Problem: Investeraren går idag igenom flera val när det kommer till att välja företag att investera i eller ej. Det har blivit allt viktigare att inte endast granska företagets finansiella hälsa utan även se hur företaget arbetar i enlighet med sina egna värderingar. Valberedningen väljer styrelsen och styrelsen väljer tillsammans med aktieägarna valberedningen på företagets årsstämma. Därmed är det upp till valberedningen att ta in nya styrelsemedlemmar och därför har man också som investerare chans att påverka valberedningens arbete. Vilket i sin tur betyder att man som investerare kan påverka hur företagets styrelse ser ut. Problemet denna uppsts undersöker är hur företagets lönsamhet påverkas av att ha en jämställd styrelse. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns något samband mellan företagets lönsamhet och jämställda styrelser. Där en jämställd styrelse är en styrelse som består av minst 40% av båda könen. Därefter då ställa sig till huruvida bolagsstyrelser bör eftersträva jämställdhet eller inte mätt i företagens lönsamhet. Metod: För att kunna besvara de hypoteser som ställts i uppsatsen genomförs fyra olika regressioner och en korrelationsmatris. Därmed tillämpas en kvantitativ undersökning på 43 svenska börsnoterade bolag under åren 2012 till och med 2017. Lönsamhet mäts genom måtten ROE, avkastning på eget kapital, som är ett redovisningsbaserat mått och Tobin’s Q vilket är ett marknadsbaserat mått. Analys och slutsats: Genom den undersökning som görs kommer man fram till att det finns ett signifikant positivt samband mellan Tobin’s Q och jämställda styrelser. Det innebär att det är lönsamt för företagen att ha en jämställd styrelse och därmed något som bör eftersträvas i bolagen. Dessutom innebär det att investerarna ska uppmuntra valberedningen att arbeta mot jämställda styrelsegrupper i börsbolagen. Detta eftersom jämställda styrelser ökar företagets lönsamhet. Däremot finner man inget samband mellan lönsamhetsmåttet ROE och jämställda styrelser

Omvärlden förändras allt snabbare på grund av den ökade globaliseringen som råder, detta har lett till att organisationer ofta verkar på dynamiska och instabila marknader. Företag behöver därför alltmer anpassa sig efter utvecklingen som sker, vilket innebär att de ställs inför komplexa och omfattande beslut som är avgörande för dess fortsatta existens. För små företag kan övergången till att bli ett multikanal företag, det vill säga att anskaffa e-handel, vara ett komplext beslut med den kunskap som finns inom företaget. Syftet med denna studie är därför att undersöka och få förståelse för hur små företag inom detaljhandeln med inriktning på klädeshandeln, resonerade inför beslutet att övergå till att bli ett multikanal företag. I denna studie har en induktiv ansats använts då inriktningen är att tolka respondenternas svar för att på så sätt skapa en förståelse för hur resonemanget inför beslutet har förts. Genom att kvalitativa intervjuer har genomförts med ägare, delägare och e-handelsansvariga, vilket är de personer som har varit insatta och delaktiga i beslutet anses den insamlade empirin relevant för studien. Vid utformningen av intervjuguiden har studiens syfte och teoretiska referensram varit utgångspunkten, med denna utgångspunkt säkerställdes att alla aspekter i resonemanget framkommit av intervjuerna. Med anledning av den flexibilitet och öppenhet som följer med semistrukturerade intervjuer har därför insamling av primärdata utförts på detta sätt. Vidare har det möjliggjort att följdfrågor har kunnat ställas och genom detta har nyansskillnader och olika aspekter kunnat uppmärksammas. Resultatet av studien visar på att resonemanget som förts inför beslutet att anskaffa e-handel påverkas av kontexten som företaget befunnit sig i vid den tidpunkten då beslutet fattades. De responderande företagen som var tidiga med att anskaffa e-handel påvisar en mer begränsat rationell karaktär än de som var sena, dock har det slutgiltiga beslutet att anskaffa e-handel varit begränsat rationellt då intuitionen har spelat en avgörande roll. De som tidigt fattade beslutet att anskaffa e-handel påvisar även att en resursbaserad syn har använts till skillnad från de som var sena med beslutet som påvisar en marknadsbaserad syn.