancy and interest for this schoolboard among the students in a Swedish gymnasium in Örebro. This is done by distibution of a questionnaire form to a third of the students in the third grade . The results show that the attitudes overall amongst the students are positive, although the level of interest is low. One explanation for this low level of interest could be the lack of information from the school board to the students. / Vi har valt att i denna uppsats djupare undersöka en specifik form av elevdemokrati: elevmajoritet i lokala skolstyrelser. Försöksverksamhet inleddes 1997 efter att riksdagen godkände ett regeringsförslag om detta, och den skola som undersöks i uppsatsen har deltagit i försöksverksamheten sen starten. Syftet med denna uppsats är att undersöka inställningen till lokal skolstyrelse med elevmajoritet bland gymnasieelever i årskurs 3 genom att klarlägga graden av funktionalitet, relevans och intresse. Undersökningen utgår från en hypotes som formulerats utifrån en rapport från Utbildningsinspektionen. I rapporten fastslås att betydelsen av och intresset för den lokala skolstyrelsen inte uppfattas som betydelsefullt eller intressant av eleverna, och hypotesen består av detta påstående. För att undersöka elevernas inställning till den lokala skolstyrelsen med elevmajoritet delades en enkät ut till en tredjedel av eleverna i årskurs 3 på en gymnasieskola i Örebro. Enkätens frågor undersöker olika aspekter av den lokala skolstyrelsen och de svarandes attityder till detta. Enkät som undersökningsmetod valdes för att få en representativ bild av en större grupps inställning till detta. Undersökningens resultat visar att de flesta av de svarande känner till att eleverna har majoritet i den lokala skolstyrelsen. Däremot är elevernas intresse för den lokala skolstyrelsens arbete lågt, trots att skolstyrelsens funktionalitet bedöms som bra och de frågor som styrelsen behandlar anses viktiga av majoriteten av eleverna. Inställningen har även undersökts utifrån aspekterna kön och programtillhörighet, men ingen av dessa aspekter har uppvisat några väsentliga skillnader mellan grupperna. En förklaring till elevernas låga intresse för den lokala skolstyrelsens arbete kan vara bristfällig information till eleverna från styrelsen sida, något som framkommit i de kommentarer som vissa av eleverna lämnat i enkäten.

No description available.