Syftet med denna uppsats är att studera uppfattningar om invandring och skapandet av vi och dem genom att problematisera kvantitativ forskning. Vi har använt oss av kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Forskning visar att klasstillhörighet påverkar människors attityder. Vårt urval i studien är högutbildade med minst kandidatexamen, urvalet motiveras genom att högutbildade generellt har en mer tolerant attityd till invandring. Analys av den insamlade empirin gjordes genom att hitta de bärande teman genom kodning som resulterade i de teoretiska begreppen: etnicitet, vi och dem och klass. Resultatet i studien visar att genom att fördjupa den kvantitativa undersökningen finns fler variabler att ta hänsyn till. I resultatet finns en problematisering kring kultur och religion som både visade att respondenterna ser Sverige som ett mångkulturellt samhälle men även att det finns en oförståelse för andra kulturer och religioner. Resultatet i studien visar att bilden av invandrare kan vara föränderlig samt att boendesegregation och ojämlika villkor på arbetsmarknaden, skapar en diskriminering i samhället. / <p>2016-06-07</p>

Syftet med denna studie är att med hjälp av kvalitativ metod få en förståelse till vilka strategier invandrare väljer att använda sig utav för att etablera sitt liv i ett nytt land. Frågeställningarna i denna studie är: Hur upplevs förändringsprocessen från flyktingskap till etablering i ett nytt samhälle? Vilka utmaningar upplever människor i dessa processer?

Den här uppsatsen undersöker om karaktärerna i Comviqs populära reklamföljetong om kioskägaren Karim utsatts för någon form av reduktion och/eller stereotypisering baserad på etnicitet. Med en teoretisk ansats från verk av erkända forskare som studerat stereotyper, representation, svensk film och media bland annat, har det empiriska materialet, reklamföljetongen, analyserats enligt den semiotiska traditionen. Materialet tolkas och diskuterats med stöd i den teoretiska ansatsen, med syfte att avslöja eventuell negativ missrepresentation av etniciteter. Uppsatsen avser också att diskutera vad framställningen av karaktärerna skulle kunna ha för effekt på diverse etniska grupper i samhället. Resultatet av undersökningen landade i att en viss grad av stereotyp framställning försiggår, men att det slutgiltiga budskapet som förs fram har en positiv och antirasistisk klang.

I denna studie undersöker vi utifrån ett lärarperspektiv islamundervisningen på tre kommunala grundskolor, i en mångkulturell stad, Landskrona. Studiens fokus ligger vid att undersöka om ett ”vi” och ”dem” tänkande präglas i undervisningen om islam. Den utvalda metoden är semistrukturerade intervjuer med sex grundskolelärare, vilka är verksamma på tre olika skolor. Eftersom att media idag är en viktig informationskälla, som bidrar till att forma uppfattningar har studien även behandlat hur media tillämpas i islamundervisningen. Efter de genomförda intervjuerna har lärarna indikerat att media framförallt är den källa som kan ge en kontroversiell bild av islam. Vidare framkom det i studien att samtliga intervjuade lärare på ett varierande sätt upplevt en ”vi” och ”dem” känsla i såväl skolan som islamundervisningen. De intervjuade religionslärarna hävdar dessutom att religionen har en väsentlig roll i skapandet av ”vi” och ”dem”. Detta eftersom religionen förknippas med ens identitet, enligt de intervjuade lärarna.

Research shows that Muslims are often reproduced within the context that reinforces stereotyping of Muslims, see for example Otterbeck and Schielke. They are often regarded as a collective group with no distinct individuals and thereby the Islamic religiosity is portrayed as different and deviant from the more secular and private practiced Protestantism that is a common belief in Sweden. The purpose of this work is to study the already existing representation of Muslim women in a Western context, i.e. Muslim women in Sweden. This is done through an analysis of two ethnographic interviews and observational studies, written by researchers in Sweden (Karlsson Minganti and Sultan Sjöqvist) to investigate the existence of an "us and them" mindset. The two ethnographic studies which are analyzed in this work, deal with different types of Muslims: women who have been Muslims since birth and converted Muslim women. Furthermore, each researcher's results are put in relation to postcolonial theories to interpret and understand the conclusions of the researchers. My conclusion is that there are clear tendencies of an "us and them" mindset, where researchers place their research object as "them". The women are portrayed as different, with different values in relation to the "Swedish society" or the "Western world". Many of the women show awareness of being assigned the position of "the others" by the society. The women, both the converted and the ones who have been Muslim since birth, think that they do not fall into the norm of whiteness, they do not identify themselves as the "normal western woman" and they position themselves as a minority, forming the notion that they are "them" and confirming the exclusion of themselves. Other clear trends are the researchers ways to interpret and understand women's lives on the basis of the white 'middle-class women's experiences and thereby excluding the Muslim women’s own perception of their conditions of life.

My paper, “Us and Them – an analysis of the creation of “the Other” in The Reluctant Fundamentalist and The Boy in the Striped Pyjamas”, aims to examine Mohsin Hamid´s and John Boyne´s novels from the years 2007 and 2008. The paper tries to answer the following questions: How is “the Other”and“Us and Them”created in the novels? And: What consequences does the thinking in terms of “the Other”and“Us and Them”lead to in the novels? The examination is done through the method of close reading and by applying the theory of Orientalism and Edward W. Said’s analysis of the theory to the reading. It is, I believe, of utmost importance for teachers to create unity among their pupils, and peaceful and democratic classrooms where co-work is promoted. This is especially important in multi-cultural classrooms where different ethnicities, cultures, religions, nationalities, and so on, are present and represented. Unity, peace, democracy, and co-work prevent negative ways of thinking in terms of “the Other”or/and“Us and Them”among pupils, and they are also terms that the curriculum refer to. Literature can be a tool and a method to do this by, used properly. This is why I, a becoming teacher, have decided to close examine two novels that many Swedish schools have in class settings and find out whether they are creating unity, peace, and democracy between people or if they on the contrary are creating disruption between people and maybe support negative ways of thinking in terms of “the Other”and“Us and Them”. The examination of the novels revealed that they both do create “the Other”and“Us and Them ”and that it leads to negative consequences in the novels. But this only makes the novels perfect material for teaching, if, the teacher offering this material to pupils does not just expect pupils to read the novels, but helps them reflect upon them and problematize the themes, the events, and the characters in them.

Syftet med uppsatsen är att se vad situationen att positioneras som “andra generationens invandrare” har för inverkan på identitetsskapandet hos unga kvinnor. Vi använder oss av ett diskurspsykologiskt och intersektionellt angreppssätt där vi vill synliggöra de identiteter, det vill säga de subjektspositioner de unga kvinnorna intar, tillskrivs och erbjuds i interaktionen. Med detta vill vi nå en ökad förståelse för och kunskap om vilka konsekvenser, möjligheter och/eller begränsningar denna position har för den enskilda individen. Vi ämnar synliggöra de processer som samverkar och påverkar de unga tjejernas identiteter. Det vi funnit är att det genom ett aktivt skillnadsskapande hos respondenterna konstrueras ett delat samhälle där en tolkningsrepertoar kring “vi” och “dem” används aktivt. Detta diskursiva sammanhang gör vissa subjektspositioner möjliga och andra omöjliga. De mest framträdande subjektspositionerna som framkommer av vår analys är “den stolta invandraren”, “den problemtyngda invandrartjejen” och den dubbla positionen som “svensk” och “icke-svensk”.

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever i ett SVA-klassrum kommunicerar. Ämnet är aktuellt i vårt mångkulturella samhälle. Forskningsstrategin tar utgångspunkt i etnografi. Datainsamlingsmetoden har varit deltagande observation i den naturliga miljön. Resultatet visar att eleverna använder sig av verbal och icke-verbal kommunikation. Resultatet visar även att man tydligt kan urskilja ett ”vi” och ett ”dem” i ett SVA-klassrum. En av slutsatserna som kan dras från denna studie är att elevernas bakgrund har en stor påverkan på grupperingen i klassen. En annan slutsats är att eleverna använder sig mycket av höjt röstläge för att få fram sin verbala kommunikation och att den icke-verbala kommunikationen tar mycket plats i de SVA-klassrum jag observerat.

Sammanfattning Heder är ett omdiskuterat begrepp och det finns idag ingen renodlad definition vilket även är en anledning till svårigheten i att ange problemets extension. Därför är denna studies syfte att undersöka hur media idag framställer hedersrelaterad problematik. För att studera valda ämne analyserades tidningsartiklar publicerade år 2014 från ett urval av kvälls- och dagspress. Utgångspunkten för analysen av materialet är ett feministiskt perspektiv som utgår från antagandet om att kategorierna kvinnor och män, manligt och kvinnligt är socialt skapade och där fördelningen av makt och resurser är central. En fråga för vår analys blir därför om kategorierna kvinna och man också återspeglas som ojämlika dikotomier i media. För att analysera materialet har metoden kritisk diskursanalys samt tematisk analys använts och fokus har legat på en dominerande könsskillnadsdiskurs gällande män och kvinnor. Den kunskapsteoretiska utgångspunkten är socialkonstruktivistisk, vilket innebär att verkligheten är socialt konstruerad, subjektiv och föränderlig. Vid analysen av materialet fann vi att medias framställning av hedersproblematiken dominerades av begrepp så som kön, kultur, dominans och förtryck. Problematiken grundar sig enligt media i hederskulturer där mannens överordnade position tar sig uttryck i brottsliga handlingar och kvinnoförtryck. De brottsliga gärningarna sker ofta på grund av att kvinnan brutit mot hederskoden, dessa brott mot normerna som hederskulturen präglas av är enligt artiklarna anledningen till att våld, mord och andra övergrepp sker. Normerna antas vara starkt knutna till patriarkatet där män är överordnade och kvinnor är underordnade. Övergripande faller fler kvinnor offer men media lyfter även andra sociala kategorier som vanligtvis inte associeras till hedersproblematik vilket är väsentligt att belysa. Analysen visade även att media tenderar att framställa människor från en viss kultur som en kulturell produkt, då dessa människor tillskrivs snarlika egenskaper och handlingsmönster. ”Vi” och ”dem” är en uppdelning som görs i tidningsartiklarna, en uppdelning som skildras i framställningen att skapa ett jämställt ”vi” och ett patriarkalt ”dem”. Hedersvåldet mot kvinnor framställs utifrån en kulturantropologisk förklaringsmodell som också synliggör en viss etnocentrisk sida av media.

Syftet med denna uppsats är att belysa hur Afrika gestaltas genom bilder i läroböcker i samhällskunskap för grundskolans senare år. För att kunna urskilja den övergripande framställningen av Afrika har en kvantitativ bildanalys använts. Dessutom har en kvali-tativ bildanalys enligt semiotisk modell gett oss redskap för ett förtydligande av våra iakttagelser.Som stöd för vår analys och slutsats av de framkomna resultaten har vi hämtat stöd från tidigare forskning och teorier inom den postkoloniala diskursen. Vår undersökning har resulterat i olika slutsatser. Vi kan konstatera att det finns fördomar och rester från den koloniala tiden som skildras i ett skapande av vi och dem. Vi ser också en framställ-ning av afrikaner och Afrika där anonymitet och generaliseringar förekommer men alla bilder förmedlar inte alltid negativt budskap utan tvärtom oftast positivt. Framför allt när det handlar om bilder som skildrar vardagshändelser. Läromedelsförlagen har i de flesta fall lyckats att förmedla samma budskap i bild och kontext vilket är viktigt för en god inlärningsprocess. Vi har i vår semiotiska bildanalys gett exempel på både när läro-medelsförlagen har lyckats och misslyckats med att förmedla samma budskap i både bild och kontext.