<p>The inherited education and the (un)free choice?</p><p>- A comparative survey between five different programs on University of Örebro</p><p>The aim with this paper has been to examine and to report for different sociocultural background factors (class property, the parents' level of education, the parents' income) importance for the choice of type of education and to see if there is any differences between different university courses with respect to class property. Our issues were following:</p><p>1. What/which sociocultural factors have had most importance for the choice of programs on universities?</p><p>2. How is the distribution between the different classes in the different university programs?</p><p>Our study is a comparative survey with the aim to detect possible connection patterns, differences and resemblances with respect to the students' social background. In our survey we have used questionnaires as a method for data collection. Our ambition has not been to give a comprehensive picture of what/which sociocultural factors that had most importance for the students' choices to begin to study on universities throughout Sweden. Therefore, we delimited us only to carrying out the survey at University of Örebro. Our population consists thus of a programme from each faculty on University of Örebro.</p><p>The empirical material from the questionnaire survey, has been presented with appropriate statistical methods, it has been analyzed and discussed with the aid of Bourdieus habitus theory.</p><p>In this survey we can among other things establish that it occurs certain differences between the different programs, which have been included in the study, among other things with respect to class property. We have also found other relevant connection among different variables.</p> / <p>Syftet med denna uppsats är att undersöka och redogöra för olika sociokulturella bakgrundsfaktorers (klasstillhörighet, föräldrarnas utbildningsnivå, föräldrarnas inkomst) betydelse för valet av typ av utbildning samt se om det finns skillnader mellan olika universitetsprogram med avseende på klasstillhörighet. Våra frågeställningar är följande:</p><p>1. Vilken/vilka sociokulturella faktorer har haft mest betydelse för valet av program/inriktning på universitet/högskolan?</p><p>2. Hur ser fördelningen av klasstillhörigheten mellan de olika programmen ut?</p><p>Vår studie är en komparativ surveyundersökning med syftet att upptäcka eventuella sambandsmönster, skillnader och likheter med avseende på studenternas sociala bakgrund. I vår undersökning har vi att använt oss av enkäter som en metod för datainsamling. Vår ambition har inte varit att ge en heltäckande bild av vilken/vilka sociokulturella faktorer som haft mest betydelse för studenternas val att börja studera att på högskola/universitet i hela Sverige. Därför avgränsade vi oss endast till att utföra undersökningen vid Örebro universitet. Vår population består således av ett program från varje fakultet på Örebro universitet.</p><p>Det empiriska materialet från enkätundersökningen, har presenterats med lämpliga statistiska metoder, har analyserats och diskuterats med hjälp av Bourdieus habitusteori.</p><p>I denna undersökning har vi bland annat kunnat konstatera att det förekommer vissa skillnader mellan de olika universitetsprogrammen, som har ingått i studien, bland annat med avseende på klasstillhörighet. Vi har även funnit en del andra relevanta samvariationer mellan olika variabler.</p>

The inherited education and the (un)free choice? - A comparative survey between five different programs on University of Örebro The aim with this paper has been to examine and to report for different sociocultural background factors (class property, the parents' level of education, the parents' income) importance for the choice of type of education and to see if there is any differences between different university courses with respect to class property. Our issues were following: 1. What/which sociocultural factors have had most importance for the choice of programs on universities? 2. How is the distribution between the different classes in the different university programs? Our study is a comparative survey with the aim to detect possible connection patterns, differences and resemblances with respect to the students' social background. In our survey we have used questionnaires as a method for data collection. Our ambition has not been to give a comprehensive picture of what/which sociocultural factors that had most importance for the students' choices to begin to study on universities throughout Sweden. Therefore, we delimited us only to carrying out the survey at University of Örebro. Our population consists thus of a programme from each faculty on University of Örebro. The empirical material from the questionnaire survey, has been presented with appropriate statistical methods, it has been analyzed and discussed with the aid of Bourdieus habitus theory. In this survey we can among other things establish that it occurs certain differences between the different programs, which have been included in the study, among other things with respect to class property. We have also found other relevant connection among different variables. / Syftet med denna uppsats är att undersöka och redogöra för olika sociokulturella bakgrundsfaktorers (klasstillhörighet, föräldrarnas utbildningsnivå, föräldrarnas inkomst) betydelse för valet av typ av utbildning samt se om det finns skillnader mellan olika universitetsprogram med avseende på klasstillhörighet. Våra frågeställningar är följande: 1. Vilken/vilka sociokulturella faktorer har haft mest betydelse för valet av program/inriktning på universitet/högskolan? 2. Hur ser fördelningen av klasstillhörigheten mellan de olika programmen ut? Vår studie är en komparativ surveyundersökning med syftet att upptäcka eventuella sambandsmönster, skillnader och likheter med avseende på studenternas sociala bakgrund. I vår undersökning har vi att använt oss av enkäter som en metod för datainsamling. Vår ambition har inte varit att ge en heltäckande bild av vilken/vilka sociokulturella faktorer som haft mest betydelse för studenternas val att börja studera att på högskola/universitet i hela Sverige. Därför avgränsade vi oss endast till att utföra undersökningen vid Örebro universitet. Vår population består således av ett program från varje fakultet på Örebro universitet. Det empiriska materialet från enkätundersökningen, har presenterats med lämpliga statistiska metoder, har analyserats och diskuterats med hjälp av Bourdieus habitusteori. I denna undersökning har vi bland annat kunnat konstatera att det förekommer vissa skillnader mellan de olika universitetsprogrammen, som har ingått i studien, bland annat med avseende på klasstillhörighet. Vi har även funnit en del andra relevanta samvariationer mellan olika variabler.

I denna studie har politiska skandaler studerats ur ett framingperspektiv. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur rapporteringen skiljer sig åt mellan höger- och vänsterpolitiker i beskrivningen av politiska skandaler. Genom en kvantitativ första undersökning har det konstaterat satt vänsterpolitiker blir omskrivna mer när de är involverade i politiska skandaler, särskilt om skandalen är av ekonomisk natur. I en andra kvalitativ del undersöktes två skandaler på djupet, genom kritisk diskursanalys. Resultaten av den undersökningen visar att vänsterpolitiker gestaltas på ett annat sätt än högerpolitiker när de är involverade i skandaler av ekonomisk natur. Skillnaderna tycks framförallt bero på sociokulturella faktorer. De förväntningar som allmänheten har på politiker påverkar hur de gestaltas i media. Om en politiker inte lever som den lär blir granskningen av densamme mer negativt vinklad.

The struggle for the customer has become a priority for the fashion industriesconsidering that it is the customers’ willing to shop that guarantees theircontinuous survival on today’s competitive market. To keep the customer happyand satisfied, should be their priority as this leads to an economic advantagesince the customer becomes the companies strongest allay with help of the socalled “word of mouth” effect. The positive response is then transmitted fromthe customer, acting as a spokes- person for the company. It is therefore in thecompany’s interest to investigate and find out the actual attitudes and opinionsso that the company may become more customer oriented and competitive.Zara and H &amp; M are today two big fashion industries with similar products,price friendly and accessible fashion clothes. They act on the same market andtheir latest annual reports place the two companies as leaders in their business.By performing a quality and quantity interview investigation with the abovementioned companies customers I will display the actual attitudes and opinionsof these customers in Gothenburg and Madrid with the purpose to answer thereports question may an H &amp; M customer and Zara customer be the samecustomer?The results of the investigation show that there are some general similarities anddifferences among the areas, price and design. Zara customers see the companyas “middle class” and “sophisticated” while H &amp; M customers think of thecompany’s garments as “cheap” and “youthful”.The answer to this reports lead question with the analyzing of the empiricalmaterial and information reveals that there is a better possibility that a Zaracustomer is an H &amp; M customer and vice versa but it’s very unlikely that a Zaracustomer with high financial mien shops in H &amp; M in Madrid, this mayalthough be the case in Gothenburg. / <p>Program: Textilekonomutbildningen</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

<p>Sweden is a country based on democracy and equality. As a result, both men and women areencouraged to aspire equal career opportunities.</p><p>The aim of this study is to explore how social and cultural contexts, as well as gender aspects,affect Swedish Upper Secondary Class pupils when they choose career. The study focuses onstudents who have chosen an ambitious school curriculum.</p><p>As method, the study uses both qualitative interviews with students and a quantitative survey.</p><p>The theoretical framework is based on gender theory and on the social and cultural contexttheory of Bourdieu.</p><p>The result of the study shows that gender and social as well as cultural context affect students’ambitions and career choices.</p>

Sweden is a country based on democracy and equality. As a result, both men and women areencouraged to aspire equal career opportunities. The aim of this study is to explore how social and cultural contexts, as well as gender aspects,affect Swedish Upper Secondary Class pupils when they choose career. The study focuses onstudents who have chosen an ambitious school curriculum. As method, the study uses both qualitative interviews with students and a quantitative survey. The theoretical framework is based on gender theory and on the social and cultural contexttheory of Bourdieu. The result of the study shows that gender and social as well as cultural context affect students’ambitions and career choices.