<p>Syfte: Vi vill undersöka hur människor från olika samhällsgrupper resonerar kring politisk</p><p>journalistik.</p><p>Metod: Metodologin vi har använt oss av är receptionsstudier, och har valt att använda oss</p><p>metoden gruppintervjuer för att få en diskussion kring frågorna vi ställde.</p><p>Slutsatser: De intervjuade uppvisade stort förtroende för politisk journalistik och uttryckte</p><p>exempelvis stor uppskattning för rapportering kring så kallade ”politiska skandaler”.</p>

Syfte: Vi vill undersöka hur människor från olika samhällsgrupper resonerar kring politisk journalistik. Metod: Metodologin vi har använt oss av är receptionsstudier, och har valt att använda oss metoden gruppintervjuer för att få en diskussion kring frågorna vi ställde. Slutsatser: De intervjuade uppvisade stort förtroende för politisk journalistik och uttryckte exempelvis stor uppskattning för rapportering kring så kallade ”politiska skandaler”.

Denna kandidatuppsats har till syfte att undersöka kvällspressens framställning av de fyra ministrarna Anders Borg, Tobias Billström, Maria Borelius och Cecilia Stegö Chilòs politiska övertramp i ministerskandalerna 2006. Alla fyra ministrar stod anklagade för mindre skattefusk och blev utsatta för en drevjakt i medierna. Skandalerna resulterade dock i att männen satt kvar på sina poster medan kvinnorna fick avgå. Denna studie undersöker hur och på vilket sätt kvinnorna respektive männen skildras i kvällspressen under skandalen. För att ta reda på detta har en fördjupad analys gjorts utifrån 16 stycken artiklar i Aftonbladet och Expressen studerats under tidsperioden 6-18 oktober 2006 med hjälp av en kvalitativ textanalys. Den teoretiska utgångspunkten för studien är framing theory, även känd som gestaltningsteori på svenska, en ledande teori när det kommer till den journalistiska bevakningen av politik. Studiens analys visade att det fanns skillnader mellan hur kvinnorna och männen framställs i denna skandal. Kvinnorna ges mindre utrymme att uttala sig, rapporteringen kring deras snedsteg är mer negativ och de skildras främst utifrån sitt privatliv. Männen skildras från sin yrkesroll som politiker, får mer internt stöd från partiet och tillskrivs kompetenta och pålitliga karaktärsdrag.

Tidigare studier har visat att media har ett starkt inflytande på allmänhetens intresse vid uppdagandet av miljömässiga och samhällsrelaterade skandaler. Ett vanligt förekommande sätt för företag att respondera på kritik är genom årsredovisningen. Syftet med denna uppsats är att undersöka om ökad mediepublicitet till följd av skandaler förändrar ett företags CSR-rapportering. Studien genomförs genom två delar, en ordanalys och en mer ingående textanalys. I det sistnämnda undersöks innehållet ur ett proaktivt samt reaktivt perspektiv.  Resultatet visar att företagen inte utökat sin CSR-rapportering i någon större utsträckning, men att samtliga företag har vidtagit reaktiva åtgärder i samband med samt efter uppdagandet av skandalerna.

Denna studie undersöker mediers rapportering kring två svenska politiska skandaler. Den första skandalen, Geijeraffären, inträffade 1977 och den andra, Miljöpartiets skandaler, inträffade 2016. Studien kommer granska artiklar, både ledarartiklar och nyhetsartiklar, från tidningarna Aftonbladet och Dagens Nyheter. Studiens syfte är att undersöka om hur medier skriver om politiska skandaler och att undersöka om mediers rapportering har ändrats över tid och på vilket sätt det i så fall har förändrats. Studiens tillvägagångssätt är att med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys fånga upp textens latenta och manifesta budskap, och metoden används för att se likheter och skillnader. De teoretiska ramverk som används är gestaltningsteorin och dagordningsteorin, studien hamnar under forskningsfälten politisk kommunikation och politiska skandaler. I resultatet går det att se många likheter i rapporteringen mellan de två åren, men från resultatet har det återfunnits fler skillnader än likheter. Den största skillnaden som uppmärksammats är angående hur politikerna under 1977 lyckades tysta ner medierna och förflytta skulden från sig själva till media, vilket är något som inte gick att se 2016. En annan skillnad som går att läsa utifrån resultatet är att politikern från skandalen 2016 fick avgå, medan en liknande konsekvens aldrig inträffade under 1977. En likhet i resultatet från de båda åren är att skandalerna förstoras med hjälp av negativa ord, dessutom blir de anklagade politikerna gestaltade på ett negativt sätt och de framställs som dåliga. Rapporteringen är genomgående kritisk och granskande under båda åren. / This study strives to see media’s reporting on two Swedish political scandals. The first scandal, the Geijer affair, occurred in 1977 and the second, Miljöpartiet’s crisis, occurred in 2016. The study will examine articles, both editorial articles and news articles, from the newspapers Aftonbladet and Dagens Nyheter. The study aims to examine how media writes about political scandals and it also strives to examine if media´s reporting has changed over time and if so, how it has changed. The study uses a qualitative content analysis as an approach in order to capture the texts latent and manifest message, and the method is used in order to see similarities and differences. The theoretical frameworks that is used for the study is framing and agenda setting, the study falls under the research fields of political communication and political scandals. In the result there are a lot of similarities regarding the reporting from the two years. However, more differences than similarieties have been found in the result. The main difference was the fact that during 1977 the politicians managed to silence the media and they were able to transfer the blame from themselves and put in on the media instead, which was not possible in 2016. Another difference that can be read from the result is that the politician from the scandal in 2016 had to resign, a similar consequence did not occur in 1977. One similaritie between the two years was how media magnifies the scandals using negative words, furthermore the accused politicans are illustrated in a negative way and portrayed as bad people. The reporting is consistently critical and scrutinizing during both years.

Bakgrund: Allt fler skandaler kring bolagsstyrningar har inträffat på senare år vilkethar medfört att de flesta länderna utvecklat koder för hur redovisningen avbolagsstyrning skall ske. I bolagsstyrningsrapporterna skall det vara möjligt att utläsahur styrelsen har arbetat under året. Problemformulering: Kan förtroendet för bankernas styrelser öka genomtillämpandet av Svensk kod för bolagsstyrning? Syfte: Syftet är att för författarna undersöka hur förtroendet för svenska banker kanpåverkas genom en bolagsstyrningsrapport. Avgränsningar: Författarna har valt att inrikta sig på de fyra största bankerna iSverige. Den studerade perioden är bolagsstyrningsrapporterna för verksamhetsåret2006. Att analysen utfördes på de fyra största bankernas rapporter beror på att de haren central roll i näringslivet och därför måste inta en förtroende ingivande roll isamhället. Metod: Uppsatsen präglas av sin kvalitativa ansats då data som studerats är i form avrapporter presenterade av företagen. Det finns dock kvantitativa inslag uppgifter ombland annat arvoden presenteras i matriser och tabeller. Empirin baseras på bankernasbolagsstyrningsrapporter och tolkningen av dessa utifrån författarnas perspektiv.Uppsatsen har ett stort inslag av ett hermeneutiskt synsätt då slutsatserna bygger påförståelse av de analyserade bolagsstyrningsrapporterna. Slutsatser: Undersökningen visar att en välskriven bolagsstyrningsrapport är ettverktyg för att generera, bevara och stärka förtroendet för företag som tillämparkoden.

Political scandals are constantly abound in the media, rulers face the global tribunal of the mass media and are forced to defend their actions and above all, their position in society. This essay concerns itself with that defence – more specifi- cally with the defence of four Swedish politicians in high office during four different scandals. Gudrun Schymans’ eva- sion, Laila Freivalds’ dealing with the tsunami disaster in Thailand, Annie Lööfs’ tangle concerning representation notes and public documents and Tobias Billströms’ statements concerning undocumented immigrants and asylum seekers. The essays purpose is to study how each and everyone of these politicians communicate and defend themselves, what rhetor- ical strategies are employed and how the two largest newspapers in Sweden, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet, frame and portray the scandals. This is in order to discern how current Swedish politicians work rhetorically in situations of crisis where one’s reputation is at stake, and how media mediate these scandals. This is examined with classical rheto- ric’s stasis theory and William L. Benoit’s theories concerning image restoration as the theoretical foundation. This is complemented with the theories of portrayal- and agenda setting to describe the newspapers’ depiction of the separate scandals. The method consists of a qualitative content analysis of news articles, video recordings and TV broadcasts of media appearances. Annie Lööf uses a number of different strategies in her apology, status coniecturalis is prominent initial- ly but however when new information disproves her statements, she moves to status qualitatis, and the state of purgatio, the state she primarily applies together with the defeasibility strategy. Tobias Billström limits himself to only one state and exclusively uses the weakest of status qualitatis states: deprecatio. Laila Freivalds applies primarily the defeasibility strategy but also uses the purgatio and deprecatio. Gudrun Schyman also uses the qualitative state purgatio but also the defeasibility strategy and the theory of image restorations mortification. The newspapers depict all of the scandals differently depending on political affiliation but not depending on gender. The conclusion consists of that an open strategy that changes in pace with the flow of new information should be employed, and that statements that later may turn out to be false should not be used in the defence. The defence should be reactive rather than static. Further it is apparent that political affiliation affects the portrayal and framing of the scandals in the case of both newspapers.

Legitimitet är något som företag eftersträvar eftersom det kan vara avgörande för dess verksamhet. I samband med att ett företag blir föremål för en skandal kan legitimiteten ifrågasättas. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur företag kan använda den externa redovisningen för att återfå legitimitet. Med utgångspunkt i legitimitetsteorin används en kvalitativ metod för att studera vilka krishanteringsstrategier svenska företag använder för att bemöta en skandal i års- och hållbarhetsredovisningen. Genom en kvantitativ metod undersöks även förändring av ton i specifikt hållbarhetsredovisningen till följd av en skandal. Resultaten visar att svenska företag använder ett antal olika krishanteringsstrategier i sin externa redovisning, varav vissa är mer vanligt förekommande än andra. Resultaten indikerar även att tonen i hållbarhetsredovisningen blir mer pessimistisk efter en inträffad skandal.

Syftet med studien var att undersöka hur åtta politiker från Sverigedemokraterna gestaltats inågra utvalda uppmärksammade skandaler i dags- och kvällspress. Studien ämnade även attjämföra dessa skandaler med varandra för att se om det fanns likheter och skillnader i mediasrapportering om dem. Studiens teoretiska ramverk utgjordes av två teorier, gestaltningsteorinoch politisk skandal teori. Gestaltningsteorin handlar kort om hur olika gestaltningar gör vissinformation mer framträdande, vilket i sin tur påverkar hur läsaren lagrar informationen ochförstår sin omvärld. Politisk skandal teorin utgörs av fyra olika idéer om hur skandalerpåverkar samhället och demokratin. Studien är baserad på en kombinerad kvantitativ och kvalitativ metod, där den kvantitativametoden bestod av en kvantitativ innehållsanalys, där 114 artiklar undersöktes. Denkvalitativa delen i studien utgjorde av en kvalitativ innehållsanalys åtta utvalda artiklar. Denanvändes för att på ett mer djupgående sätt analysera på vilket sätt politikerna gestaltades.Studien visade att det generellt sätt var vanligast att skandalerna förekom i nyhetsartiklar, därExpressen var överrepresenterat. Det är även vanligt förekommande att flera skandaler tasupp i samma artikel. Studien kunde visa att politikerna gestaltades genom fem olikagestaltningstyper. Dessa var skandalgestaltning, konfliktgestaltning, moralgestaltning,ansvarsgestaltning och politisk spel- och strategi gestaltning. Studien visade också att det inteförekommer någon direkt fördjupning i politikerna som person, utan det är ett rakt perspektivsom tas och hålls genom hela artikeln.

I denna studie har politiska skandaler studerats ur ett framingperspektiv. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur rapporteringen skiljer sig åt mellan höger- och vänsterpolitiker i beskrivningen av politiska skandaler. Genom en kvantitativ första undersökning har det konstaterat satt vänsterpolitiker blir omskrivna mer när de är involverade i politiska skandaler, särskilt om skandalen är av ekonomisk natur. I en andra kvalitativ del undersöktes två skandaler på djupet, genom kritisk diskursanalys. Resultaten av den undersökningen visar att vänsterpolitiker gestaltas på ett annat sätt än högerpolitiker när de är involverade i skandaler av ekonomisk natur. Skillnaderna tycks framförallt bero på sociokulturella faktorer. De förväntningar som allmänheten har på politiker påverkar hur de gestaltas i media. Om en politiker inte lever som den lär blir granskningen av densamme mer negativt vinklad.