Familjeföretagen dominerar många av världens ekonomier, och är speciella eftersom familjen ofta finns med i företagets ledning och styrelse. Just på grund av släktrelationerna kan styrelseledamöter som är familjemedlemmar tänkas ge en speciell karaktär till styrelsen, som i sin tur kan tänkas påverka betoningen på styrelsens funktioner, det vill säga de uppgifter styrelsen ägnar sig åt. Uppsatsens syfte är med detta som bakgrund att förklara släktbandens betydelse för styrelsens funktioner i familjeföretag. I uppsatsens teori behandlas familjen utifrån tre delar, vilka är om styrelseledamöterna är familjemedlemmar eller inte, hur nära släkt de är, samt om flera generationer inom samma familj finns representerade i styrelsen. De två senare delarna kombineras till något som kallas släktkoefficient, som anger ett medeltal för hur nära släkt styrelseledamöterna är. De olika styrelsefunktioner som teorin utgår från är kontroll, hantering av resursberoende samt konfliktlösning. Undersökningen genomfördes genom två enkäter samt genom insamling av kompletterande information från Affärsdata. Resultatet blev fullständiga svar från 94 familjeföretag. I analysen visade det sig att fyra styrelsefunktioner kunde identifieras, närmare bestämt kontroll, hantering av resursberoende, konfliktlösning och beslut, där den senare behandlats som en del av konfliktlösning i teorin. I analysen undersöktes samband mellan de tre delarna i familjedimensionen samt de fyra styrelsefunktionerna. Det visade sig finnas samband mellan släktkoefficienten och betoningen på funktionerna kontroll, hantering av resursberoende samt beslut, vilket kan tolkas som att släktrelationerna i styrelsen har betydelse för betoningen på dessa funktioner. Det fanns också samband mellan antalet generationer i styrelsen och betoningen på konfliktlösningsfunktionen. Uppsatsens bidrag är att ha påvisat betydelsen av hur nära släkt styrelseledamöterna är för styrelsens funktioner.

Kvinnor har länge varit exkluderade från ledarpositioner, såsom styrelser, men utvecklingen mot en mer jämställd könsfördelning går långsamt framåt. Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för hur kvinnor i styrelser kan bidra till utvecklingen mot en jämnare könsfördelning. Genom att intervjua fem kvinnliga styrelseledamöter har vi fått en inblick i deras upplevelser och erfarenheter av styrelsearbete och könsroller. Kvinnorna i undersökningen har, genom många års styrelsearbete i olika former samt genom gedigna arbetserfarenheter, arbetat sig fram till ledande positioner inom olika branscher och företag. Även om de överlag inte anser sig ha behandlats annorlunda i styrelsen på grund av sitt kön kan vissa av kvinnorna ändå uppleva att de ibland förväntas ansvara för specifika uppgifter just för att de är kvinnor, att de behöver tuffa till sig eller att de måste vara mer pålästa och duktigare än männen. De anser att kvotering kan vara det enda sättet att få jämställda styrelser men understryker att det bör vara kompetensen som avgör vem som får uppdraget. För att lyckas bra som ledamot krävs, enligt respondenterna, en viss baskunskap om ekonomi och ledarskap samt ett visst mått av självsäkerhet och att våga stå för sina åsikter. Kravbilden på styrelsemedlemmar i bolagsstyrelser har ökat under de senaste årtiondena och det krävs att medlemmarna som individer har en hög kompetens och att styrelsen i sin helhet besitter en bred kunskapsbas. Denna utveckling kan ha en positiv effekt på könsfördelningen då det är fler kvinnor än män som har universitetsutbildning och eftersom en mer heterogen grupp ger ett bredare spektrum av kunskaper. Kvinnorna i undersökningen har genom sina positioner bidragit till brytandet av normer och gör det därför lättare för andra kvinnor att följa i deras spår. Det råder ingen brist på kompetenta kvinnor men utmaningen ligger i att kartlägga och synliggöra dessa kvinnor och ge dem samma möjlighet som männen att nå ledande positioner. / Women have long been excluded from leadership positions, such as boards of directors, but the development towards an equal gender distribution is slowly progressing. The purpose of this paper is to create an understanding of how women in boards can contribute to the development of a more equal gender balance. By interviewing five female board members we have gained insights of their experiences of board work and gender roles. The women in our study have, through many years of board work in various forms and through extensive work experience, worked their way towards leading positions in different businesses and companies. Even though they don’t consider themselves being treated differently because of their gender some of the women can still experience expectations to do certain tasks just because they are women, that they need to toughen up or that they have to be better prepared and more capable than the male board members. They consider affirmative action to be the only way to make boards equal, but they emphasize that qualifications should be the determining factor of who gets the assignment. To succeed as a board member a basic knowledge of finances and leadership is required and also a certain degree of self-assurance and the courage to stand up for their opinions, according to the respondents. The requirements of corporate board members have increased in recent decades and it is required that the members, as individuals, have a high level of competence and that the board, as a whole, possesses a broad knowledge base. This development could have a positive effect on the gender balance since there are more women than men with a university education and since a heterogeneous group of people results in a wider range of knowledge. The women in the study have, through their positions, contributed to the breaking of norms and therefore make it easier for other women to follow in their tracks. There is no shortage of qualified women but the challenge is to identify and recognize these women and give them the same opportunity as men to reach senior positions.

The Swedish Sports Confederation (Riksidrottsförbundet) is a powerful organization of opinion within the service of Swedish sport, continually clarifying the responsibilities that sport assumes and the positive values that the popular movement represents. However, gender equality seems to be a difficult task to solve. In fact, Riksidrottsförbundet aim for that both genders should have the same amount of power to form the sport and to have equal opportunity to exercise and be leaders in sport. Additionally,both genders should have the same amount of influence in boards. This is something that’s not reached when the majority of all board members are still men. This leads to that several of the sport clubs must work to recruit more women. Swedish football have since 2019 created the project called “Plus 10 000”which strives to bring in more female leaders and coaches by 2022. Riksidrottsförbundet have a projectcalled “Strategi 2025” where one of the goals is that none of the genders should be represented with less than 40 %. The purpose of this study was to find out the gender equality in boards of football clubs in Umeå and what role the woman in those boards had. It was studied what 40 % means in practice for the equality in the boards and why the boards that had 40 % women succeeded with the recruitment and integration. Through interviews with people in boards of football clubs, the study showed how norms and performances control recruitment. The result showed that the members of boards were unaware of these norms and how they made the recruitment of women more difficult. The clubs were open to bringin more women, especially young women, but in most cases the masculine norm were invisible and made men choose men. The conclusion of the study is that women are not the problem, instead it’s the masculine norm and culture that create limitations. Awareness of the norm and culture must be established but also the process of recruitment must change in order to improve gender equality within the boards

Titel: Hård respektive moderat reglering för jämställda bolagsstyrelser - En jämförande studie mellan Sverige och Norge  Bakgrund: Att använda en kvoteringslag som tillvägagångssätt för att uppnå jämställda bolagsstyrelser är ett omdiskuterat ämne i Sverige, såväl som i världen. Länder har valt olika metoder för att främja jämställda styrelser och vi ställer oss frågan om det kan finnas olika grader av reglering och vilka effekter dessa i sådana fall har.  Syfte: Studiens syfte är att förklara effekter på bolags styrelse och prestationer beroende på om de har uppnått jämställda styrelser genom hård eller moderat reglering.  Metod: Metoden som har genomförts är en förlängd tvärsnittsstudie med deduktiv ansats. Studiens hypoteser har formulerats med hjälp av institutionell teori, teorin om social identitet, teorin om token, teorin om kritisk massa samt tidigare empiriska studier.  Slutsats: Studien finner indikation på att det finns skillnader mellan bolag som verkar under hård respektive moderat reglering både när det kommer till bolagsprestationer och styrelseeffekter. Resultatet antyder att bolag under moderat reglering presterar bättre finansiellt och socialt samt att deras styrelseprocesser-, struktur och kompensation skiljer sig mot bolag under hård reglering. / Title: Hard or moderate regulation for gender equal corporate boards – A comparative study between Sweden and Norway  Background: Using a quota act as a method for achieving gender equal corporate boards is a hot topic in Sweden, as well as in the world. Countries have chosen different methods to promote gender equal corporate boards and we ask ourselves if there can be different degrees of regulation and, in that case, what their effects are on corporate boards and their performance.  Purpose: The study aims to explain effects on corporate boards and their performance depending on whether they have achieved gender equal boards through hard or moderate regulation.  Method: The method that has been used is an extended cross-sectional study with a deductive approach. The study´s hypotheses have been formulated by using institutional theory, social identity theory, token theory, critical mass theory and previous empirical studies.  Conclusion: Our study finds an indication that there are differences between firms that operate under hard and moderate regulation, both when it comes to firm performance and board effects. The results indicate that firms under moderate regulation perform better financially and socially and also that their board process- structure and compensation differ from firms under hard regulation.

Syfte Studien handlar om att undersöka hur olika styrelsesammansättningar arbetar med könsfördelning och jämställdhet samt hur man kan öka kvinnlig representation i styrelsesammanhang. Metod Kvalitativ metodansats med semistrukturerade intervjuer, som analyseras med tematisk analys. Urvalet består av ett strategiskt urval av styrelsemedlemmar. Teori Teoriavsnittet bygger på tidigare forskning inom ämnesområdet. Det utgörs även av tidigare teorier och information kring kvinnors representation i styrelser. Empiri Empiriavsnittet utgörs av studiens insamlade data, i form av semistrukturerade intervjuer. Där manliga ochkvinnliga styrelsemedlemmar intervjuats. Diskussion I analysen och diskussionen så sammanfattas hela studien och mäter studiens syfte samt frågeställning till den empiriska datan. / Purpose The purpose with this study is to find the boarders characteristics attributes from a gender perspective. This study is about investigating and finding how different boarders operate with distribution in terms of gender, but also finding what kind of experiences the boarders have in equality. Methodology A qualitative approach has been used with semistructured interviews. The main data consists of five interviews with different respondents who have alot of experiences of board work. Theoretical Perspectives The theory part contains economic theories that are relevant based on the study’s purpose and question formulations. The theory section also includes the applicable concepts. Empirical Foundation The study’s empirical information is based on interviews. The collected data contains semistructured interviews with five board members. These five board members tell their own experience of board structure. Discussion The discussion part contains the authors thoughts about board work and equality that interlock with relevant theories and concepts.

Democracy is a central part of the governance system for Swedish sport organisations, including sportsclubs. Sport clubs are non-profit and membership-based organisations where everyone must be allowedmembership and all members must be allowed to participate and have democratic influence. The board,chosen by the members, must protect the interests of the members. Also, sports clubs should begoverned according to good governance to be efficient, sustainable and to create democratic decisionmaking processes and thus considered legitimate by society. The board chair has the primaryresponsibility for the governing of the clubs where 3 million swedes are members. Even so, there is alack of research on board chairs in local sport organisations. Therefore, the aim of this study is toexamine how sports clubs' internal governance and democracy processes work from the perspective ofboard chairs. The data was generated through interviews by eight board chairs from various sports clubs.The results showed that the board chairs try to listen to members but lacks strategies. It also shows thatmembers do not fully use their power to influence the governance of their clubs. One conclusion is thatmany democratic processes were handled in the clubs, but it is sometimes difficult for the board chairsto explain what democracy really means or entails. Another conclusion is that the board chairs have alot of power, but within certain limits due to formal governing mechanisms. Their views on power andinfluences varies but nonetheless seems to have great influences the club. To some extent the clubsshowed good example of democratic governance, but further research is needed to examine the overallstatus on good democratic governance of sport clubs.

The board of directors holds a key position in corporate governance. The board is responsible for the strategy and development of the firm. The gender composition of the board can affect the quality of this operating procedure by changing the dynamic of the group. This paper aims to investigate if there is any relationship between board gender diversity and the firm’s financial performance, as measured by Tobin’s Q. While most of the previous studies in this field has been conducted on US data, this study adds to a growing number of articles outside of the US by using Swedish data. The study uses panel data over the years 2011-2014 and finds no statistically significant link between gender diversity and a firm’s financial performance. This study adds to the minority of articles that argue that gender diversity does not affect performance. Limitations regarding the methodology is presented and strategies for future research is discussed.

Syftet är att studera sambandet mellan kvinnor i styrelsen och hållbarhetsredovisningen hos företag börsnoterade i Sverige. Tidigare studier som genomförts i andra länder har visat att det finns ett positivt samband mellan andelen kvinnor i styrelser och ett företags hållbarhetsredovisning. Därför har vi i den här studien valt för att studera om andelen kvinnor i styrelsen kan hjälpa till att förklara mängden hållbarhetsredovisning även i bolag noterade på den svenska börsen, samt om andelen kvinnor kan förklara val av standard för hållbarhetsredovisningen. Studien har utgått från den positivistiska forskningsfilosofin och har en deduktiv ansats. Forskningsstrategin är kvantitativ och inhämtade sekundärdata från databasen Retriever samt årsredovisningar. Populationen i studien består av 318 företag noterade på svenska börsen där det slutliga urvalet blev 278 företag. Data har analyserats med hjälp av statistikprogrammet SPSS via en korrelationsanalys och slutligen en multivariat regressionsanalys. Studiens resultat finner inget samband mellan andelen kvinnor och mängd information i hållbarhetsredovisningen. Vi finner inte heller något samband mellan andelen kvinnor och val av ISO eller Global Compact som redovisningsstandard, dock finner vi ett samband med val av GRI som redovisningsstandard. Studien finner inte något enhälligt resultat som visar vilken den kritiska andelen kvinnor i styrelsen är. / The aim with the study is to study if there exists a relation between the number of women on board and the sustainability report in companies that´s listed on the Stockholm Stock Exchange. Earlier studies show a positive relation between the number of women on board and the sustainability reports. Therefore have we chosen to study this in companies listed on the Stockholm Stock Exchange. The study is based on positivist research philosophy and uses a deductive approach. We have used a quantitative method and used data from annual reports and Retriever. The population consists of 318, the final sample is 278 companies all listed at the Stockholm Stock Exchange. The data is analysed with the help of SPSS and we have done a correlation analysis and several regression analysis. The study could not find any relation between the number of women on board and the sustainability report. We also could not find any relation between the number of women on board and the choice of ISO or Global Compact. However, we could find a positive relation with GRI. The study could not find a conclusive result to show critical mass.

No description available.

Titel: Leder revision och en ökad andel kvinnliga styrelseledamöter till högre redovisningskvalitet? En kvantitativ studie om hur revision och styrelsens könsfördelning påverkar huruvida fel kvarstår i årsredovisningen Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi  Författare: Johannes Johansson och Linnéa Maijanen Handledare: Jan Svanberg  Datum: 2021 – januari  Syfte: Sedan den obligatoriska revisionens borttagande för mindre aktiebolag i Sverige har det pågått en ständig debatt om dess konsekvenser, vilket påståtts leda till fler fel i årsredovisningar. Omfattade forskning har bedrivits kring den frivilliga revisionens fördelar, men frågan huruvida revision leder till faktisk ökad redovisningskvalitet har lämnats utan svar. Samtidigt har ett ökat fokus lagts på jämställdhet och den rådande obalansen i företagsstyrelser runt om i världen. Tidigare forskning har visat på en stor mängd fördelar med ökad kvinnlig representation i företag och dess styrelser. Studien ämnar därför att undersöka om revision och styrelsens könsfördelning i mindre svenska aktiebolag påverkar redovisningskvaliteten. I studien används ett kvantitativt mått för redovisningskvalitet i form av kvarstående fel i årsredovisningen.  Metod: Studien utgår ifrån en positivistisk forskningsfilosofi med en hypotetiskt-deduktiv metod. Ett tvärsnittsperspektiv antas där data samlas in för år 2019 med ett urval om 1093 svenska aktiebolag som undgår gränsen för revisionsplikt. Den data som används är av sekundär art och informationen samlas in från databasen Retriever Business. Denna data har sedan genomgått analyser i statistikprogrammet SPSS. Resultat & slutsats: Resultatet visade att revision inte leder till att färre fel i årsredovisningen kvarstår. En djupare analys av de olika feltyperna visade dock att revision leder till att färre väsentliga fel kvarstår. Resultatet visade att en ökad andel kvinnor i styrelsen inte leder till att färre fel i årsredovisningen kvarstår. Skillnaden i resultatet mot tidigare forskning kan bero på att tidigare fokus legat på större företag, samt styrelsens stundtals begränsade inverkan på årsredovisningens innehåll och därmed redovisningskvaliteten. Detta kan leda till att de fördelar som ökad kvinnlig representation kan ge inte får någon inverkan.  Examensarbetets bidrag: Ett kvantitativt mått för redovisningskvalitet har använts vilket kan ge ökad kunskap i diskussionen om hur redovisningskvalitet ska mätas. Studiens resultat ger ökad kunskap om konsekvenserna av den obligatoriska revisionens borttagande för mindre aktiebolag i Sverige. Resultatet visar även att det än idag råder tydlig obalans i könsfördelningen i styrelser och ger svar på frågan om hur ökad kvinnlig representation i styrelser påverkar redovisningskvaliteten.  Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till vidare forskning är att undersöka hur revision påverkar kvarstående fel i årsredovisningen med en vidare definition av fel då studien inte undersökte huruvida alla årsredovisningens delar fanns med och var korrekta enligt rådande regelverk. Ett ytterligare förslag till vidare forskning är att undersöka hur en bättre balans i könsfördelningen hos företagsstyrelser påverkar företagets prestationer i små och stora företag, detta då resultatet visade att tidigare forskningsresultat för stora företag inte kunde påvisas i mindre företag. Ytterligare förslag är att undersöka huruvida de kvinnliga fördelar som påvisats i tidigare forskning får en större påverkan på redovisningskvalitet i positionen som revisor eller redovisningskonsult.  Nyckelord: Redovisningskvalitet, Revision, Kvinnlig representation, Könsbalans, Styrelser / Title: Does an audit and a higher female representation in boardrooms lead to higher accounting quality? A quantitative study on how auditing and boardrooms gender balance affects whether error remains in the annual report. Level: Student thesis, final assignment for bachelor’s degree in business administration  Author: Johannes Johansson and Linnéa Maijanen Supervisor: Jan Svanberg  Date: 2021 – January Aim: Since the removal of mandatory audit for small limited companies in Sweden the debate has been ongoing around the consequences following the removal. Removal is claimed to lead to more errors in the annual reports. Extensive research has been conducted on the benefits of voluntary audit, but the question whether it leads to actual higher quality or only experienced higher quality has still not been answered. At the same time more focus has come for gender equality and the current imbalanced gender ratio within boardrooms around the world. Earlier research has shown many benefits with higher female representation in company boardrooms. Therefore, this study purposes to examine how audit and gender balance in smaller Swedish limited companies affects accounting quality. In this study a quantitative measure is used for accounting quality in the shape of error in annual reports. Method: This study emanates from a positivism research philosophy point of view with a hypothetico-deductive method. A cross-sectional perspective is used where data is collected from annual reports for 2019 with a sample size of 1093 Swedish limited companies that goes under the limit for mandatory audit. The data is collected from a secondary source, the database Retriever Business.  Result & Conclusions: Audit doesn’t lead to fewer errors remaining in the annual report. A deeper analysis of the different error-types does however show that fewer essential errors remains after an audit. A higher female ratio in the boardroom doesn’t lead to fewer error remains. This discrepancy could depend on previous research primarily focused on bigger companies and the boardrooms might have limited impact on the actual content in the annual report. Due to these circumstances the benefits of higher female representation may not apply here. Contribution of the thesis: The quantification of accounting quality contributes with more knowledge and discussion on whether accounting quality actually can be measured or not. This study shed more light on the consequences on the removal of mandatory audits for smaller limited companies in Sweden. The study shows that there still is a clear imbalance in the gender distribution in boardrooms and also answers whether higher female representation in boardrooms affects the accounting quality. Suggestions for future research: To examine whether audit affects remaining errors in annual reports with a broader definition of error, this study didn’t examine whether every part of the annual report was constructed according to current regulations. Another proposal is to examine how a better gender balance in boardrooms affects the performance of both smaller and bigger companies, due to this study of smaller companies has a discrepancy compared to previous research on bigger companies. One last proposal is to examine whether the benefits of female representations demonstrated in previous research have a greater impact on accounting quality when the accounting consultant or auditor is female. Key words: Accounting Quality, Audit, Female representation, Gender balance, boardrooms