Syftet med denna studie har varit att se om det förekommer stereotypiska bilder av värderingar hos människor som anser sig höra till höger respektive vänster på den politiska skalan i Sverige. Studien har genomförts som en experimentell inomgruppsdesign där fokus legat på fyra  enligt psykologisk teori olika grundvärderingar som anses stå i motsats till varandra - selftranscendence och selfenhancement samt normativism och humanism. I Sverige finns ingen tidigare forskning på området, men forskning som utförts i andra länder indikerar att politiska opponenter utvecklar stereotypiska bilder av varandra och att detta kan påverka förhandlingar samt eventuellt också leda till överdrivna konflikter dem emellan. Den aktuella studien utgjordes av personer som skattar sig själva att höra till vänster (N=92) respektive höger (N=42) på den svenska politiska skalan. Resultatet visade att det skiljer sig markant i hur deltagare generellt skattade typiska personer som röstar antingen åt vänster eller höger inom den svenska politiken vad gäller deras grundvärderingar och slutsatsen kunde därför dras att det existerar stereotypiska värderingsbilder för de olika ändarna på den svenska höger- och vänsterskalan. Personer som själva skattar sig höra till vänster inom den svenska politiken visade sig också ha en tendens att i något högre grad utveckla stereotypiska värderingsbilder än personer som skattar sig till höger. För vidare forskning föreslås att jämföra stereotypiska värderingsbilder med verkliga värderingsskillnader mellan människor som skattar sig höra till höger respektive vänster för att kunna dra bättre slutsatser kring vilken påverkan dessa skulle kunna ha vad gäller konflikter inom politiken.

De som förespråkar en ändring av det rådande läget (status quo), inom exempelvis politik, har visat sig vara mer påverkade av naiv realism än de som vill behålla status quo. Ytterligare studier visar att den politiska tillhörigheten kan vara av betydelse för hur påverkade av naiv realism dessa utmanare är. I två studier har det testats om naiv realism påverkas av positionen till status quo (utmana eller försvara) eller av den politiska tillhörigheten. I båda studier har en tydlig favorisering av den egna gruppen påträffats, samt att personer i utmanarposition gentemot status quo gjorde signifikant större skillnad mellan ingrupp och utgrupp än vad försvarare av status quo gjorde. Den politiska tillhörigheten visade sig inte vara av betydelse. En omarbetad version av enkäten väntas stärka resultaten ytterligare. Fortsatta studier inom området föreslås.

I denna studie har politiska skandaler studerats ur ett framingperspektiv. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur rapporteringen skiljer sig åt mellan höger- och vänsterpolitiker i beskrivningen av politiska skandaler. Genom en kvantitativ första undersökning har det konstaterat satt vänsterpolitiker blir omskrivna mer när de är involverade i politiska skandaler, särskilt om skandalen är av ekonomisk natur. I en andra kvalitativ del undersöktes två skandaler på djupet, genom kritisk diskursanalys. Resultaten av den undersökningen visar att vänsterpolitiker gestaltas på ett annat sätt än högerpolitiker när de är involverade i skandaler av ekonomisk natur. Skillnaderna tycks framförallt bero på sociokulturella faktorer. De förväntningar som allmänheten har på politiker påverkar hur de gestaltas i media. Om en politiker inte lever som den lär blir granskningen av densamme mer negativt vinklad.

Syftet med denna studie var att kartlägga skillnader mellan kvinnor och mäns politiskaställningstagande. Samt att undersöka om det skiljer sig i personlighetsdragen Openness ochConscientiouness, (the Big Five) mellan personer som studerar inom teknik eller humaniora. Även om personlighetsfaktorerna Openness och Conscientiousness har effekt på politiskidentifiering. Studien utgår från en kvantitativ metod vars data inhämtades i enenkätundersökning. Totalt deltog 110 personer vars deltagande efterfrågades inom olika utbildning och yrkesgrupper inom humanism och teknik på den sociala plattformen Facebook. Datan bearbetades i statistikprogrammet Jamovi, med två separata Anova och två chi2-test. Resultatet visade att det skiljer sig i politiskt ställningstagande män och kvinnor åt. Männen identifierade sig mer högerorienterat i jämförelse med kvinnorna, där majoriteten identifieradesig längre åt vänster. I studiens slutsatser kunde vi även finna att humaniora studenter definierarsig själva som mer åt vänster jämfört med teknikstudenter. Utifrån studiens resultat blev det även möjligt att dra slutsatsen att kvinnor i majoritet tycks dominera den humanistiskautbildningen, samt män med mer dominans mot det tekniska. Det finns tendenser att personligaegenskaper från the Big Five, som Openness och Conscientiousness, bidrar till individensyrkesval och politiska identifiering. Ett större urval hade kunnat kartlägga deltagarnaspersonlighetsskillnader och möjliggjort ett större sambandsdragande, mellan politiskidentifikation och deras personlighetsdrag. Nycklelord: the Big Five, (femfaktorsmodellen), politisk tillhörighet, humonoria, teknik, psykologi. / This study examines the differences between men and women’s political standpoint aiming todefine the possible personality distinctness between students of humanities and students of natural science (according to the big five). The study focused on analyzing the possibility of differences in openness and conscientiousness, between students of humanities and natural-sciences, but also if the level of conscientiousness and openness contributes to the individual politicial standpoint. The study proceeds from a quantitative method in which substances were gathered by survey. A total of 110 persons participated whose participation was gathered fromdifferent educational and occupation groups in humaniora and natural sciences on the socialplatform Facebook. The data was later arranged and adapted in the analysis program Jamovi.The chosen method was to analyze the data in Anova analysis and two separate chi-square tests.mOur study revealed a difference between the political standpoint between women and men. The men who participated indicated a higher right-wing dominated political standpoint, compared to women who defined themselves as more left-wing orientated. It was also possible to drawthe conclusion that students in humaniora defined themselves as less right-wing dominated compared to students in natural sciences. After operating the study and the data, this material made it possible to draw the conclusion that women tend to dominate humanistic education. According to the study, men seem to be the more common gender in education of natural-sciences. There are trends suggesting that personal traits such as openness and conscientiousness contribute to the individual occupation choice and political standpoint. If thestudy had included a bigger sample, this could have made it possible to draw a more firmconclusion between political standpoint and the individuals’ personal capacities. Key words: the Big Five, political identification, humaniora, natural sciences, psychology.